Fullt fokus vid vaxavtäckning.

Vändning av ramarna i slungan. Ca tio kilo blev det.

Tröttnade på vitrinskåpet! Det har legat ute på Blocket nu i
närmre sju veckor, och inte ett napp. Bestämde att skicka iväg det till
därifrån det kom – Second Hand. Ringde dit då det sägs att de vill hämta större
möbler för att ha koll på dem, men det gav inget napp det heller – tidigast om
två veckor. Nej tack, senast imorgon (idag), men det gick inte. Dock fick jag
gärna köra ner det själv! Kangoon för liten och vårt släp ockuperat hos
svägerskan, så kollade med Jirka om hästsläpet (som för en gångs skull inte
stod hos hans syster) var tom och redo att lånas. Inga problem! Så jag satsade
på pakethyra och tog med mig hans sambo som bärhjälp. Skåpet in och iväg.

Stängsel ja. Så pass att jag igår tryckte upp en rulle med
stängseltråd i näven på granngubben, med order om att sätta den i knähöjd och
att jag inte hann vara trevlig. Skulle hämta barnen vid två, och tittade på
klockan kvart över… Snabbt iväg efter dem och iväg till Mormor, Morfar och Bokbussen.

Fia-spel med ”egna regler”…

… Och Fia-spel med ”riktiga regler”. Hur det då kan bli oavgjort vet jag inte…

Idag blev det rivning av stängsel för att få loss material
och en vattenvagn hem. Alltid ska allt ta längre tid än beräknat, så kom hem med
traktor och vagn fem över ett. Skulle vara på massage kvart i två, med tjugo
minuters restid – om jag hittade dit direkt, nytt ställe, ny ort – hinna ta en
raggarduch och slänga i mig lite lunch på resterande tid… Jag var i tid! Trots
att jag hamnade bakom en livfarlig lus, som pendlade mellan femtio och de
tillåtna nittio, plötsligt tvärbroms, sedan iväg igen lika fort. Bromsade
tillslut in och höll ut till höger, för att slänga på vänster blinkers och
korsa vägbanorna in på en anslutande väg. Man ska inte lita på Skoda Felicior!
Farliga väl att jag inte påbörjade en omkörning när de saktade ner på
vägrenen…

Fick några laserskjut in i rumpan mot det inflammerade
området och sedan ett gäng rejäla nypor på det. Fick order om att hålla mig
igång direkt efter och sedan kyla med is. Hade tänkt åka och handla, men när
jag fick syn på skylten till tvärsövervägen på väg till samhället, tog
hemlängtan över så jag gjorde en vänstersväng och åkte direkt hem.

Men gick på min ordinerade promenad. En halv kilometer
härdade jag ut. Och förstår inte hur folk kan klaga över smärta vid
barnafödslar eller skärskador. Gick med tårar i ögonen, tills det bara högg
till i nederdelen av ryggen och det blev en kamp mot illamående av smärta. Sen
var det lika långt hem till kylklampen…

Man kan ju inte anklaga Ellos för att mygla med reklamen. Det tar visst lite tid att ”bli vacker”

Mannen mätte Kangoon som än en gång var för liten, så ännu
en gång kidnappades Jirkas hästsläp, med Jirka denna gång, för att hämta hem chiffonjén
från föräldragården.

Vi tvistar lite om tillverkningsåret. På en lådknopp är det
skrivet ett årtal, som vi inte kan tyda, men gissat på 1857, 67, 69. På
baksidan såg vi nu en signatur, J. Andersson, vilket stämmer med mannens
morfars far, och årtal 1870. I en låda stod det, tyvärr, renoverat 1934 av
”någon”, och igen en signatur Johannes Andersson, 1872 och orten där
han bodde. Varför stämmer åren inte överens?

Som tidigare nämnts så har det inte kastats så mycket på
föräldragården. Tog hem lådorna som de var med alla papper i, och tittade
igenom det lite hastigt nu när jag satte in dem. (Tack och lov var alla 23
numrerade!)

Cigarraskar fanns flera stycken…

…Med cigarrer i… Enligt mannen var det hans morfar som puffade på lite i salongen när det skulle vara extra fint. Han dog 1974…

Mannens morföräldrars avgångsbetyg från 1907 respektive 1916.
Svärmors dopsedel, bådas skolbetyg år för år, vigselbevis, ett testamente från
1957, mängder med tackkort och ”begravningsprogram” Och bilder. Självklart
är inte en enda namnad eller daterad, och ingen finns det att fråga…

Imorgon blir det tuppslakt och mer stängsel.