I början av januari förra året, kom lillhönan på att man
kunde klättra på, volta i, och slå kullerbytta ner i spjälsängen. Det blev lite
panik, om man säger så. Svärfars gamla växasäng, från 1933 eller tidigare,
hämtades hem och måtten stämde ganska exakt med spjälsängsbredden, så den
madrassen rök i. Till saken hör bara att spjälsängen (momos gamla säng) blev
kortad någon gång på 60-talet till 107cm. Lillhönan är nu 97cm. Inte mycket
spelrum alltså! Beställde ny madrass i början av detta året och nu var den,
äntligen, färdig. Som tur är har lillan vaggan från 1970, som min morbror och
sedan jag legat i, så ingen total panik med spjälsängen! Iväg till staden i
sydväst efter madrassen.

Lillhönan tyckte förstås det var väldigt spännande med den
nya, och stort täcke! Det tyckte sonen också då han får plats på längden nu! Så
medan jag stod med nävarna i diskbaljan (trotsade sonen), roade jag mig med att
lyssna på en tutiMu-harang utifrån, följt av två tutiMuuu-haranger uppifrån. Tills
lillhönan stod i trappan, förtvivlad för att brorsan pruttade ”hos mej!”
Han låg alltså också i hennes lilla växasäng. Den nya madrassen gjorde inte
sängen bredare, vill jag lova. Ett av de två täckena vi alternerat mellan i spjäl- och växasäng är det
som jag fick som ettåring eller så. Lyx att få något nytt som tredje barnet,
men antingen la det grunden för framtiden, eller så var jag förstörd redan på
den tiden.. Nu packas det ner igen tills lillan flyttar till spjälsäng och
behöver snäppet större täcke!

Innan jag och lillan åkte efter madrassen och lite
småärenden var vi på besiktning på BVC igen. Spända på om hon spräckt
trekilosgränsen. Det hade hon! Så pass att jag lyfte upp ungen och nollade
vågen två gånger, och sköterskan flera gånger frågade ”vad sa du?!”
+400 gram sedan förra måndagen! Och tre (!) centimeter! Vilken chock! Men det
är nog för att jag låter amningen ta tid, äter ordentligt och regelbundet, tar
det lugnt och inte gör något annat… Mer än att sätta i halsen *hosthosthost* Skönt
när det funkar i alla fall, men dra i bromsen något!

En sväng in på rörfirman för att få höra ”köp inte sån
billig skit!” Sluta sälj sån då, kontrade jag och kom därifrån med en
betydligt dyrare ”bonnakoppling” med rabatt. Så får vi se om den
håller! En sväng in i kaoset på däckfirman också för att hämta de två nya
sommardäcken till Toyotan, får slänga på dem en dag i helgen om det är fint
väder.

Korna sköter sig. Ingen kalv idag! Mannen är iväg på UV, jag
är trött och charmig som en sur skurtrasa, därav sonens kommentar efter
middagen: ”Vi lägger oss alla mamma, men innan dess lägger vi en lapp till
pappa att han får ta disken!”

Och Nej, det är inte jag som lär honom sånt. Han måste fått
det från dagis!;)

Jag har diskat upp i alla fall. Lillan är för tillfället
nöjd (påminn mig om att aldrig mer äta böngryta och toppa med jordgubbar medan
jag ammar!). Sedan i tisdags har kvällarna varit ett h-vete periodvis. Otröstlig
gråt följt av gas på både upp- och nerväg. (Men det kanske bara är en beryktad
”fas”…) Stackars unge. Men då är det babysittern med en tjock filt,
eller en ”ensam” stund på skötbordet som kan hjälpa.