Lyxmiddag på grillen med hemmatjur. En rejäl bullevard blev det! Äntligen har jag fått klart för mig varför köksmattan alltid är väck! – Den hejdar framfarten med stolar att klättra på. Passade på att slänga ut mattorna i det ymniga snöandet. Men var tog min hallmatta vägen?!Vårt liv är som en trisslott. Det är inte vanligt, men Plötsligt Händer Det! Tillsammans i soffan en lördagskväll i någorlunda tillstånd! Och toppade med varsin katt.

Denna vecka har varit en sån där som gjort en spyfärdig av
blotta tanken på att den skulle komma. Snart har vi genomlidit den dock. Jag
räknar ner:

I måndags fick maken snällt fixa både barn och lagård – jag
hade en tidig tid på stora länssjukhuset. Allergiutredning för egen del. Något
jag tänkt på i X antal år, och tog itu med i höstas. Lång väntetid men en
återbudstid gavs till mig i måndags så det vara bara att åka i god tid och
slira igenom snökaoset som dröjde sig kvar efter helgen.

Prover togs – chockerande sådana! – och efter det dröjde
läkarbesöket med fyrtio minuters extra väntan efter utsatt tid. Blev äntligen beviljad en
vaccinationsform med tabletter som jag hoppas ska hjälpa mig mot gräset. Kanske inte så
att jag kan krypa runt naken i pressen, men det vore ganska skönt att kunna
stängsla i linne utan att bli precis sönderkliad!

Värdena på gräs och björk var bättre nu än 2015, då det
tillkommit en del sedan provet 2005. En del var försvunnet och blodprovet var
inte analyserat för pälsdjur, men (dubbelt)pricktest visade noll på häst!

Det är härmed dags för mig att erkänna! Jag är inte
allergisk mot häst, utan bara skiträdd! Faktiskt en liten lättnad också att jag
numera inte behöver förställa mig rinnande ögon, rinnande och täppt näsa bara
jag går förbi en hästhage! Ja, en ganska stor lättnad kanske…

Läkaren uttryckte det så fint som att jag ”börjar
mogna”. Det var dock inte samma sak som att jag närmade mig mogen ålder,
jag frågade.

När jag väl var klar var det bara att dyka in direkt till
Bokbussen hos di gamle och ta en fika där innan det återvändes till gården med
våra 270 (!) köttbullar Mormor gjort – och Morfar provsmakat – och sedan
kvällsträning.

I tisdags var det tidig uppstigning – lagård före
barnväckning. Iväg med de små och sedan balkörning innan det var ombyte igen
och hämtning av storflickan till läkarbesök. Perfekt att dagis förberett med
tidigare frukt och kissning. Av fel unge dock, de trodde den lilla skulle till
BVC… Men vi kom iväg på återkontroll för hennes misstänkta astma och
medicinering därtill. Hon var tillbaka lagom till lunchen och jag tog mig en
trappa upp och började lägga golv i sonens nya rum. Deadline ligger till hans
födelsedag. Den sjunde februari ligger dock väldigt nära plötsligt, blev vi varse…!

Jag vet inte… Hajade till. Innebär namnet att det är helvetic att lägga?! Eller är det helvetic bra?! Vågar man köpa hem sånt?!
Precis lagt för mig andra portionen middag, som alltid i
halvpanik när maken skulle iväg denna gång, när drängen ringde. ”Jag tror
du har en tjur lös i lagården”. Bara att lämna bordet och dra på
overallen. En tjur… Om så väl vore… Det var tre av de fyra största. Och de
hade milt sagt skitkul bland de stackars fastbundna korna.

Efter många om och men lyckades jag stänga in två av
tjurarna på foderbordet så jag hann få en frist och få upp ett par grindar och
fösa in dem i sin box igen. Sen var det bara en kvar. SÅ tacksam för mina lugna
kor, som trots totalt kaos mest stod och tittade på när jag dök mellan och
bakom dem. De kunde lika gärna skuttat runt och sparkat hej vilt. Fick även in den
sista tjuren så småningom och kunde återgå till middagen och mina nu ensamma
barn. Smygreklam när sonen varit i farten?!! ”Nu är jag som en Highland Cattle!”

Igår tog maken lagården igen före jobbet. Jag körde ner
flickorna till dagis och fortsatte upp till länssjukhuset igen med sonen i
följe för den näst sista sprutan där innan vi går över till ”vårt”. Rent
av pissigt väglag – kom ca fem centimeter på två timmar hemma – och jag var
rätt spak när jag lämnat av sonen vid skolan och kom hem. Blev en långfika i
soffan med bok och katt och en förträngning av alla måsten. Och det ska gudarna
veta att det ser fördjävligt ut här! Är man inte deprimerad innan så blir man
ju det av att komma hem…

Efter middagen rullade jag iväg igen, plockade upp Mormor på
vägen och grattade en födelsedagsvän. Stannade hos di gamle en stund efteråt
innan jag körde hem till kaoset igen.

Idag var det någorlunda rutiner på torpet. Åkte till
arbetsterapeuten mitt på dagen och fick där prova på en paraffinvärmebehandling
– det där med vaxblek hud fick en helt ny innebörd! – en snabbhandling och hem. Slänga
in kylvarorna och ta en macka för att fem minuter senare vara på väg till skolan
för utvecklingssamtal med sonen. Hem för lagård och middag innan maken skulle
iväg på sitt. Nattat barn och betat av den ångestframkallande räkningshögen.
Och nu är jag här!

Trodde vi var klara med veckans fläng och kunde tillbringa
morgondagen med tapeterna (som jag inte hann hämta idag) men det visade sig att
vi har en femårskontroll på BVC imorgon. Så en vecka med fem vårdbesök. Njä.
Har inte fått mersmak, jag erkänner!
Skiter i golvläggning nu. Tar min kvällsfika och kryper ner!
God natt!