Det som var tänkt som min “skulle bara titta till djuren norrut innan jag drog i väg och stängslade” blev lite mer än så. Avsaknad av sju kvigor och ett stängsel… Fyra kvigor kvar i hagen, som genererade tillräckligt liv för att en i grannbyn skulle ringa och påpeka oroligheter. Det är typ då man lugnar med att säga “medveten om problemet… Några djur på rätt plats som svarar mig när jag ropar på de försvunna…” Spårade dem över hygget, rätt över vägen och ut i snårskog med potentiell destination Ungefär Var Som Helst. Storskog, byar eller reservat, allt omgärdat kring en massa raviner.

Kan ju sägas att det var lättnadens suck som genljöd när jag efter några turer runt och kring upptäckte djuren i nerkanten av hygget de borde vara ovanför!

Luddigt va? Men än en gång är jag oerhört tacksam över min relation till djuren, eller åtminstone deras relation till den blå foderspannen i min hand!

Höll på att trampa på en harunge efter avlämnad saltsten i hagen hemma. Och några meter bort låg ännu en.

Det är inte alltid så begåvat att knyta ekipaget, men med tanklocket i rumpan måste man ta sig intill pumpen!

Tuffat på med sjöutsikt ett tag. Efter en väldigt seg start med mycket strul och uppförsbackar har det sedan rullat på bra med grässkörden. Det jag önskar nu är två fina dagar till, sammanhängande, å det snaraste, så vi blir klara med förstaskörden och kan ta semester. Alltså BARA ha stängsel, vatten och husmålning på schemat…

Knappt lönt nu egentligen, men sent om sider fick även jobbebilen på sina sommardäck.

De säger att det kommit regn. Det har det säkert gjort också. Men inte här. Bäcken är fortfarande försvunnen och allt de varnat för de senaste två veckorna har med knapp nöd passerat tvåsiffrigt i antal millimeter. Totalt.

Fick för mig att utmana en rädsla – jo, jag har faktiskt sådan, i synnerhet för maskinella, roterade verktyg. Usch vilka mördarmaskiner! – och kapa lite ved då jag klyvt upp det som var kapat. Sammanfattning: Jag föredrar tultar istället för hela stockar som är ganska tunga, och den stillsamma klyven. Jag tänker mig lite att det är som ett fabriksjobb (ursäkta fördomen!). Men man står där, det är monotont och matar på. Inga större överraskningar och ganska skönt ändå. En stund ibland i alla fall.

Juni – på besök en dag i juli.

Rymde en kväll i veckan medan barnen var på aktivitet. Även om det fanns potentiellt annat färdmedel, valde jag att fortsätta gå – cykling är ju inte riktigt min grej!

Ännu ett ställe man tydligen kört förbi hundratals gånger utan att veta om eller notera. Lär ju aldrig missa det igen nu!

Blå himmel, några moln och en propeller.

Jag har en känsla av att trädet inte tog någon hänsyn till sin roll som stängselstolpe utan tog järntråden med sig upp i skyn med åren…

Åter vid bilen och en kvart till hämtning av barn… Inte läge “att bara” se om jag hittade det icke-funna-torpet där på hemvägen. Fick bli en rofylld strosning på kyrkogården istället.

En våffelfika i hembygdsparken gav både en demonstration av grejer på museet och guidning på ödekyrkogården.

“Här under vilar salig hos Gud Sven Håkansson” – förfader till både mig och maken. Lite gissningslek när bara initialerna är med. Eller är det bara jag som inte ser “KID” som det glasklara “Kristin Jönsdotter” det är… Tror dock det är så utspätt sen 1735 att vi inte blir anmälda för incest!

Varje nål/prick (nåväl – några är extra och några saknas) är torp i socknen. Och jag har varit på de flesta, ibland både två och fem gånger… Plötsligt blir det konkret att jag ränt runt en hel del. Och lite vemod att de faktiskt börjar ta slut, torpen.

Stannade på Gamlerödje på sonens önskan när vi “råkade passera”…

Det blev även dags att försöka prioritera makens intresse – bina. Skattning av honung som aldrig tycktes ta slut, och till slut även slungning av den samme. Har ungefär 180 kilo sådan nu…

Fyraåringen: “Men mamma, varför har du en halsduk på huvudet när du kunde lånat en mössa??”

Det har varit ganska ostadigt väder den senaste veckan. Inte så mycket regn precis här, som jag skrev tidigare, men en fantastiskt massa vackra skepnader på himlen!

Med fotboll på TV:n hade jag det bättre på min runda i skogen. Kan lova att de inte såg hälften så mycket vackert i rutan som jag gjorde (och kan lika säkert lova att jag hade mer mygg)!

God natt