Det började som en lugn dag och slutade skrattretande!
Gjorde iordning och släppte ut mina små i hönornas gamla gård. Spännande men läskigt tyckte den lilla hönan som plötsligt blivit tupp
Lite småpill på förmiddagen med att flytta djuren här hemma
och ge dem en ny saltsten då deras varit slut drygt en vecka. De stod vid
stenen konstant i sex timmar innan alla var färdiga!
Hämtade barnen lite tidigare och åkte upp till Mormor och
Morfar för sista Bokbussen för säsongen. Tråkigt nog hade hon en påse bullar efter förmiddagens bak som inte fick plats i frysen, skulle jag vilja ta hem dem?!:) Lite mys, lek och fika så blev det snart
dags att vända hemåt.
Vi bestämde oss för att köpa tre bidrottningar! Kupan vi
köpte av Jirka har inte visat några tendenser till att ha drottning – inga ägg,
inga larver, ingen föryngring och inte heller någon Madame när vi letat. Cirka
en gång i veckan i sex-sju veckor.
Den ena avläggaren tittade jag i så sent som igår förmiddag
och hittade nada – slå ihop med den andra avläggaren där vi hittade drottning,
eller skaffa en drottning.
Det tredje ”stora” samhället vi har hemma, har en
drottning (troligen gammal som gatan då hon kom med en svärm) som producerar
något enormt med avkommor, men ingen honung alls! Kunde då vara läge att byta
dam där till en som stimulerar honungsdraget.
Kom hem med tre damer i sina små burar! Jag var och letade
reda på den gamla drottningen, och vi kom fram till att testa henne i det –
troligtvis – drottninglösa samhället vi har på föräldragården. Ska vi ändå ha
ihjäl henne för en annan, kan ju lika gärna andra bi stå för den saken…
Kom också på att hon behöver transporteras dit och placeras
ut på något vis. Nyttjade livlinan ännu en gång – ringde Jirka. Han kom förbi
med både bur och foderdeg att täta buren med (de äter sig ut inom ett par dygn och har under tiden vant sig vid varandras dofter dvs; mördarinstinkten har avtagit).
Gick till avläggaren och började plocka upp ramar, för att se så att det finns
plats för den nya drottningen att lägga ägg när hon kommit ut. Lyfter nästa ram
och nästa… Frågar mannen när han kommer – är jag i rätt kupa? Jodå… Men här
är minilarver på minilarver på ägg. Det vill säga. Det finns en drottning!
Shit! Äggen utvecklas snabbt, så om jag tittade igår som hastigast och inte
förväntade mig något, är det inte säkert att jag hade sett äggen, stora som 1/4
riskorn…
Jirka står på avstånd och skrattar om allts jävlighet. Mannen
envisades med att göra extra fluster på sidan när han gjorde kuporna, så vi
beslutade att göra ännu en avläggare i bakändan av en ”avläggarkupa”.
Öppnar Jirkas kupa och börjar nästan skratta i förtvivlan. Två ramar med
yngel… Fuck! Hittade ingen drottning där heller, men får plocka igenom det
mer noga en dag när det inte är 13 grader ute och klockan slagit 22…
Har nu alltså tre bidamer sittandes i sina burar (två nya
och den gamla som ska offras i arenan), ståendes på mangeln i tvättstugan.
Granne med en låda snart-kycklingar (beställningsjobb, jag ska inte ha fler
nu). Skulle någon behöva en drottning att kröna så kanske eventuellt vi har en
över…
Avslutar med Jirkas ord. ”Man bor ju på landet! Innan
jag stack hit så slängde jag in två duvor, sittandes i en transportbur för
katter, för att hanen som blivit änkling, och den nya honan skulle få en stund för sig själva! – På
soffbordet!”
Ja Hans, det är sant! Så gör man po lanned!
