Idag blir det en skraplott till kvällsfikat! Anledningen?
Det är en smått sensationell dag. Inte bara för att det idag är 18 år (jisses
vad gammal jag plötsligt blev) sedan vår Gulle-golden-vovve Doglaz föddes
(borta sedan många år) eller att det är dagen före dagen som förändrade världen
för femton år sedan. Ok, jag skriver det!
JAG HAR PRESSAT 25 ANDRASKÖRDSBALAR UTAN ATT LÄMNA
TRAKTORN!!! Med andra ord inte ett enda strul, inte en enda omträdning av
nätet! Fantastiskt. Känner pressen på sig att det är bland de sista gångerna vi
är tillsammans, så den vill samarbeta nu så vi inte skiljs som bara ovänner? Jag
har mindre än tio hektar kvar att slå. Mindre än tio hektar kvar att pressa.
Sen ska den pressen väck! Adiôs amigo! Vad som händer till nästa år låter vi
vara ett oskrivet blad än så länge. Men inte en säsong till med detta gamla
uttjänta spöke!
Lillhönan skulle med och åka traktor en stund, men efter ett
tag på den oharvade surhålans skumpighet började hon bli grön i ansiktet så det
var läge att ringa efter Pappa-Taxi och avyttra henne!
Hon behövde sin stol, för hon skulle sova i traktorn. Av snacket att döma glömde hon bort det…
Det är ett tvärtom-år i år. Vi slår nämligen våra, i vanliga
fall okörbara, surhål och sparar den höglänta marken till bete. Bäst gräs i
blötan. Inte ett spår lämnas efter oss. Och på torrmarken är det nästan så
gräsmattan kan konkurrera i grästjocklek…
Råkade titta ner precis när traktorn slog om! Nu var även den ”gammal”
Släppte ut mina ettåringar i hela hjorthägnet nu. Sparade en
fyrkant återväxt till dem, sen får de putsa gammalt gräs i kanterna. De har nio
hektar att leta mat på, så de borde klara sig ett tag! Det var dock inte helt
lätt att tugga i sig ett äpple samtidigt som flocken med en kärvänlig tjur
skulle flyttas. En äpplebit till mig, en till pojken. En till mig, en till
pojken…
Vilket jag måste erkänna att jag gillar. Hans bror gillar jag inte. Den
gossen kom ifrån flocken igår när de flyttades, så jag skulle gå in och fösa
bort virrpannan till öppningen. Rustade mig med en rejäl träpåk, men det
slutade ändå med att jag ringde på mannen som var på väg till andra gården för
assistans.
Det är jag som bestämmer – kommer jag med en pinne och tjoar
till ska de gå undan. Denna kommer jämt rakt emot mig, stirrar, stampar och frustar.
Jag backar inte, men samtidigt är det ingen som saknar mig på ett tag om jag
blir nertryckt någonstans. Man ska inte vara dum om man inte behöver, det är stora krafter man
sysslar med. Mannen rustade sig med järnspett sen fick vi undan herren till den
nya hagen. Den ska tjuren på slakt inom kort!
En annan grupp lastades upp igår. Från föräldragården till
ett nytt ställe på vägen hem. Tre av sex djur gick snällt upp på kärran, en
annan tog täten över tråden och resten följde efter. Stängde fort in de tre i
främre delen av kärran. Fråga inte hur det gick till, men jag kan lova att två
stora kvigor och en rejäl tjur står stadigt på knappt fyra kvadrat! Och som
sagt, hur jag fick igen grinden fattar jag inte. Nytt försök på resten så var
de uppe!
Den var visst inte helt ren, dieseltanken… Mannen hämtade fram den för rengöring och målning. Någon har tjuvat ur den igen (rädd att det är nån från gården). Slut!
”Man måste ju leka lite”, sa mannen och gjorde en smiley. Vi andra hävdade att det var en dödskalle…
Sen kom man hem och lillpigan var i full gång. Vem som var effektivast går att diskutera!
Sen var den klar! Märkligt, jag har för mig att jag köpte grå färg, men den kanske bleknar med åren…
Min moster tog barnen med sig på Mamma Mu-teater igår. Tydligen
”fick” hon inte ta med sitt tremånadersbarnbarn, så hon tog mina
istället. Vi hade tänkt åka dit, men nu blev det några extra timmars barnledig
fredagseftermiddag istället. Middag här sedan, när barnen lämnades hem.
Storebror bjöd åter på en westernshow. Ståendes på ett ben på en galopperande häst med prärievagnen efter… Det var ingen enmansshow – han hade både en häst och en ko med!
Imorgon blir det middag hos Mormor och Morfar, vilka nog får
bli barnvakt medan vi drar vidare till den stora staden i norr för lite Jula-proviantering
till mig, och lite Ikea till föräldragården.
