Första advent. En dag med julskyltning, kyrka, glögg och
pepparkakor. För vissa.

Här har vi firat söndag med annat! Jag och barnen har putsat
fönster i sovrum, trappa och toalett. Bytt gardiner och satt upp
ljusstakar/stjärnor. Skurat badrummet med ett barn på var sida toalettstolen,
med varsin kasserad tandborste för att komma åt i skarvarna. Gödslat ut hos hönorna
så det blev något fräschare, utfodrat djur i lagården.

Mannen har firat på sitt vis – kört hem sin skogskärra,
hyvlat vägkanter och väg upp till föräldragården. Bråkat med sin gamla
Boxer-traktor som inte startar.

Tur att vi bor i bibelbältet så att så många andra håller
söndag för oss med!

Två bröd är utbakta och ligger på jäsning, satte degen i
kallvatten med 6 gram jäst redan imorse. Lagom att få in dem i ugnen tills Allt
för Sverige börjar. Hinner tvätta av mig och svida om från understället innan
dess. (om jag ids)

Jag hoppas ingen dör för att vi inte fått upp stjärna/stake
i varken kök eller tvättstuga – det kommer fler dagar.

Och helst skulle jag börja fira när den där Djävulsdagen vi nu
räknar ner till är över. När man vet om man överlevt. Den där dagen då man kan
räkna med flertalet besvikna/besvikelser. Den där dagen då allt går under om
man inte hinner träffa alla som man har blodsband med. Den där dagen då allt
måste hetsas, allt måste hända samtidigt och alla måste stressa för att hinna
med så mycket som möjligt… När det måste fikas och tittas på Kalle och delas klappar
och spelas klappspelet – samtidigt. Den där dagen då man måste tvingas på
umgänge med såna man aldrig skulle umgås med eller ens springa på annars. Den
där dagen som jag aldrig ser fram emot av just den anledningen.

Men… Jag kan ju bara vara Jag, som även gårdagens kommentar påminde om. Vem ska jag vara annars? Även om jag väl blir totalt idiotförklarad om jag önskar mig
något storhaveri i typ utgödslingen bara för att kunna slippa undan allt annat,
den där dagen. Så bara att försöka bita ihop och överleva tills den 25e. Åtminstone
tills forskarna kommer på något säkert sätt att frysas in och återupplivas några
dagar senare… Och på tal om påtvingat umgänge – Är någon sugen på att rymma
till okänd ort med mig över jul kan ni ta kontakt på info@bondeniskarvhult.se.

Trevlig första advent, till alla er som längtar!