Inne i lagården har vi på senaste tiden haft knastertorrt hö. Barnen är till sin stora förtret portade, drängarna går runt och hostar (de är ändå för gamla, så det är inte så noga) i Lutzerdimman, och själv använder jag munskydd. Tror det tar en del från lungorna…
Drängen svängde ut från åkern igår med fullt lass balar och kärran började gå konstigt. Bara för honom att lasta av igen, binda upp boogin och lossa däcket. Skickade det med grannen till stan imorse.
Sjön har lagt sig med is! Hur är detta möjligt efter två
nätter med sju minusgrader!?? Bytte balkörningen mot frukost direkt och sedan
ut för att göra klart kossornas hage. Det vill säga, dra ny tråd på de trettio
meter som saknades!
Fick en rulle (!) med riktigt grov ståltråd av en bekant för
ett tag sedan. Han tyckte tråden var för grov och ohanterbar, så den var
upprullad igen och skulle slängas på tippen! Den kom vi över, men då vikten enligt
lappen var 56 kilo, så har den blivit liggandes i väntan på en rejäl raksträcka
att dra ut den på. Idag kom den fram i alla fall. Dock verkar det inte spela
någon roll hur man vänder den – tråden löper från in- och undersida ändå! Men
fortfarande billigare att lägga lite tid på att undvika trassel, än att köpa
likvärdig! (Så tack, och inget annat!)
Köss Karlsson, vad djur jag har!
Skickade iväg sonen med en ände och satt
själv och matade ut (försökte avstyra trassel) från vindan. Djuren släpptes
över, fick sina balar, jag fick snällt gå ner till grannhagens vattenhage och
släppa ut en kviga som stängts in där (säkert ingen ko på isen…), och det
blev dags för lunch. Sen ut igen för att dra i de sista isolatorerna. Och det
där att gå i en hage full med kreatur och vifta med en rasslande spann… Räkna
själva.
Mmm, lakrits?! Allas vår egen 1703 ledde, föga förvånande, tåget efter mig
Djurens vinterhage är klar, ligghallen halmad, delad och
öppnad och nu hoppas vi att den frusna vintermarken håller i sig!
Imorgon blir det en sväng till samhället för proviantering
inför kvällningens gäster.
Framöver måste vi leta reda på en ny spis – på den vi har
har stora plattan lagt av. Eller, rättare sagt så funkar den skitbra, ibland,
inte alls ibland och endast på full effekt ibland (på ettan). Termometern i den
funkar ibland och idag rasade luckan till underlådan…
SNÖ!! Fram med släden!
Då jag, som i de flesta januariar, kör en snabb
avsötningskampanj på mig själv (när man inte får bort sötsmaken i munnen hur
mycket man än borstar, och julmust och godis sitter kvar i veckor), blev jag
inte jättelycklig över att man och barn gjorde en sats av mina favoritmuffins
tidigare. Men det är ju bra att psykas! Man ska utmana sig själv – en tvättäkta
fikagris som motstår rykande färska muffinsar… En viljornas kamp där jag
vinner! Men det är ju bara en vecka till, så nedräkningen har börjat! Samtidigt
får man ju ”hålla igen lite” när allt stramar efter julhelgen(!) Eller?!
