Korrumperad eller Ko-rumpe-rad? (Sorry, var tvungen:))
Vi blev under fredagen varse att kalven är en sån där
ljuvlig halvsidesätare. Det vill säga: hon äter bara på halva juvret. Oftast
snöar de in på framspenarna, denna på vänstersidan! Kidnappade henne en stund
på lördagsmorgonen – en mätt kalv är hopplös att få till att äta! Kossan fick rep om
hornen och bands fast i väggen. Stackarn! Hela livet har jag kommit nära och
uppmanat till schas! Nu kommer jag! Undan så jag kan ta av nätet från balen!
osv. Och nu helt plötsligt sitter hon fast. Jag närmar mig och säger: Stå still
kossa, nu ska det mjölkas!
Jag har varit lite varsk för henne – hon är inte den
mest sociala kon i gruppen, blicken är sällan riktigt avslappnad. Men jag kan
säga att hon steg i graderna! När hon väl insåg att vi inte ville henne nåt ont
– drängen var med som lite vakt – stod hon som ett ljus och lät mig krångla med
kalv och spenar. Inte en klöv flyttades, men inte fattade kalven för det! (Förrän idag! Tjoho!)
En sväng till Jirka för att byta ut en ful bale, fick jag
önskan om, så gjorde det och landade sedan inne, det fina vädret till trots. Det
var en sån där kemikaliedag – när det krävdes viss medikament mot värk bara för att
komma nerför trappan.
Mannen åkte en sväng till skogen och när jag slocknade i
soffan så gick våra (ohyfsat) hänsynsfulla barn upp på eget initiativ upp på andravåning för att leka
på rummet. (Värdelöst att tro att man inte kan slappna av ordentligt med dem i
närheten, så ingen fara att blunda några minuter…) För att sammanfatta det kort så uppstod ett bus – vi är väldigt förskonade från sådana (hittills) – men sänglådan fylldes med smått blått pappersklipp och vatten, för
att göra ett hav (fråga inte till vad). Blått papper färgar som bekant. Och en
sänglåda i lackad masonit håller inte tätt. Fortsättningen får ni själva måla
upp…
Någon som inte lämnar en ifred är katterna! Selma är ganska avslappnad! Väl ute spändes sedan hästen för:
Söndagen kändes bättre! Ett rejält städrace gjordes inne,
ett bullbak gjordes och min moster och man kom på eftermiddagsfika!
Idag fick jag frukostsällskap innan det drogs ut för att
sätta dit den eländiga fläktremmen på traktorn. Det var ju ingen konst! Förutom
att vi hade en massa rem över och enades om att ringa till lagersnubben på
verkstaden då han skickat hem fel. Tyvärr var remmen lika lång som den gamla vid mätning…
Här sitter jag och försöker lossa pipan för att få upp huven ordentligt. Let the war begin!
Ett samtal och ett mms med rätta snurrningarna från
lagergubben så var remmen tyvärr några centimeter för kort istället. Då var det
läge att fundera ut hur man tämjer det automatiska spännhjulet som denna maskin
är utrustad med. På äldre modeller lossar man generatorn och spänner remmen med den,
men inte här!
Jag och drängen höll på länge med olika inrättningar, men
inget funkade. Inte finns det ju någon plats att vara på heller! Än mindre hjälpas åt med nåt!Trång som f…
Ringde till sist till verkstadschefen: Det finns ett fyrkantigt hål i
spännarmen som är till för ett halvtums spärrskaft! Sen kan man tvinga upp
spännaren!
Jo tjena, var fanns det då? Det enda hålet som hittades (via
mobilkameran) satt mitt i navet på axeln och var sexkantigt. Tar en stund att
få i en fyrkant där! Ringde igen, men då drog han öronen åt sig.
Iväg och hämta barnen – mannen var på annat håll – fika med
dem och lagom att gå ut igen så ringde verkstaden upp: I själva spännhjulet
sitter en 17mm-skalle som man får trä ett spärrskaft på för att sedan tvinga
upp armen.
Nästan samma sak som ett fyrkantshål… Det tog en stund. Man får ingen kraft med ett
litet spärrskaft som inte går att rucka på av platsbrist – och vårt
lossa-däck-rör var alldeles för stort! Men skam den som ger sig! Remmen är på
plats.
Jag är öm i kroppen och i synnerhet i den handled som halva dagen varit
vriden åt fel håll! Inte heller är jag van vid att allt tar emot! Van vid
trångheten, nej, man blir lika förvånad varje gång, men när mage, rumpa och bröst ska klämmas in någonstans,
i vinterkläder, där det inte finns plats från början… Måla den bilden själva
också!
Hur kan män skruva? Det är väl jag som är för korkad för att
fatta hur jag ska göra, men det är mig ett mysterium hur de med dubbelt så
stora händer, armar och kroppar som mig får plats att göra vad de ska…!
Snubblade på trötthetsmattan när jag kom in, så mannen åkte
på informationsträffen inför SKOLSTART! Shit! Var tog min lille gosse vägen?!
Det ska bli skönt att få gå och lägga sig idag! Veckan är
igång!
