Vilken helg!

Det var glädjande att kossan redan sent på fredagskvällen
låg på annan plats i ligghallen och idisslade! Hon släpptes ut på
lördagseftermiddagen och gick samma runda som dagen innan. Nosade där hon legat
och läckt fostervatten och skrek i högan sky. På plats efter plats. Det skär i
hjärtat!

I lördags kom Gräv-lingen. Och satte första spadtaget (med
grävskopa) för utbyggnaden av vårt hus. Har man inte arbete så skaffar man sig,
vet ni. Väldigt duktig och effektiv grävmaskinist, även om jag mer än en gång
kände att skopan var på väg in genom köksfönstret… Padda hade han med sig och
makadam kom i fredags, så mannen körde skytteltrafik med den lillalilla skopan
på traktorn och tippade direkt i grävarens för minimalt med spill.

På förmiddagen kom Hans och sambo upp för att titta på
lillan och gratulera barnen i efterskott. Det blev middag utan mannen, han kom
in halv tre som först då det var färdigt utanför och grävaren körde hem. En liten sväng ute för att titta till korna
resulterade i en lång skogpromenad. Som i sin tur resulterade till att vi
glömde bort drängarnas lagårdstid så det var färdigt när vi kom hem (de kan ju inte vänta), och sonens
första praktvurpa med cykel i nerförsbacke. Detta gav oss en oro för en öm hand
som ingen fick röra, och honom ett skapat ansikte, en hjälm med stenskott så
plasten sprack (där ser man vidden av användandet), sönderskrapad jacka och en idag rejält blå höft.

Efter rundan åkte mannen för att snabbt lämna en blomma till
föräldragårdens granne som fyllde 80, men egentligen hade undanbett sig. Dock
verkade han inte helt tjurig för sällskap så det blev även en pratstund. Hemma
fixades det kvällsmat innan Hans och sambon alldeles för sent styrde nosen mot
Trelleborg igen.Idag var då dagen då lillasyster skulle kommit till
världen. Ändå är hon redan 25 dagar gammal! Det firades med att sonens ko fick sin tredje kalv, varav sin andra
kviga, så hans dag var gjord! En förlossning var ju tvungen idag! Snäll kossa, som synes:

Svägerskan och familj kom på middag för att fira
lillebrorsan som fyller år imorgon. De åkte hem och löstes snabbt av av min
moster med man som kom en snabbis för att hämta ägg att lägga i kläckmaskinen. En stund efter att
de hade åkt kom Mormor och Morfar, som tydligen tänkt komma utan inbjudan (sånt gillar vi!). Med
tårta (ännu bättre!). Att mannen ringde på förmiddagen och bjöd dem på kvällsmat blev en
oväntad bonus.

Nu har även de åkt hem och det borde kanske kännas skönt att
det är vardag så att man får vila upp sig. Men det är en ny vecka med nya
utmaningar – barnen ska till dagis, tanken är att maken ska återvända till jobbet
och jag ska pallra mig ut och sköta om mina djur (om kroppen håller ihop). Allra först ska vi alla se
till att vakna i tid och synkas. Hua!

Och så ska den lilla fröken åter vägas och jag kontakta
läkaren för helgens missöde när jag lyfte den sovande treåringen ur bilen… Håll tummarna för mig!