Ja… Provade på bebislivet igår igen. Precis gjort allt
klart, satt henne i bilstolen, vände mig om för jackan – och det blurrade till.
MEN hon klarade kläderna hon fått på sig tio minuter tidigare. Såna som inte
luktade lagård, bruden är ju med i koskitgänget nu! Åkte hemifrån några minuter
efter det att jag skulle varit i samhället, men tjejerna hade överseende med
det. De fick ju mysa lite med en liten bebis! En enorm blöjtårta fick lillan –
nu är det bara för henne att växa i storlek 2… – och två pyjamasar. Den
koprickiga i storlek 62, och den rosa i 56. Jag har lite svårt att se
skillnaden, måste jag medge! Inte på färgerna alltså, utan storlekarna!

Idag rivade vi igång tidigare än vanligt. Sonen skulle hälsa
på i skolan igen och behövde få frukost hemma innan vi lämnade på dagis. Så för
ovanlighetens skull hade vi hunnit med frukost, amning, dagislämning,
betongbil, snickare, rörmokare med filtreringsoffert – då prover visat lite
förhöjda halter av radon – och en kalvning. Innan klockan åtta!

Kossan var självklart i fel hage, men hade lagt kalven
relativt nära stängselöppningen, så snabbt i kläderna och ut för att släpa över
den! Trodde jag… Vid närmre titt visade kalven sig vara ett smärre hus, och
den hade jag nog inte gett mig på utan varken nyförlösning (hur länge kan man
kallas det?!) och påföljande komplikationer. Så den lille gossen fick åka
skopa! Smidigt som rackarn, i synnerhet som kossan följde med.

In i lagården och kolla så kossorna hade skött sig som
bebisvakt, utfodra och ut igen för balar. För att konstatera att en kossa, i rätt hage,
stod och åt efterbörd bredvid sin lilla tjurkalv. 15 kvigor och precis
kvitterade tjurarna, 15 styck. Tjugo kalvningar kvar. Några av de större
kalvarna har blivit tonåringar också, de vägrar svara mamma vilket resulterar
till gapande kor som springer runt som yra hönor medan kalvarna ligger och
gömmer sig bakom en sten eller bara står i en hög med andra kalvar… Enerverande
kan det vara, i synnerhet på nätterna! Fördelen är att de svarta kalvarna verkar vara värst, och de är smidigast att hitta om man letar – har bara 5-6 stycken, resten är bruna!

Nu ska jag äta min frukost, några räkningar är betalda och
jag blev smärtsamt påmind om högen med räkningar som ska bokföras – fuskade
visst när lillan kom till jorden och syskonen var hemma. Dessutom har jag
njutit länge nog av pressen – nu kom första avbetalningen. Usch!

Lillan får knipa eller skynda på, hon får hänga med till
stan för att skriva EU-ansökan om en stund. Så hoppas jag att surmuppen har fört över stödrätterna jag behöver!Och kör drängen fast när han ska
prova plogen, då får han snällt sitta där!