Tekniken är inte på min sida idag, därför kommer de
spännande bilderna vid annat tillfälle!
Gårdagen omfattades inte av planer på att hela klanen skulle
samlas på föräldragården för bodelning och rensning. Men så blev det i alla
fall.
Maken startade med en sväng till Höglandet för en vedspis
till ovan nämnda, och sedan var det i stort sett till att åka iväg. Sex timmar
där. Det där med att plocka det sista ur köket, knacka ner kaklet, riva
inredningen och skruva nya stommar, samt ta en titt i avläggarna på bina… Det
blev inget med det! Och när vi väl fått i oss ”middag” i form av en
köpepizza vid halv tio på kvällen, var motivationen inte särskilt hög.
Nu råder det då totalt kaos. Alla frågar alla ”Var är
’det där’?” och samtliga svarar ”Någonstans…” Allt utom tre
överskåp och diskbänken är borta. Lite golv är lagt och lite stommar är monterade.
Mor och B kom på tidiga eftermiddagen.
Min plan var att stränglägga det som slogs i lördags och pressa
det under eftermiddagen. Detta slogs också omkull då maken tog en vitvarusväng
till stan. Vidare åkte drängen för att slå mer till morgondagen men några
timmar senare ringde han och bad om assistans, då han ”kasat i bäcken”,
som han uttryckte det. Lämnade barnen hemma, då antingen fader eller mormoder
strax var i antågande. Slängde på wiren och ner till andra gården. ”Kasat i
diket” var nog rätta benämningen. Det övervuxna dikets kant hade rämnat,
och därnere plaskade drängen med sin Fiat. Kopplade i med vältrisk och insåg
snabbt att vi behövde förstärkning. Prästabonnen tillkallades och han kom som
vanligt på studs. Men även han bangade med risk för att traktorn skulle slå runt,
så det blev ett samtal till Assistanskåren istället. En timme senare dök han
upp och kopplade i. Och lastbilen började glida baklänges i sidled av
motståndet… Jag blev inskickad (första gången någonsin på insidan av en
lastbil!) för att hålla på bromsen. ”Det kan vara det lilla som gör
det!”
Traktorn upp och vägen fick lite tillskott på tjälskador. Drängen
kunde fortsätta sin slåtter på behörigt avstånd, även om diket nu syns tydligt.
Hem och fika, tanka bebisen och äntligen iväg med
strängaren. Mannen ringde sedan och Mor skickades upp till min dåvarande
position för mat igen för lillan och kort därefter styrde de kosan mot Mormor
och Morfar.
Gjorde färdigt och körde hem, lagom till kvällsmat och en
nattkram från barnen. Sedan en snabbis i avläggarna för att se hur det gått. Ägg
i båda kuporna, men ingen av oss hittade monarken, så förhoppningsvis finns hon
där fast väl gömd. Får kika en annan gång, när alla andra bi inte är hemma.
Lite mer att stränga och pressa imorgon. Bina – check. Bara
resten kvar.
Den där spisen?! Den gick som en klocka på elfirman. Kom hem
och ugnen går inte som den ska. Morrar lite dovt och efter en stund blir vreden
varma och det osar bränd plast. Det är så illa att det är köpebrö nu (Fyyyyy
vad sötslemmigt det är!) och för första gången någonsin har det kommit in köpta
kanelbullar och kex. Åh vad sött och äckligt det är! Håller på att tappa
greppet, och en rejäl portion ugnsabstinens är under uppbyggnad.
Inte blev det enligt plan denna dagen heller! På återseende.
Inte andfådd än men på god väg!