Härom veckan när mannen tog en tidig beteskoll efter vargvarningen
kom han att stå huv mot tryne med ett vildsvin mellan byarna norröver. När jag
i veckan var där och stängslade såg jag verkningarna av den samme. (Grisen alltså.) Tack och lov
inte på åkrarna, men precis i kanterna. Totalt uppbökat. Och jag med min
mörkräddhet och livliga fantasi… Jag satte på musik på telefonen på högsta
volym där i fickan. Bara för att ge ett eventuellt något chansen att höra mig
först och hinna undan…

Vad har du i fickan?!
Är det en jättebanan?! Nix, men några kantareller!

När jag gick där öppnade himlen sig lagom till att djuren
var överflyttade så jag åkte hem istället för att fortsätta. Och kunde bara
vänta mig att Mormor skulle titta förbi med kommentaren att någon ”satt
stänget precis på vägkanten!” För precis så var det. Någon idiot till
bonde hade satt stängslet så nära kanten på båda sidor att två bilar inte
kunnat mötas!

Rev det ena dagen efter. Inte det där djuren går nu!

Man kan ju undra vad
strumpan smakar med den minen! Men så somnar hon ju hur som helst sen också… Maken undrar vad jag matar i henne, men det är en yrkeshemlighet! Hon är glad vid vaknandet åtminstone!

I fredags tog maken med de stora barnen på hembygdsdag där
Smålandsgärdesgård stod på dagordningen.

Det var ju nån som
inte uppskattade att mannen tog fram kameran för risken att hamna på ”den
där Bonden i Skärvhult”. Kan meddela att jag i de flesta fall frågar innan
jag publicerar bilder, då jag själv inte uppskattar att jag, eller
bilder på mina barn, läggs ut för allmän beskådan utan tillstånd! I synnerhet på öppna Instagram- eller Facebookkonton.

Själv satte jag drängen traktorn och
tog med lillani bilen för att hämta hem årets första grupp djur. Släppte
dem vid norra sjöspetsen där både vattenslang och elkabel var framdraget till
ett hörn (”Det är ju klart!!”) Nej, det är sannerligen inte
självklart att man får el och vatten på ställena! Men det underlättar – helt
klart.

Hade sällskap vid
stängslingen, av fler än lillan. Denna slända ville inte flytta på sig, men
lyfte snällt på fötterna så jag fick tråden i stolpen!

Kvällen spenderade vi med att slutskatta i bikuporna, vintra
in bina och slunga den lilla honung som blev. Hade man vetat att vädret skulle
varit stadigt kasst så länge kunde man gjort det betydligt tidigare och fått en
större skörd, men det finns de som fått betydligt sämre! (”Vad bra att vi har bin! Då behöver vi ju inte åka och köpa honung när vi blir förkylda!” sa sonen)

Ramvändning i slungan

Nu har vi plötsligt inte heller fri tillgång till
föräldragården! Med andra ord krävs förvarning för att åka dit, och ungarna får
snällt hålla sig på källarplan och inte gå upp i huset för att leka. Slungade
färdigt och lämnade maken med disken när jag och barnen åkte hem för nattning. I
och med hyresgästerna (och att vi faktiskt har plats hemma nu!!!! Lite mer bråte överallt eller hit och dit…), hamnade
tunnan med grovsil och finsil hemma i vardagsrummet, framför öppna spisen för
att värma på det så den hemskt sega honungen skulle rinna på lite snabbare. Nu
tog det bara ett dygn… Med resultat att det doftade honung halvvägs nerför
trappan på morgonen! När jag väl lämnat mitt myssällskap i sängen, vill säga! Råkallt som bara den nere, så torkade av vedspisen och brände av allt renoveringsdamm för att spä på lukterna ännu mer!

Idag lämnades barnen iväg till min moster, efter att
lillhönan lurat drängens fru till att följa med henne och brorsan på Söndagsskolan
i missionskyrkan uppe i byn. Hon fick ju en särskild inbjudan nu när hon fyllt
tre och var överlycklig över denna lapp som visats för alla hon träffat. Dock
var vi i Skåne förra söndagen när det startade. Idag fick hon gå, även om hon
inte fick åka buss dit (storebror åker ju buss till skolan, varför inte hon?!).

Hur många ägg går det
på ett recept?!

Lämnade iväg dem lagom till lunch och bytte även bil
”om de skulle behöva åka iväg”, vilket de tydligen behövde. Det blev en tripp till Kvibille för
ingifta morbrorn som lånade min bil för att rädda sin son med familj vars bil havererat där. Lämpligt att det fanns en bakåtvänd stol till
ettåringen!

Jag och maken har gemensamt tapetserat det som ska bli
sovrum till oss. Och hade lite knappt med olja hemma till timmerväggen, så det
blev bara strykning på de plankor som gränsar till tapeten. Linolja, som min
make förespråkar över allt annat, borde totalförbjudas inomhus!!!!! Det stinker
linolja, kan jag lova! Lär ju inte kunna sova i rummet före jul, och då är bara
tre(!!!) stolp av mååånga oljade! Gud hjälpe mig!

Vi hann klart i alla fall och tog den lånade bilen till
moster för kvällsmat och barnhämtning, när bara vår egna utlånade bil återkom.

Hemma och snart läge för sängen. Förkylningen har jag
dragits med sen i onsdags och har nog aldrig haft så ont i halsen som igår! Vaknade
imorse med en svagt kraxande som övergick till ett
dagen-efter-rökig-pub-med-för-många-whiskey-röst. Långt ner i bröstet sitter det
som gör det tungt att andas. Men men, hädanefter kan jag skylla på linolja!

Även katterna ska
erbjudas varierad kost… Och så verkar det vara på modet att ha telefonen med sig på toa. Det kryper allt längre ner i åldrarna!

Till veckan står vi inför nya utmaningar: Strukturerat
arbete utan möjlighet till latande. Det kommer en praoelev. Blir spännande att
synka det med bebisen!

Wish me luck!