Alla sätt att sova är
bra utom de dåliga. Säger även hon som är i en orolig period där man absolut
inte vill varken lämnas eller sova. Livet pågår ju utan henne då!
Tystnad en hel vecka! Saknat eller njutit?!
Vi fick visst en timme ”extra” (eller som en
bekant sa: Äntligen får man tillbaka den där jävla timmen så man slipper gå upp
klockan tre på nätterna!) men den har inte jag märkt av… Förutom att natten
var fruktansvärt dryg med en strulande bebis. Fördelen med henne är att hon sällan
strular två nätter på raken.
Onsdagen var blöt. Hela tegarna översvämmade på andra
gården, så är glad att kvigorna lite längre bort hade vettet att inte kolla
strömmen. Matningen med två trådar under vatten = Noll. Samma kvigor har
förvisso gått helt utan övertråd ett par hundra meter sen något (läs hjortarna)
rivit ner den. Kvigorna hade aldrig gått in igen kan jag lova, om det varit de
som rivit.
Torsdagen bjöd på sol i alla fall. Drängen undrade vad jag
höll på med, halvliggandes på en kartongskiva, i lä i solen och skruvade ihop
en ny elkontakt till strängaren. Den gamla mådde inte så bra, så att säga. Hade kommit en anings i kläm. Men
ny på och ner med slåtterkross och strängare i ängahuset så står de på
vinterförvaring och är redo för nästa säsong.
Och sen då?! Tog en
liten stund innan jag kom på att fälla ihop arbetsbredden också… Ohps.
Undra på att
treåringen blir helt till sig när även pappan taggar upp för att jag har gröna (!)
byxor på mig… Ett år sedan sist då jag växte ifrån dem med långkallingar
under.
Otroligt ändå att det de
sista dagarna i oktober kan vara så grönt!
Fredagen innebar stängsel. Tjugoen djur på dålig återväxt
suger rejält. Men varje grässtrå de äter på rot är det billigaste. De gamla
feta korna behöver ju inte ha så saftigt heller. Hem för lagård och en
snabbfika, samt se till att sonen fick ordning på sin outfit for the night –
spöket. Livets första disco. Tema Halloween. Åka och köpa en dräkt? Nej, fixa
ett spöke, mamma. Så det blev det. Om inte soc häktar oss för hets mot
folkgrupp via KKK… Sonen var nöjd i alla fall. Själv fräste jag ner till
andra gården och rev stängsel till mörkaste kvällen. När jag rullat upp tråden
och inte längre hittade stolparna, åkte jag hem och höll kväll. Och åt middag!
”Where’s the baby?!”
Finn ett fel!
I lördags hjälptes vi åt att få upp ett gäng gula brädor på
huset. Nu kommer vi inte längre på gaveln utan plåt. Får se när den ansvariga
tar sig tid att titta på det.
I skymningen roade jag mig med att skruva sönder trappan. Jepp,
som en del såg på instagram så skulle skåpet ner igen. Det som krävde en dryg
centimeter till i svängen, vilket på
uppvägen ledde till att maken satt fast i hörnet, hållandes i skåpet medan jag
var uppe och Jirka nere och skruvade bort spalje och räcke… För ungefär
fjorton månader sedan… Men då fanns det heller inga planer på detta enorma
ingrepp i huset. Dessutom lovade både Jirka och jag att ingen av oss skulle
vara i närheten när eländet skulle ner. Lite förvånande då för ett antal veckor
sedan när jag kivades lite (har väl aldrig hänt varken förr eller senare!) och
ledde in samtalet med Jirka på just renovering och tillbygge och att vi… eh,
råååkar ha ett skåp i vägen där uppe… ”Har jag varit involverad i att få
upp det?!” var responsen följt av ”Jag vägrar vara den som sitter
fast i hörnet! När tar vi det?!” Så jo, Jirka rök på ’et igen. Mutad av en
tallrik mat som sparades då han inte hann i tid till ”middagen” vid
halv åtta på kvällen. En portion som han åt fesljummen för att ”man sitter
för länge annars…”
Inga bekymmer med att få ner skåpet! (Säger jag som höll mig
ur vägen – gillar inte att bära saker i trappor, i synnerhet inte nerför!) Detta
kom faktiskt på plats i köket istället. Och platsen det stod på en våning upp
kommer att bli dörrhål till det nya rummet på tillbygget, när detta nu blir
aktuellt. Troligtvis i år.
Efter förra måndagen lovade jag mig att inte göra om samma
misstag – därför struntade jag blankt att helga vilodagen efter den långa,
dryga natten. Istället drog vi till med storbak! Och provade den nya
köksmaskinen – den lite sena födelsedagspresenten.
Har du slickat en
visp?!
Så! Fyra lantbröd av två
sorter, bullar och vetelängder eftersom barnen inte kunde samsas – med
fullkornsvete, graham och mängder av äppelmos i degen! – en laddning muffins
och dubbel laddning med dumlekakor.
Vid
sidan av detta låg en hel tupp i storgrytan och kokades till soppa, samt några
tuppben i en annan gryta till bebismat. (Väldigt begåvat med storbak när vi
hade en tjur att ta hand om dagen efter. Men då hade det ju varit så fullt i
frysen att man inte kunnat ta sig för baket! Bättre att förekomma!) Sen var det
himmelens gott att krypa i säng! Tyckte lillan med som slocknade vid sju och sov
tills jag väckte henne vid halv åtta på morgonen.
Vaknade i måndags till livets första höstlov. Som förälder i
alla fall. Upp och fortsätta med stängsel. Mannen och barnen åkte och rånade
bygghandeln. Om här blir väldigt tyst framöver är detta orsaken. Att någon
kände igen ungen i förklädnad och kopplar ihop denne med oss… Säljarna hade
sprungit in på sina rum och stängt dörrarna. Familjen hann bort innan polisen
kom.
Efter lunchen lämpades barnen över på drängarna så åkte jag
och maken iväg och klöv tjuren för transport till styckaren. Makens kväll lades
som hjälpare på det sen var det ”bara” att stuva ner det vacuumpackade
köttet i frysar. Hade vi varit smarta så hade vi kanske grävt fram det gamla
köttet först, men det måste väl ändå packas ihop (i olika frysar) när allt
fryst in ordentligt. Ingen träning i måndags alltså. Kände inte att det var
läge att smita hemifrån.
Igår flyttades djur och stängsel revs. Stängsel sattes och
lite mer revs. Fint väder till detta, och vinden mojnat något. Visst har det
varit kallt, men solen har skinit och det har varit väldigt ljust och skönt i lä.
Varför klaga på kylan när man istället kan vända det till hur fantastiska
klädmöjligheter vi har att ta på lager på lager?! Tänk på de med en maläten,
utsliten stickad tröja som ”skydd”.
Nu vet jag äntligen
varför man har nosbåge på bilar! Mer än för snyggheten alltså!
Idag är det blött! Sånt finfint regn som fuktar ner allt
utan att bli någon mängd av. Tar en halvslö dag i och med detta. Kanske behövs.
Hinns inte med egentligen, men jag får ju sota för det själv. Suttit med
drängen, byaskvaller och ”friarkalendern” – ”Gods och
Gårdar”. Tagit mig tiden att skriva ner detta och inser att jag nog borde
åkt och handlat på förmiddagen. Tänkte försöka mig på att koka egen buljong på
dessa massa ben, men behöver lite rotfrukter att rosta också. Livet börjar
komma tillbaka till mig, nu ska vi bara neråt på listan: Ta hand om hemmet
också…
Lunchen är i magen, lillan sover i vagnen och jag ska lura
med mig drängen ut för att möblera om i lagården – Semintanten kommer om en
stund och ska väga herefordkalvar.
Vi hörs!
Saknat, definitivt!