Vilken vecka! Igen! Med allt från hittekatt till kojakt till
krossat glas till familjedag till flytt till bebis… Ja herregud, håll i
hatten, säger jag bara! Det sa jag nästan till den där försäljaren som frågade om jag ville läsa Kalle Anka för mina barnbarn!!?? Hade precis tagit mig uppför en brant som för en anställd skulle krävas spikskor, hjälm och lina, av myndigheter. Samt ett strå i munnen för att stävja törsten lite. Men ändå!? Jag har ännu inte fyllt 29, tänk på det! (sa jag tyvärr inte till honom…) Tanten igen.Kolla! Grön klöver i insådden!!!! Kvigor släppta låååångt bort. En håller lite koll på dem; ”Jag och tjuren har blivit riktigt tjenis. Igår tog jag en fästning på honom!” Inte planerat, men fick fiska! Två gånger… När hönorna är borta kacklar tuppen i redet?! – – –
Var ska jag börja?! Jo, stugan är ”klar”
invändigt. De klassiska listerna kvar, sen fortsätter den sorliga utsidan. Det
kommer längre fram, både utsidan och resultatet av förvandlingen invändigt. Eller
ännu hellre! Kom hit och se live vet’ja. Vi kan behöva lite pauser. Ta gärna
med fika, så fixar vi kaffe. Bakandet har varit lite sisådär med ett tag… Det är modernt att fördriva tiden med padda, så gör även jag vid nätternas arbete! Och har man ingen padda till hands, så funkar ju drängen som räddat den nyvakna lillan från vagnen!
För att börja i realtid har större delen av söndagen tillbringats
på High Chaparral. Dags att ge barnen lite kvalitetstid. På plats där
avverkades tre shower, för första gången i år. Nära på bokstavligen sprang ihop
med en bekant från BB. Får se om/när vi hittar tid att träffas då vi lovade att
ses före förra julen…
Larmsamtal där om djur som ”nog” hade gått ut. Skickade
upp drängen och han hittade en av åtta. Denna åttonde försvann till skogs och
de körde några turer på skogsvägarna utan resultat. En timme senare när jag
kommit hem tog jag bilen upp och snubblade över dem på vägkanten. Bara att
trava tillbaka till hagen, se över stänget, byta aggregat och prova att slå i
jordspett nummer fem och sex. Föga oväntat hjälpte det inte, så ännu en
vandring genomförd ikväll. Djuren släppta i den gamlagamla hagen där det fanns
lite grönt på tegarna i skogen, och sedan stängsla runt om dem…
Skenet bedrar… Och det nya växthuset hade klarat sig! Vilken sabla tur för mig!
Väl hemma hittade jag ugnen igång, och tur var väl det –
annars hade bröddegen varit över hela köket imorgon. Köket som för övrigt
fyller ett år i bruk idag! Femte augusti. Helt galet detta! Från ett bete till ett annat…
Igår skulle herefordkorna hämtas hem och skiljas från sina
tjurkalvar. Betena tryter, och snart vägning för de små. Gick som smort. Inga
som helst problem att lasta första lasset, inte andra heller för den delen… Det
var på mitten det spökade; Mitt på landsvägen på väg till andra gården för lass
nummer två exploderade traktordörren. Ett odefinierbart ljud, sa drängen, en
sekund innan det bara small. Både han och sonen glittriga av glasdamm. Tur i
oturen att det var höger dörr – annans hade det rasat över sonen – och att det
gick utåt. Plockat glas flera meter ut på åkern… Så hela eftermiddagen gick
åt att sanera väg och vägkant. Inte så jättebra känsla av en massa splittrat
glas i den fnösketorra vägkanten som följs av ännu torrare åkrar… Men det
krävdes långa och många sladdar till dammsugaren också! Från grannstället tjuvade
vi och lämnade det förhållandevis rent efter oss. Men alla som någonsin krossat
ett glas vet hur mycket splitter det blir. Långt bort. Tänk då att det var en
”modern” traktor där hela sidan, från framruta till bakruta, består
av en enda glasdörr… Blev inte mycket annat gjort den dan…
Stängsel hit, stängsel dit. Vatten på alla håll och kanter. En
heltorsdag med Mor och B, följt av en halvfredag med de samme. Välkommet och
tacksamt. Jag och lillhönan var i Reftele efter bland annat fler vattenautomater. (Maken byggt ännu en vattenvagn, och har slutat idiotförklara mig då jag önskade sex kubiktankar när vi väl lyckades få tag i några sådana. Detta året behövs varenda en! Har nio tankar i bruk plus en gammal plåtcistern. Snart behöver jag fler. Hoppas vi klarar det med de två resterande tankarna!) Stod och packade varor i mataffären när Mor ringde; ”Var är alla? Huset tomt och öde, olåst, ett sovande barn i vagnen och resten då?” – Tja, ingen aning. Jag är inte hemma… Det är som vanligt, låter det som… Fem millimeter regn i en åskskur gjorde sonen glad!
En ny familjemedlem har anlänt i Sydskåne. Hans fick en
flicka sista dagen i juli! Så roligt. Sen är den familjen lite puckad också i
sin planering som lyckas åka från en adress till förlossning, för att lämna BB för en annan adress… Just snyggt planerat att pricka in varmaste sommaren på
260 år som höggravid OCH flytta samtidigt som barnafödsel. Tacka vet jag att kicka igång
kalvningen på söndagen, föda på onsdagen och hinna med ytterligare 48
kalvningar de kommande sex veckorna…! Nåväl. Plus tillbygge av hus;) Fler bebisar! Andra kullen svalungar. Ett gäng på golvet också, de lever farligt sen de trillat ur boet…!
Det är kul näääästan jämt… Plötsligt händer det!
Den lilla i familjen har gjort ett jätteskutt i
utvecklingen. Så hundra med i allt som händer. Ska hon sova går hon och hämtar
blöja i tvättstugan, sen hon vaknat går hon och slänger den i soptunnan och
hämtar sina trosor (i och för sig låg shortsen i soptunnan idag också…) Skakar
på huvudet, nickar när hon tycker det passar. Jättekul! Säger till vid nödighet
och satt på toa idag och sssssssssssss:ade. Inte för att hon kissade, men
tanken fanns där. På tisdag börjar hon på dagis. Lilla skiten, hur gick detta
till?!
Det dök upp en främmande katt här. Har tydligen varit lite
skrikande på nätterna, men det har jag nog sovit över. Plötsligt kom den fram i
alla fall, kelig som få och återkommande. Misstänkte först en dumpad
sommarkatt, tills sonen får syn på den och utbrister; Det ser ju ut som Abbe! Han
är försvunnen, sa min kompis! Kontaktade Abbes ägare och han kom. Abbe puts
väck, förstås. Det började skumna när katten kom fram, och ägaren satte sig på
huk och lockade.. Katten kom. När han skulle ta katten, stack den, så han
jagade den runt bilen innan han fick tag på en väldigt motsträvig katt. Skumt,
var min tanke, den verkade så extremt tillgiven och tålig innan. En tanke slog
rot… ”Du har visst blivit tjock, Abbe. Det har inte gått någon nöd på
dig!” Sekunderna innan paret ska sätta sig i bilen kommer ännu en randig
katt ur skuggan och mannen utbrister: ”Det där känns mer bekant!” och
släppte vår Selma som försvann som ett streck. Abbe däremot, med samma teckning
men ljusare grå, vilket inte syntes i mörkret, nästan skuttade upp i
husses famn och de åkte hem. Stackar Selma såg vi inte mer av den kvällen eller
natten, hon som nästan alltid ligger i sängen en stund. Hon var väl helkränkt
efter att först blivit kallad tjock och sedan nästan blivit intvingad i en bil
med en främmande karl… Slutet gott…
Jag tror inte jag momsdeklarerar nu! Brödet är ur ugnen, fikat intaget och maken har somnat. I sängen faktiskt! Dags att försöka vrida tillbaka dygnet. God natt!
Nästa gång kan det ju bara bli lättare. ?