Lagårdsfläkten håller värmen. På vissa ställen! 172 var lite frostig och en ny stångskada stärkte beslutet att hornen ska bort!!

Fick sista spannmålen från säljaren igår. Nu behöver jag
inte betala hyllplats hos honom mer. Ett halvt lass, så det gick fort att få
in. Däremot dammade det något djävulskt. Tyckte han fick göra avdrag för de ton
som dammade över gården. Och ner i mina lungor. När det är så extremt hjälper
knappt munskydd. Förstår varför diagnosen dammlunga var vanligt på lantbrukare
förr! Idag har jag gruffat färdigt i alla fall.Där står de och har det bra. Tänk på mig! Behövs varken maskara eller puder här inte! ”Help yourself?!”

Lagom att kärran var tömd så var det kvickt in och tvätta
(!) av mig (”Hur smutsig ÄR du?!” frågade lillhönan förundrat) och
ner till samhället och BVC. Fyraårskollen – tredje gången gillt. Arton kilo och
hundrafem centimeter lång. Lite skumt med höger öra (förkyld fortfarande får vi
hoppas) och vänster öga verkade hon inte se ordentligt med, så en ny koll om en
månad innan det går till högre instans. Håll tummarna.

Den lilla skruttan fick sina vaccinationer också. En i varje
lår och tack och lov verkar hon opåverkad än så länge!

Hem för lunch (och Jo, mamma, man kan visst äta lunch kvart
i tre. Med frukost klockan elva så…) sen tillbaka till lagården.

Min hatt den har tre kanter…
Det sista jag gjorde innan jag kröp ner igår var att sätta
in en plåt med surdegsfrallor på nattjäsning i kylskåpet, sen sov jag som en
död. Tydligen har den minsta krävt nappen (och fått den) och lillhönan tassat
runt.

Imorse tassade istället mannen upp, startade ugnen och gick
ut till lagården. Till mig kom stora flickan med en Bamsetidning som vi plöjde
igenom samtidigt som vi löste ett gäng världsproblem. Diskussionen fick ett
abrupt slut när den lilla började illvråla och satt fast med fingrarna i
diskmaskinsluckan. Vad skulle de där och göra?!

Långfrukost och utgång för samtliga i solskenet. Sonen tog
en tur skridskor på gödselplattan sedan pappan skottat av en gång till. Jag
jagade ut samtliga hönor i hönsgården och startade upp städning av hönshus. Behov
sedan ett bra tag. Hjälp vad många de var!

Låg aktivitet, tack och lov! Solen värmer inte mer än ingången så då fryser de ihjäl på studs…

Korvgrillning till lunch med nybakta korvbröd (varför kan
man inte vara normalt funtad och åka till affären för de där bröden som glömts
vid flera veckors handlingar, istället för att ställa sig och baka…?!)

(Har lyckats få med tungan på bägge:))

När solen började smyga mot väster blev det lite ruggigt så
jag och barn styrde nosen inåt. Ny deg. Revansch på korvbröd, premiär på
hamburgerbröd och så en omgång rostebröd när det ändå var igång. Ja, och så en
pizzadeg till kvällsmaten. (”Men då mååååste du göra pizzasallad också
mamma. Vi får kolla så att kålen är fin fortfarande!” – lillhönan). Äkta håm-mäjd skorpmjöl!

Paketering av samtliga bröd nu sen barnen var i säng. Skärmaskinen
fram för de bröd jag snodde ihop igårkväll (nej, jag gör inte mycket annat!) och
dagens då. Försiktiga skåror i korvbröden och delning av hamburgerbröd – som
inte alls låg still för det ”perfekta” snittet. Nästan så jag blev
sugen på att balansera bullarna i handen, men förflyttades till Trelleborg på
en millisekund;

Jag, 14-15 år. Nyinköpta frukostfrallor från kvartersbutiken
(det enda jag saknar med stan!). Skar en bulle (för det heter det i Skåne. Det
är frukostbullar och ostbullar!) Hör mig själv säga Aj! – Står du och skär dig?! frågar Mor. – Japp,
svarar jag. Lägger ner kniven på bänken. Lägger ner bullen jämte och tittar på
min vänstra tumme. Tänker ”jäklar vilket fint snitt! Det ser ju precis ut
som i skolboken med hudens uppbyggnad. Där är läderhuden, där kommer ett par söta
små kapillärer och … Nu?! Nu BLÖDER DET!”

Kvickt in på toan och en helt uppstissad morsa halvskriker om
att jag kommer svimma och måste lägga mig ner och vi måste till akuten och sy
och jag kommer nog att svimma och jag har nog skurit av ledbandet… Och jag kommer nog svimma!

Jag stod på mig så fick dubbla plåster, några varv
kirurgtejp och högläge till frukosten. Tummen sitter kvar och funkar även idag.
Men, nej. Jag nöjde mig med det icke-perfekta-snittet i hamburgerbröden. Det
tog emot även denna gång att nyttja näven som skärbräda! Jag har inte lyckats en gång sedan dess!

Maken har satt upp knutabrädorna idag! Just nu är han uppe
och målar överliggarna till fönstren. Det rör sig, sakta men säkert.

Själv har jag räddat uppvispat-ägg-kakan/kvällskakan ur
ugnen och ska ge mig i kast med berget tvätt som jag hittade. Bob har förbarmat
sig över köksgolvet efter dagens bravader och själv känner jag att något
faktiskt blivit gjort. Även idag! (Jag tror jag måste försöka bli mindre självkritisk…!)Tummeltvätten har en tendens att fastna i korgar… Hängtvätten plockas undan allt eftersom men detta som ska sorteras verkar göras ”sen”…

So long!