Djurlastningen igår kunde knappast gått smidigare än den gjorde.
Likaså delningen hemma där kor släpptes ut och kalvar låstes in.
Hann hem tills sonen skulle köras på kalas, hann till och
med hämta honom i tid! En runda med stängsel sen maken kommit hem och lagården
var gjord, sen rullade kvällen i rasande fart! Mat skulle fixas till dagen och
tårta skulle göras. Sen när detta var gjort och ugnen vreds av vid elvatiden,
fanns det inte så mycket motivation kvar för städningen. Vilken ledde till en
massa stirr idag på förmiddagen! Men vad lycklig man kan bli i hjärtat av att
senare komma in till ett städat och röjt hem! (Även om man råkar veta att inga
skåp bör öppnas utan hjälm och så…) Trevligt så länge (kort) det varar. 
Man får ju passa på när bekväm arbetshöjd erbjuds! Och hjälp.
Säg vad ni vill. Men
jag vet vilken jag föredrar! I synnerhet som de försvunna skruvarna i
klädkammaren, återfanns i en burk i garaget…
Idag har det blivit många sittningar! Började med middag och
eftermiddagstårta med drängen och fru, svägerska med familj, Morfar och en spak
Mormor. Och vet ni?! Trots det inlånade bordet uppställt i köket fick vi mer än
gott om plats! Helt, förlåt, JÄVLA FANTASTISKT!!!!!!!!!!! Köket är härmed också
officiellt invigt (och har lyckats göra en granne rejält sotis!)
Jag har inte kommit
mig för att fråga, men magkänslan sa att det inte var läge att sätta
stolparna i väggruset utan en bit in. Tror inte ägaren uppskattar om jag låter
kvigorna beta ner slyet på vägkanten…
Min moster och man skulle åka till di gamle, men ringde mig (”Är de kvar?!”) och
kollade hur pigg Mormor var. Inte särskilt, så istället träffades de lite
hastigt på lagårdsbacken innan de kom in, tätt följt av en vän som jag
bjudit in då hon garanterat skulle komma imorgon, då vi inte är hemma. 
Morfar deklarerade
bestämt i luren igår att det är ”för galet” att tvingas sitta i
köket! Är det kalas ska det dukas i ”rummet”! På samma jäkelskap,
dukade vi för en i just ”rummet”!
En låda Saint Paulisar
från Mormor! Eller, den lila, med mest blommor var en försoningsgåva från
Morfar.
När huset blivit lugnt, linnedukarna undanlagda och efter den efterlängtade tomtegröten
för barnen och läggning av samtliga, klädde vi på oss och skuttade ut i
lövhögen. Det var riktigt skönt faktiskt. Både vädret, rörelsen och nyttan!
Drängens fru, maken och barnen har i små stunder räfsat
lövhögar och donat lite här och var. Kommer det nu trettio millimeter regn som
de lovar (sen när hålls det?!) känns det onödigt att löven blir blöta. Bara att
rulla in den lilla trädgårdstraktorn på nittio hästar på gräsmattan och fylla
skopan så där fem-sex gånger. 
Vi tog lite extra när
vi ändå höll på.
Bottenvåningens nybygge blir inte färdigt tills imorgon – 30 cm-list under köksskåpen och kakel kring vedspisen saknas, likväl som garderoberna i
sovrummet. Men det kan jag leva med!
Nu vare oktober redan! 
Flagga? Ho få sitta
tess e mön!
