Älskar den här stunden – när alla står och äter för fulla muggar!
Vi stod igårmorse tre pers i lagården – drängen, fru och jag –
och tittade på kvigan som jag hävt i våmstart i en vecka. Hon åt! Inte pillade
lite i ensilaget, utan åt. De senaste dagarna har hon till och med lämnat två
pluttar efter sig istället för en! Yes, sa vi, äntligen börjar det vända på allvar!
Två timmar senare stod samma konstellation framför samma
kviga, för att konstatera att hon inte sov djupt – hon låg död! Jaha… Bara
att koppla i rep och dra ut henne från lagården. Och anmäla det tredje djuret på
sex dagar till kadaverbilen… Ibland tappar jag suget, bara att erkänna! Så
till er som jämt ”gnäller” över min pessimism, så fort jag blir
optimist så får jag en käftsmäll! Man ska inte ropa Hej, bara hålla tummarna
att detta negativa skov snart planar ut, för så här kan det inte hålla på! Det är förvisso ”bara” två hängiga djur som dött – denna och så kalven som jag egentligen dömde ut redan när penicillinet inte bet, kallbrandskossan var ju mer av en överraskning, men nu efter 2-2,5 vecka kan det inte vara risk för mer juverinflammationer. (Hoppas jag)
Skruvade in det där spannmålslasset också. Under tiden gick
jag och samlade ihop årets vattenslangar, tömde och buntade ihop och la in på
förvaring. Hoppade i kärran för att tjoffa ut den sista säden och insåg att jag
hade livrädd sällskap. Fick hålla koll på fickorna så jag inte fick besök i dem!
Drängen körde klart gödseln också. 51 lass på cirka en
vecka, och nu klarar vi vintern i gödselbrunnen. Men att det ändå kunnat bli så
mycket gödsel på femton tjurar inne i sommar, det är nog allt regnande som
spätt på det (NOT!)…
Sonen iväg på sin Onsdagsträff och jag iväg på dans.
Ja.. Åsså to årken baura slut…
På riktigt. Så idag har det inte blivit många knop. Sena in
på frukost (halv elva, undra på att magen kurrade) på grund av strömproblem i
lagården, vilket måste hänt rätt omgående efter sista skrapningen igår kväll då
utgödslingen inte hunnit gå klart. Och fullt med djur i en stängd lagård…
Kondensen gör det inte lättare att få igång strömmen igen, så att säga! När det
rinner längs väggarna, ner i kontakter och uttag. Tur att vattnet inte går på
de säkringarna, då hade det varit riktigt synd om djuren i värmen! Men än så
länge så lever alla…(!)
Tog upp röraren ur brunnen, gick med låsolja och smorde upp
alla dörrhandtag mm så de förhoppningsvis inte fryser i vinter.
Då var kiosken stängd för i år!
Skruvade upp en
av låsgrindarna till boxarna också, en tjur med horn har glömt hur han kommer
ut på foderbordet. Alla sex skruvar är ännu kompletta med muttar och jag har
inte behövt dyka i kulvertern efter spärrskaftet!
Stjälpredor. Det känns som att jag har varit med om detta förr…
Hämtade barnen då mannen är iväg med UV på julfest med
samling redan kl 15. Honom lär jag inte se förrän imorgon eftermiddag.
Tidig middag, så skickades lillhönan ut i lagården för
eftermiddagsutfodringen med drängen. Jag och sonen åkte iväg på simskola.
Sprang där på en bekant som jag inte sett på över tre år – vi bor ju faktiskt flera
kilometer ifrån varandra. Gick på babysim ihop med våra likanamnade söner, och
nu går de tydligen i samma simgrupp!
Hem igen efter några längder i bassängen medan barnen höll
på, snabbt en kvällsmat och nattning av barnen. Gick ut och matade hönorna.
Satt på huk och plockade äggen när ett par hönor kom nerflaxande i ett moln av
kutterspån. Över mitt nytvättade och ännu blöta hår. Men men, vad är väl en bal
på slottet?!
Ikväll hade jag planer på att åka upp till storstan för en
träff med Länsstyrelsen och Förebyggande djurhälsovård-föreläsning (vilket jag kanske
behövt mer än någonsin när mina djur verkar dö som flugor) men orken sade stopp.
Jag har en hög böcker att gå igenom, funderar på om jag ids
synda med en chokladbit trots att det bara är torsdag, men jag ska nog gå och lägga
mig rakt av. Skiter i om jag är mobbad för att klockan är strax över åtta. Ibland tar det
bara stopp!
Imorgon ska jag ner och kolla om jag har något blod i
kroppen. Men till dess: Natti
