Jag skrev igår att man blir liten med fullt räddningspådrag
i skogen där man bor.

Man växer inte precis när man inser att det är mannen och
svågern som plockat upp en jaktkamrat till mannen, som vinglat runt på vägen
vid vår andra gård. Som har gått flera kilometer genom skogen för att komma ut
till en väg, och försökt stoppa två bilar som kört förbi. Som blivit tvingad
att gå efter hjälp, chockad och med kända hjärtbesvär, då hans vän hade nyckeln
till fyrhjulingen de åkt iväg på. Detta efter att ha tvingats släppa sin goda
vän och lämna honom i vattnet när att deras båt välte. Mannen som klarade sig
hade flytväst, den andra hade det inte.

Sjön ligger oländigt till, så en i grannbyn satte sig i
brandbilen för att lotsa den genom skogen på omärkta vägar för att de skulle
komma fram till skogssjön. Min man fick lämna över jaktkamraten till
ambulanspersonal och följa med i polisbilen för att lotsa dem och resterande
fordon den andra, något bättre, vägen till sjön.

Fullt adrenalinpåslag alltså. Mannen blev hemkörd av polis
vid midnatt, då pågick sökandet för fullt.

Det har inte blivit mycket sovit i natt. Tankarna far på
alla möjliga håll, från den drabbades familj, till markarrenden till praktiska
göromål.

Olyckor och tragedier händer alltid bara andra! Nu, ännu en
gång, har den drabbat ”någon annan” som är nära. En man vi inte kände
väl, men kände väl igen. En från grannbyn som började vara till åren, men som
kunde haft många år kvar. Sista gången jag såg honom var när vi tog i hand,
överens om att jag skulle ta vara på andraskörden. Senast i förrgår var han här
och hämtade en halmbal, då han behövde mer strö till grisarna.

Idag hittade dykarna honom i sjön. Hoppet är definitivt ute.

I dessa småbyar känner alla igen alla. Sorgen ligger därför
idag tung över bygden. Det är SÅ onödigt med hela historien. Tänk på att allt
kan ändra sig snabbt. Skiljs inte som ovän med någon, det kanske är sista
gången ni ses. Det kanske inte är ”någon annan” som drabbas nästa
gång

Använd alltid flytväst!! Oavsett om du är en bra simmare
eller inte! De flesta sätter på sig bilbältet så fort bilen börjar rulla. Inte
för att vi förväntar oss att krocka, bara för att det ska vara så! Precis samma
sak! Och om du ser någon på vägkanten, stanna till åtminstone och lyssna på vad
som har hänt. Denna gång var det redan för sent, men nästa gång kanske det är
avgörande för att rädda livet på någon.