Så blev det ännu en gång inte som man tänkt sig… Startade
upp tidigare än vanligt med pressningen för att hinna det mesta före regnet,
utspått kl 14. Allt frid och fröjd, bortsett från några nätstrul. Tills det
rasslar till i pickupen och den halvan av pressen stannar. Vinkar på drängen
att han kan åka och plasta, medan jag körde hem och bytte brytbult – igen.

Hemma, skruvade av skyddet, plockade fram en ny bult. Konstaterade
att jag nog skulle bli tvungen att tvätta händerna ikväll igen, och ser – en
kedja! En lös alltså! Skruvade av nästa skydd och där låg resten. Lyckades
lokalisera kedjelåset och fick snällt kränga av hela kedjan så gott det gick
för att komma åt saxsprinten.

Fick loss den och krängde kedjan över det stora
kugghjulet, som rasade i backen! Jippie! Axelbrott i pickupen! Bara att ringa
drängen så han inte satt och väntade på mig… Och rulla in pressen till stan.
Där rök nog 50 000…

Många lejer bort sin pressning, så det finns inte så många häromkring
med press. I sort sett bara att skriva en lista och spela rysk roulett och se
vem man ska ringa till. Fick tag i en snubbe efter några försök – Jajamen,
pressen står kopplad och redo, bara ta! Vet du var nyckeln till maskinhallen
är? – Till saken hör att jag aldrig träffat denna man! (Eller han sa att vi
hade hälsat på varandra 2008, men det har jag glömt!)

Stack således dit och fick igång hans gamla BM Viktor som
stod i vägen. Hur får man ihjäl den sen då? Fick ringa och kolla. Stoppwiren
trasig, så fick gå direkt på pumpen och strypa den där.

Iväg med pressen och
hans BM 600. Det var nyttigt, måste jag erkänna. Att byta ner mig! Wow vilka
bekväma, smidiga och effektiva maskiner jag har!

Jag är van vid en justerbar stol både i höjd och längsled –
inte behöva sitta längst ut på kanten för att räcka ner. Jag är van vid att
ställa in ett varvtal med en spak så håller traktorn sig där – inte tvingas
sitta med foten på gas och broms samtidigt när den skulle snöras, där jag är
van vid nätning. Jag är van vid att titta på en display för att se hur det
bygger i pressen – inte sitta som en hopsjunken korkskruv för att se klockan på
pressen. Jag är van vid en stängd hytt – inte vid att få fuktiga mosstussar
uppslängda i nacken när det är ojämnt på marken. Eller bli pussad av blöta grenar!
Dessutom ”ska jag aldrig mer” klaga på en varm traktor – dels har jag
suttit åtta timmar (mot mina beräknade 2,5) i en traktor utan dörrar och
fönster (dragigt värre i nacken, dessutom har det regnat på mig), dels märktes
allergin av så pass att det satte sig på andningen…(Trots full medicinering,
mamma). Måste ta itu med det där.

Jag vet varför färgen är bortskavd där växelspaken slår i. Jag testade att skicka i den med full kraft med fingret emellan. Det räckte med att prova en gång…

Tillräckligt gammal traktor för att vara godkänd av Kunglig institution.

För en gångs skull hade dessutom vädergubbarna rätt – strax
innan två kom regnet! (F*N) Och höll på så fint så fint, enda tills vi var
färdiga vid halv åtta! Någonstans på mitten hade det varit gott med mat, frukost
vid nio, ett äpple i farten vid lunch och sen inget. Samtidigt när det har tjurat
som det gjort, så talar dumheten och tjurigheten vid att man lika gärna kan
göra klart så man slipper ut igen sen. Nån timme hit och dit när det ändå gått
nio timmar. Men det var gott med middag. Bara att erkänna.

Mannen och barnen stack på biträff själva. När jag ätit
middag gick jag ut och blåste rent pressen, tankade upp traktorn och körde hem
den. Bad honom skriva räkning för hyra. ”Inte en chans, nästa gång kanske
jag behöver låna nåt!” Hatten av för bondementalitet i ett nötskal!

Dags att natta traktorn, lite efter nio

Ännu en gång har det mesta av dagen gått åt skogen, men
faktiskt löst sig på ett ganska bra sätt. MEN vad onödigt, och är det nu
strålande sol imorgon går jag och dränker mig! Dags för sängen, och ska lägga
mig på vetevärmaren och försöka skruva tillbaka ryggen. Imorgon ska det inte
pressas!