Man ska ju räcka till för alla, och när de stora är i säng ser andra chansen. Här kommer en ganska typisk kväll hos oss:Bara aprilvädret gav sig iväg så blev det fantastiskt
vårväder! Lillan i selen så gick vi ner till sjön och öppnade upp stängslet
där. Nu är det vår och kossorna kan dricka i sjön igen – varför ska vi då
vattna i badkar fem gånger om dagen?! Hade tio kor med mig ner till vattnet,
samtliga av dessa tio stod en halvtimme senare och skrek utanför köksfönstret
för att de ville ha vatten… Först idag har badkarstrafiken avtagit!

En kik på bikuporna också, fin trafik där, även om jag för
en stund var rädd att bina skulle kidnappa mitt barn som sin själsfrände.

Näsan i boken ute på trappan efter lunchen, lillan sovandes
i vagnen och vi inväntade ett samtal från en granne som blivit lovad
traktorhjälp. När han ringde var det bara att hoppa i, köra fram till byn och
lasta av lastbilen med byggmaterial. Fick en lite rolig kommentar angående den
lilla i selen: ”Vilken barndom! Där är hon på en månad, och jag är 45 och
har aldrig fått åka traktor…!”

Stolt brorsa! Nöjd bebis

Startade upp fredagen med att konstatera att min kelgris –
en hereford som definitivt inte lider av stress och är den enda ko jag kan gå
fram till och handmjölka på bete, hade kalvat. Och givetvis en tjur… De fick
snällt vara (vägning och märkning) då jag minuterna senare väntade besök för rådgivning av
grovfoderproduktion. Hann precis med att äta frukost när det knackade på dörren
och kvinnan från Falkenberg kom in. (Konst)Gödsla
mer (är inte gjort på 17 år här!) och skörda tidigare (vilket jag mer än väl
visste!).

Fler som inte led av
stress

En tyckte det var kul
i alla fall…

En megatjurig bale på eftermiddagen resulterade att maken
ropades till lagården för att hjälpa till. Typ halva rasade så fort jag snurrat
av nätet, sen fortsatte det. Självklart är man återigen för dumdristig, så
resultatet var att jag rev upp den skada som började kännas bättre. Men bara
som hastigast, såhär ett dygn senare är det tillbaka till ”nästan
bra”. Blev där också lite sinkade trots att vi (faktiskt!!) tidigarelade
eftermiddagsutfodringen för att vi skulle åka iväg.

Iväg kom vi också. Rakt norrut till Jönköping och
shopping… En liten bebis, två barn i behov av skor då kängorna blivit väldigt
varma när det är 15 grader på dagen. Tja, ska man satsa på fredagskväll eller lördag?!
Lätt val.

Sonen är son till sin pappa, konstaterade jag. Blev ståendes
att titta utan att kunna välja, stod ”en kvart” med foten i en sko för att man eventuellt skulle få ett svar om
det kändes bra eller inte… Och dottern! Det är definitivt inte min unge! Har
hävdat tidigare att hon måste vara en bortbytning, och så är nog fallet! ”Den
vill jag prova. DEN var fin! Den vill jag ha! Och den! Och den! Och DEN!…
osv… Det slutade, tack och lov, med ett val på grönsvarta gympaskor! Den minsta tog hela turen med ro, lyckligt ovetandes:

Kom ut med skor och stövlar till båda barnen, en sväng in på
Lindex och brände deras julklappspresentkort. En blixtvisit på Ikea för att se
om verkligheten stämde överens med hemsidans bild… En ny, icke sprucken
cykelhjälm till sonen, och en röd(!) Bamsehjälm till lillhönan. Sen fick den
lillalilla inta sin första kvällsmat på McDonalds när allt annat stängt. Lämnade
stan för landet klockan nio på kvällen, betydligt senare än tänkt, men alla
punkter avbockade! Kan väl erkänna att ingen var särskilt svårvaggad igår kväll…!

Idag har sonen haft en kompis en stund, mannen stuvat undan
sparkar, pulkor och skidor. Tvättmaskinen snurrat, tvätt hängts ut och en
våffelfika hos sömmerskegrannen. Och en kalv! Med en osedvanligt korkad mamma.
Nog att det är kladdigt i hagen, men denna idiot har trotsat sin naturliga
läggning och lagt kalven i kladdigast möjliga vid foderhäcken. Den lilla tjuren
fick duscha innan båda stängdes in i ligghallen så att kokvigan inte får för
sig att det inte är hennes kalv när den luktar annorlunda. Själv fick jag
springa ifrån innan duschen då sömmerskegrannen, som fick en bebis inslängd hos
sig, stod ute på trappan och gungade på babyskyddet med en hysteriskt hungrig
unge i…!

Att man kan ha sån
dubbelhaka och ändå inte väga tre kilo… Men hon ser onekligen ganska nöjd ut (nu)!

Några lass grus kom i fredags också! En bil med grovt och en
släp med makadam. Drängen har således roat sig med att grusa upp en
”väg” till bygget, fortsatt med vår uppfart och lagt det grova i
infarterna till hagarna.

En sen middag ikväll igen, ingen har ju gått in! Men nu är
väl ordningarna hyfsat återställda. Förutom att det är sån där förbenad
tidsomställning på gång igen. Det måste allt vara ett Djävulens påfund!

Inte vet jag riktigt
när bortbytet skedde, men vid 2-4 veckors ålder kan vi nog inte hävda annat än
att barnen haft samma föräldrar…

Nu ska jag rädda barnet från pappa. Eller kanske pappan från barnet…