I brist på tid för sammanhängande läsning i bok har jag roat
mig med att gå igenom delar av min blogg. Det som skrevs förra sommaren. Kommer
på mig själv med att sitta och småle, tänka ”Hur i hela friden hann vi? Hur
orkade vi hålla det tempot jag skriver i?!” Insåg plötsligt att det är
likadant i år. PLUS bebis OCH bygge… Mamma Maria…

Varken tid eller ork finns här för blogg. Eller kanske finns
både ock, det är bara nerprioriterat.

I måndags pressade jag ihop det, typ, sista av
förstaskörden. Har lite granna kvar, men inga mängder och en del av det ska
användas till strö då det är urusel kvalitet på det där mossagräset. Bättre då
att djuren får rota, pilla och ligga i det än att fylla foderhäckarna med det!

”Äntligen släppte
hon till!”

Aldrig varit med om en
katt som ligger kvar på en stengärdesgård när pressen rasslar förbi – tittar
upp och återgår till tvättandet. Sedan tassade hen runt i strängarna på jakt
efter ätbart.

Medan maken tog strängaren för att lufta till de regntunga
strängarna så att de fick torka till några timmar, tog jag en promenad och
flyttade två grupper djur. Ena gruppen gick supersmidigt med både kor och
kalvar, förutom att det inte fanns någon ström så det tog en stund i
felsökning. Hittade felet då någon varit inne i hagen uppe vid huset och inte
krokat i ordentligt efter sig. Således fanns ingen ström alls till djuren flera
hundra meter bort. Hur länge detta pågått vet jag inte, men det har ju gått bra
i alla fall. (Rymmarkalven verkar inte heller gilla att vi bytte tråd i hennes
hage – det har, peppa peppa, varit lugnt sedan dess!) Tog sedan en sväng bakom
hjorthägnet för att hämta kvigorna. Det gick bra när jag väl hittade dem, men
promenixen tillbaka var desto hetsigare. Hade varit ganska kul om någon hade
filmat när man kommer gående med elva ankungar på rad efter sig. Dock hade jag
uppskattat om de ville hålla aningens mer avstånd. En decimeter anser jag vara
i minsta laget både med horn och tjurar. Någon torkade näsan på ryggen min i
ett försök att komma åt kraftfodret… Jag blev fuktig på ryggen av andra
anledningar också. Men det gick bra och det är skönt ändå med såna djur.

I tisdags tog vi en ledig dag. Åkte till Borås djurpark ihop
med gymnasiekamraten med familj och en annan. Lite meck att synka två jämngamla bebisar,
lagård och två andra barn för att komma iväg och sedan hinna med det som ska
tittas på utan att stressa. Men det gick bra, vi åt kvällsmat i stan för att
slippa hålla barnen vakna på hemväg – vilket (givetvis) resulterade i att båda
två snattrade hela vägen hem. Bebisen var dock inte alls nöjd och skrek ungefär
åtta av nio mil…

Jirka tog lagården och jag släpptes av hos honom på hemvägen
för en snabbgenomgång av hans då jag ska vara djurvakt igengäld.

Tog ett röj i
potatislandet också. Sonen körde skytteltrafik till hönorna som blev nöjda. Höll
sedan på att ränna gödselgrepen i en inneboende padda.

Igår kom Mor och B tillbaka. Köket pillar vidare. Det är lite Bygglovs-varning på det hela – allt är igång samtidigt och alla är i vägen för alla. Tog därför min tillflykt till vattenlåset i badrummet som har haft behov senaste halvåret. När jag ändå var igång fick drängens handfat också en välbehövlig genomkörare.

Tur att någon är tämligen
oberörd över vad som pågår!

OCH!
Ikväll har jag roat mig med att torka ur och börja flytta in! Spännande värre!
Dock är jag totalt förvirrad och har ingen aning om var jag ska få plats med
allt. Det finns ju så otroligt mycket plats! Sen kommer säkerligen hälften att
flyttas runt mer än en gång innan vi bott in oss. Men alla luckor är på plats.
Det sista taket är uppspikat och mer än hälften är tapetserat! Och det visade
sig förstås att tapeterna inte räcker, men i väntan på nya diskbänken kan vi
inte göra klart ändå, så det kvittar väl så länge!

En liten snabbis till hembygdsparken också för säsongens
sista våffla. Det var blött!

Ska dra ett tag till med rollern innan kvällsfikat, så nog
läge att göra det nu!

På återseende.