Jag ser regnar, jag ser det regnar, det var på tiden Hurra!!

Faktiskt så började det dugga lite smått för ett par timmar sen! Äääääntligen!

Men men. Inget ont utan något gott; Rekordtidigt, det vill
säga ungefär tre veckor tidigare än vanligt, har grässkörden på gården startat.
Kan lova att det aldrig hänt tidigare. Sjätte juni, är den tidigaste slåtterstart
jag vet. I år på sjätte juni var faktiskt hela hemma (vilket inte är så mycket
i vanliga fall och i år är hälften upplöjt), och andra gården slaget och
pressat! Synd att det inte blir något på åkrarna bara… På en av sandjordarna
fick jag för två år sedan i torkan endast femton balar på tre hektar. Förra
året fick jag sextiofyra. I år fem… Känns ju sådär. Strängarna?! Var är ni?!

Man får ju göra det bekvämt för sig! Gillar inte!

Men än är det inte kört. Det är fortfarande början på juni
och hela sommarens tillväxt ligger framför oss. Ringde och beställde hem extra gödning
också. Det lär behövas och lär bli billigare än att tvingas köpa in foder i
vinter. Igår gjordes en annan by klar, trodde jag, men fick löfte om ”två
gårdar” till i samma by, så jag nu slår allt i den med. Några hektar med
klent gräs är bättre än inget gräs!

I onsdags firade vi röd nationaldag med stängsel, kok av
rabarbersaft, brödbak – jag lämnar det halvklart och den dumsnälle maken reder
ut situationen och grillar dessutom kycklingklubbor jag hade med på tjejträff.
Ja, jag kom ju hem till duschen ungefär när jag skulle varit i samhället i vanlig ordning. Hem
sen och direkt i andra kläder för att lura korna från slåtterkrossen där maken
slog skräppor, och märka en ny tjurkalv (filmsnutt finns på instagram
@bondeniskarvhult).

Fjolårets sista ensilagebalar… Hon fick helt enkelt för dåligt med middag! Fick ytterligare några hektar vid ett gammalt soldattorp. Tog en chansning att köra ner med stora stängaren, åtta meter, istället för den gamla tremetaren. Det gick. Det var inte mer. Men jag tjänade in många timmars strängning! Och den ena markägaren skulle ta sitt först, sen fick jag ta det som blev över. Don efter person?

När man får en känsla av att vara iakttagen… Dags för nästa pass, 21,30.Byte av nät kl 23,45. Känner mig lurad. Fick nys om mindre rullar för ett par år sedan. 2000 meter på 31 kilo istället för 3000 meter på 43 kilo. I år är de uppdaterade, så de små rullarna jag ber särskilt om för att klara av, är nu på 2500 meter och väger ca 41 kilo. Det får gå det med! Precis som mina kycklingar som fått för sig att sova på pinne ute. Maken kom in efter att ha stängt luckan till hönshuset; Ska du ha in dem får du minsann re ut det själv!

Sena kvällar har det blivit. Sällan kvällsfikat före
midnatt. I fredags hämtade maken upp mig kvart i tolv på åkern, då började det
bli för mörkt. Efter nattningen av barn hade vi dessutom hunnit med att ta hand
om en kalv, som kördes med sin moder till ”rätt gäng” och flytt av resterande
kor till ny hage på andra sidan vägen.

Gårdagskvällen tillbringades också med att flytta djur. Gänget
från hägnet skulle ut och promenera på landsvägen för att komma till Fårhagen,
och herefordligan skulle från Ön till Rännesbroa. Men det var nära att jag
ringde slaktbilen på studs! Jag höll på att stryka med när de skulle åt
kraftfodret! Jäklar vad rask promenad jag tog tvärs genom hagen för att kunna
komma till utsidan av stängslet! Det är ju bra med sällskapliga djur, men nån
måtta på det får det väl ändå vara! Smidigt med båda flyttarna i alla fall, sen
var det att åka hem och titta till den minsta som nattats i tomt hus, och försöka vräka
ikull de stora barnen som varit med.

Idag har det varit stora skördedagen! Hälften av det vi
tänkt är inte gjort, som vanligt – potatisen är fortfarande inte i backen och
några grönsaker ligger fortfarande i fröpåsar. MEN uppskattningsvis har vi plockat
drygt femtio kilo honung ur kuporna, när ska vi hinna slunga detta?! – och fått
ett stick i vaden från det ilskna samhället. (Lite kul att jag vara hos
sköterskan tidigare i veckan och fick ut den begärda ”akutmedicinen”
då man kan bli väldigt allergiskt av bistick från en gång till en annan. Hon
poängterade att om man får stick som blossar upp kring decimetern är det dags
att ta tabletterna – min vadblämma uppmätte jag till åtta centimeter…) Spenaten
är skördad och ligger nu och kallnar efter förvällning i väntan på hacken. På
föräldragården har ett par hundra klasar fläderblommor plockats varav hälften
nu ligger i saftgrytan. Rabarberna på samma ställe har slutskördats och fyra
kilo såna ligger nu med lika mycket jordgubbar i gryta. Ska sila upp det före
läggning, vilken börjar kännas frestande!

De har har blivit akut trångbodda, så de har då nyttjat allt vad plats de kunnat hitta! Sällskap i bladet!
Någon snabbrunda till samhället har inte hunnits med –
däremot utdelning av en drottningcell till min moster – men istället blev det
till att sno ihop ett par frukostbröd till morgondagen. Sedan dessa var
inskickade i ugnen styrde jag och maken ett par byar bort och hämtade hem
pressen som nu står inbackad på sin plats i skydd från regnet.
Nähä! Spenathack, saftsilning och kvällsfika var det!
God natt