One of those days…

Var ska jag börja?! Blev någon äcklad av rubriken, sluta läs, det är bara början.

Blev igår jagad av bankmannen. Han låg efter och jobbade en söndag tydligen. Han skulle ha min deklaration. NU! Men den skulle han fått direkt från revisorn…?! Tänkte att det inte var lönt att börja jaga henne med det för tidigt på morgonen då de där verkar flexa en del, så började min kontorstid på väg hem från dagis via den dagliga betesrundan, med att ringa tandläkaren och omboka sonens tid, fått sämsta möjliga, som alltid. Strax efter ringde bankmannen och hade hittat min deklaration på sitt skrivbord. Tur för revisorn det! Fortsatte med samtal till däckverkstaden, då vårt pumpa-varannan-dag-däck, blev pumpa-varje-dag-däck efter besöket där i torsdags. Ringde till traktorverkstaden då min tömde sig på olja igår när jag pressade. Och oljan rann inte uppåt denna gången heller!

Två – TVÅ – gånger fick pressen för sig att inte spärra luckan så den mitt i arbete öppnade sig och det blev till att hoppa ut och rensa, för att sedan försöka pressa om den där balen som inte blev pressad, helst utan att det sätter sig… Inget jag hade tid eller lust med idag! Kan dock bero på att jag körde en annan traktor, som inte svarade riktigt smidigt på spakarna. Kanske, kanske inte bara pressens fel alltså…

Hemma hoppade jag i traktorn och hämtade en vattenvagn från bete. Går åt en kubik om dagen och det var slut i alla tre tankarna. Satte den på fyllning i sjön och satsade på frukost.

Fick slänga av slåtterkrossen från Fiaten och sätta pressen efter den istället. Verkstaden kom och började felsöka min New Holland. När jag pressat en stund ringde han. En plugg till växellådan har spruckit i bitar, sitter illa till och halva traktorn måste plockas ner för att byta den, lät det som. Så den ska åka lastbil in till stan och verkstan imorgon… Tjoho.

Det var det första. När jag sitter och pressar ringer mannen och säger; Banken, halv tre! Och klockan är nu halv tolv. Jag har fyra timmars pressning framför mig, tack för förvarningen! Vad då? tyckte han. Han sa ju det när han bokade tiden. (för en sex, åtta veckor sedan). Jag som inte ens vet vilken dag det är idag, än mindre datum! Varför ska jag hålla koll på det?! Så bara att bryta mitt i, åka till banken, hem och äta middag och ner med pressen igen på kvällen.

Och inga balar blir det. Det är det andra. På en bit hade jag förra året 27, i år 3. En annan förra året 59, i år 15. Sista dagens bit förra året 17, i år 4. Fy fan vad bra det (inte) känns, på ren svenska. Ringde och kollade hos ”min säljare”, och jodå, jag har fortfarande första tjing på allt hans, även om han hittills i år har fått hälften mot förra årets skörd. Kanske blir som 2008, då en bale (som då kostade ca 350kr) stack uppåt 800 kr styck, då alla behöver och den som har foder kan tjäna guld… Hemska tanke!

Till och med ogräset vissnar nu. I och för sig bra, men det brukar vara det som går sist…

Det var det tredje. När jag körde ner såg jag att en kalv krupit under stängslet och låg under vattenvagnen. Tittade när jag körde hem och det var likadant. Så gick ner och jagade ut den och undrade samtidigt vad det var som väste. En kalv, trögandad och slokörad. Ringde efter mannen. En tjur jag inte litar på och en kass kalv, vad gör kossan om jag får tag på kalven? I det läget är drängen inget att lita på. Mannen kom med rep och vi skulle fånga in kalven och kolla den. Jo tjena hoppsansa, vad den sprang! Alla djur sprang! Och kalven sackade inte efter nämnvärt. Vi kom rätt och slätt inte ifatt den och hoppas bara att han var lite varm eller satt något i halsen som lättade när han kom igång. Förhoppningsvis ligger han inte död imorgon…

UV-lägret hade dessutom kommenterat att vi slagit för lite på det som de tänkte använda till parkering, så på med krossen igen och drängen körde en stund till. Envisa gamla gubbe!

Tio Silveruddskycklingar fick åka plastburk till hönshuset idag. Av 35 ägg, dålig utdelning…

Det är nåt med måndagar känner jag… Veckorna kan ju alltid bara bli bättre än de börjar…

Ursäkta spyan, jag ska själv sanera!

När jag lagt på tidningar och täckbarkat rejält, kom jag på att jag grävt ner en dahliaknöl, men ack var? Nu visar den mig!