Drottningarna utplacerade! Denna ersatte en gammal drottning, de andra två fick gå till nya avläggare

Det har varit tätt här nu. Hade inte tänkt att skriva något
nu, men drog ihop ett par bikarbonatsbröd, så får ju se till att hålla mig
vaken och vakta ugnen en stund. Sååå mycket litar jag inte på min man att han
kommer hem från föräldragården i rätt tid och räddar bröden!

Man vet ju att om man såsar ena dagen, kan det komma surt efter den andra dagen! Men det kan det ändå, så varför inte ta vara på stunderna?!

Jag försökte gifta bort mig med en maskinhandlare idag! Gick
väl si sådär då han konstaterade att vi behövde rymma utomlands till någonstans
där månggifte är tillåtet… Inget som någon av oss är sugna på. Tyvärr hade
hans olyckssalige bror fiskat upp min press från skrotcontainern och lagat den,
så jag kunde inte få en ny combipress för samma värde som den gamla, vilket var
roten till hela frieriet… Typiskt. I gengäld får jag behålla min gubbe ett
tag till! Det är ju inte fy skam det heller. (Undrar vad jag ger för bild av mig
själv egentligen… Flirtande hantverkare, språkförbistringar med ickesvenskar
och nu rymningar… Tur det inte är många som läser detta! Åtminstone ger ni er
sällan till känna. Vilket kan vara lite tråkigt ibland, men jag ser ju på
statistiken att det finns några nyfikna!:)) Hur som:

Endast för vårt (drängens, hävdar jag bestämt!) egna höga
nöje har vi tittat runt lite på combipressar (press med plastare efter), men
även begagnade kostar de lika mycket som man kan köpa en liten villa för här…
Och eftersom jag precis fått den gamla lagad för nära nog det den är värd (jag
är pessimist, jag vet), får den nog hålla sig i skinnet denna säsongen också. Drängen
med för den delen, så han kan köra ihop och plasta balarna!

Min mark var totalt sönderbränd för ett par veckor sedan… Nu 100 mm regn senare blommar vitklövern som aldrig förr! Försökte mig på att slänga upp den lilla fågelungen i luften så den flög några gånger, men den var tyvärr inte redo så naturen får ta hand om den…

Flyttade en grupp djur in i skogen via storavägen i andra
byn. Gick jättebra och smidigt. Om bara den sista lilla kalven kunnat följa med
gruppen… Löste sig dock fint när de andra kollat nya hagen färdigt och kom
tillbaka till insläppsplatsen.

Lastade även upp de tre små kvigorna hos grannen och körde
över storavägen till den andra grannen! Kunde inte gått bättre! Tjejerna kom
fram när vi kom och de gick utan större övertalning upp på kärran. Mellan deras
beten är en livsfarlig kurva där alla kommer som idioter, så av erfarenhet och
livsvilja föser vi inte längre djuren över asfalten!

Körde bort vad som kändes som ett hundratal skottkärror med
ogräs från jordgubbslandet när jag lagt barnen. Efter en timme kom sonen
gåendes i foppatofflor och kallingar, sådär
jag-är-inte-ledsen-det-ser-bara-så-ut. ”Jag vill ha en kram, mamma! Och så
måste jag bajsa!” Gick in en stund senare och hittade honom på dass, med
den stora pallen framdragen och en jakttidning uppslagen på den. Rediga onge!

Hönorna blev glada efter allt ogräs och skrapande. Och jag
har tillräckligt fint land för att åter kunna kommentera om någon annan har
ogräs i sitt:)

Tjoho, det finns jubbe-hopp! Så länge det varar. Småflickorna var nyfikna i ryggen!

Min moster var förbi en runda med tillsammans med en
arbetskamrat och hämtade två småhönor. Hoppas bara nu att det var hönor så inte en
av dem börjar gala om några veckor…

Sista utmaningen för idag blir att hitta ko-ljud till
väckarklockan! Eller så får jag be någon skicka sms tidigt på mornarna. Ringande
larm, skränande radio, oj vilka trevliga bakgrundsljud. Råmanden och ”ovanliga”
kontakters fel-tidpunkt-sms som börjar med ”Det går kor…” är den
effektivaste väckningen jag har! Som kalven som gick och ylande kvart över sex
imorse. Samtidigt kom mannen tillbaka med min telefon, sin reservklocka, och
jag frågade varför det lät ute. Han hade inte sett något särskilt, svarade han och
jag vände på mig. För att vara totalt död en halvtimme senare när klockan
ringde. Men när de annonserade ut halvåttanyheterna på radion, då blev det fart
på mig! Aja, det är ju tisdag…

Hela livet går ut på att utforska och undersöka. Om det så handlar om en femåring på toa med jakttidningar med styckningsdetaljer och gps-prov, eller om några kalvar som får syn på några tuppar som stirrar tillbaka…