Allvarligt skojat. Är ju ett par veckor sedan nu, men stärker det förtroendet för blåljus? Ok om det varit tre djur, och ok med 37 om det varit tåget. Men en vanlig utryckning på väg pga en ko-krock, borde de inte vara uppmärksamma för djur på vägen då? Har de inte ljus på bilarna?!
Det var motigt igår. Så där när man helst bara vill krypa
ner med en dålig dänga till film eller en bra bok… Ut kom jag så småningom i
alla fall.
Rev en hage och skickade drängen efter ett par trasselhurve
som låg på en bit som jag betade för första gången. Jag är så fräck att ta det om
någon betade där för tre-fyra år sedan och sedan snodde ihop allt i två stora
högar, stolpar och tråd i ett och lät det ligga. Avbrutna förvisso, och tråden
inget värde med, men i varje stolpe satt tre isolatorer (den plastbiten som
tråden vilar i). Lovade att jag skulle ta hand om det, då jag trånade efter isolatorerna
och handtagen. Men när jag rev hagen och skulle ta med dessa högar, lät jag
gräset vinna då det under flera år fått nästla sig in i trasslet. Därför blev
det ett uppdrag för drängen med pallgafflarna på traktorn och tippkärran efter.
Jag rustade mig sedan med hovtång och kniv för att hitta stolparna, men insåg
att det var för jobbigt för ryggen, så min gamla mjölkpall dammades av och
bidrog till en bättre sittande ställning.
Idag blev det stängselsättning och flytt norröver, efter en
lång stund i drängens kök. Blev ståendes och prata med ett par vandrade danskar
som har ett hus uppåt, så minuterna gick fort. Klockan var två när djuren var
överflyttade, så ringde till drängen och frågade om vi hann lasta upp djuren
vid sjön. Han trodde knappt på det – jag skulle visst hämta barnen – men vi kom
snabbt överens om att ställa traktorn där om det skulle strula.
Snälla kvigor som stod och tuggade medan de väntade. Annat än skränhalsarna på andra ställen…
Jag var först på plats, och självklart var djuren inte där
jag ville ha dem, på den lilla lappen längs vägen. Men jag tänkte för mig själv
att svängen in i skogen går att hålla ut, och håller bron för pressen, så
håller den för tre kvigor i en kärra. Placerade spannen med kraftfoder i ett
hörn och sprang ett varv runt djuren för att rama in dem på liten yta. Drängen
kom och jag viftade in honom. Skulle precis lägga ner tråden och köra in bilen
när drängen hängde sig på tutan. Det där med att ställa traktorn om det
strulade innebar inte att ha bilen inlåst på en skogsåker… Men det var det
som hände. Drängen råkade komma aningens aning fel på den lilla dåliga
stenåldersbron, som gav vika och kreaturskärran blev hängande på underredet…
Tick-tack. Tick-tack. Blev inte nån bild på det, tiden fanns inte. Som tur var
kunde han trycka loss sig baklänges när fyrhjulsdriften kopplades i på
traktorn, så fick han backa, backa, backa. Och ta ny sats en hjulbredd längre
till vänster, så gick det! Denna gången… Undan med bilen, in med kärran. Av
med en grind, gubben i hörnet, tråd runt kvigorna och smäck in med dem. Kärran
stängs, grinden slängs upp, och jag sticker i förhoppning om att drängen kommer
helskinnad över bron och hämtar barnen. Jag hann… Nästan. Hemma med barnen
värmde jag två potatisplättar som blivit över från min lunch, mutade dem med
mycket lingonsylt och stack själv ut till lagården för att lasta av kvigorna. Drängen
hade dock redan tagit in tjurarna från utekätten, in till en box, så det var
bara att skicka ut kvigorna i utekätten, men vi kom plötsligt på att en box
inne stod tom sen söndagen, så då föste vi in kvigorna i den för att slippa
fodra ute när de ska bindas upp inom kort.
Nyfikna i en strut och se vad som tittar ut i drivgången!
Hej hå vad det går ibland! Mannen varit iväg och styckat
älg, så nu precis kom några kilo kött att ta hand om, sen är det en snabbdusch och
sängen, jag är trött!
Att ”Uppfött i EU” skulle vara bättre vet jag inte… Från veckans Land Lantbruk 43/2016:
