Vacker morgon i går, med årets första frost.

Kände mig lite halvdan igår när jag vaknade, med hade en
bokad tid i stan så det var bara att masa sig dit på förmiddagen. Blev en tidig
lunch ute, sen hem och då rasade jag tillbaka till sängen. Satte klockan på en
halvtimme, men lagom tills den ringde kom det där eländiga kattskrället och la
sig så mysigt, så jag fick ligga nästan en halvtimme till. Synd att störa
katten ju…!

Resten av dagen gick på halvfart. Kände mig sämre ju längre dagen
gick, så det var mestadels soffläge med en bok innan middagen tillagades på
vedspisen som ändå brann för fullt. Ingen dans för mig alltså, trots
onsdagskväll.

Blir mycket runtflyttande. Vilken del av vedspisen motsvarar elspisens 2-3?! Och så ska det hela tiden brinna ”lagom” mycket!

Imorse var det inte mycket bättre, tvärtäppt men fullt rinn i nosen med värkande öron och ansikte, och en gasolbrännare i halsen (hur harklar man upp en sån), men idag fanns ju ett
åtagande – kvigorna i hjorthägnet skulle lastas upp och köras till grannbyn
norröver, sen skulle jag kvarta på soffan. Tog traktor och kärra ner till hägnet
medan drängen åt frukost. Lastade av ett gäng grindar och riggade och fick med
mig gänget in i den lilla hagen vid porten. Drängen kom lagom, och tillsammans
drev vi in dem i fånggrindarna, men sedan var det tjurig att få in dem i
kärran.

Sen då…?!

Kom sedan på att denna grupp åkt kärra en gång tidigare i livet –
lastade direkt i lagården och släppta i hägnet i våras. Kvigorna gick ju hemma
som kalvar förra sommaren! Det gick bra i alla fall. Körde förbi hemmet,
riggade ström i nya hagen och släppte av den glada gruppen!

Har ju ännu en grupp i nästa by, där tjuren ska ner till de
andra stora pojkarna för att kunna bråka av sig innan vinterförvaringen ute.
Jaja, ett par hundra meter mellan hagarna, så vi körde dit med vår kärra och
gjorde ett försök. Tjuren var precis som en tjur ska vara, nyfiken och
lättlastad, så bar det av neråt, neråt till den andra gården för avlastning
till nästa grupp, med två andra biffar.

Och killarna drabbade samman! Rejält. Femåringen mötte upp
när denna treåring klev av kärran, och den gamle fick däng! Den andra, större,
treåringen kom dem till mötes och efter en stunds trekant kom den store luffen,
varvade kreaturskärra och traktor och ställde sig bakom drängen. Där stod han
sedan som en staty med fullt fokus på de andra två tjurarna i kanske en kvart. Då
tog han ett djupt andetag och gav sig in i leken igen.

Småpojkarna hjälper till med distraktionen!

Drängen är inte så lång, men tjuren är stor!

När de lugnat sig något packade vi ihop oss och åkte hem.
Drängen körde efter balar på föräldragården och körde förbi hagen med en dryg
timmes intervall, och småpojkarna gruffade fortfarande då. Skönt att de har
några hektar att röra sig på!

Själv åkte jag upp till kvigorna igen för att kolla läget
och fixa med vatten. Hittade inga skarvar till slangen, så var lite bekymrad
för det, men när jag rullade in på den andra gårdsplanen låg en slang så fint
utdragen av frun på stället så det var bara att plugga i vattenautomaten och
vrida på! Tackar för detta!

Sen hamnade jag på kökssoffan. Klockan tre… Men det har
ändå vänt, känner mig piggare trots den uteblivna vilan. Hade tänkt elda på i
spisen och landa i soffan med bok nu, men ett sms tidigare gjorde klart att jag
fick öppna drop-in-en på min traktorterapi. Tänker inte starta upp den nu i
mörkret, så drog ihop en laddning muffins istället och rustar för soff-terapi
nu när mannen inte är hemma.

Och på tal om terapi så ringde maskinhandlaren igen när vi
åt middag, men han skulle med glädje krypa upp på hyllan igen över helgen, så
som jag lät!

Hyser ingen större förhoppning om att de ska mogna….