Nio år sedan jag tog körkort! Galet! Och:

Jag saknar min Kangoo! Lastat i privatbilen idag. Och
försökt hålla den så ren som möjligt inne, så därför har jag nog lyckats trampa i varenda koblaja jag kunnat hitta på betena…

Tog ett tag med högtryckstvätten i helgen, och hade missat ett par fläckar, såg jag sen. Men… Det räcker ju med en betesrunda för att ordningen är återställd

Gick visst att göra denna till bonnabil också. Direkt satt det gräs i grillen!

En grupp på tolv har delats på nio plus tre. Totalt
osamarbetsvilliga! Efter flera försök gav vi upp och jag körde hem efter
spannen med kross (som inte fanns i bilen), lurade med mig djuren till min
tilltänkta lastningsplats och lämnade över spannen på drängen som underhållare,
vilket resulterade i flertalet vrål från hans sida då djuren höll på att
springa ner honom… Själv smet jag runt traktorn och fick upp tråden för att
stänga inne djuren på liten yta. Nio upp på kärran och iväg till återväxtbete
på föräldragården, tre ståendes kvar som fån och undrade varför de inte fick följa
med.

Väl på föräldragården släpptes djuren av, sen fick drängen
snällt trycka ner jordspettet med skopan, stängselklubban låg ju inte heller i
bilen (det där med att tänka och planera alltså…)!

Betessläpp 1 november alltså…

De andra tre lastades upp och kördes till grannstället här i
byn då det växt om en del där sen småkvigorna åkte till norra sjöspetsen. Vi
drog förbi hemmet och fortsatte norrut två byar för att flytta tjejerna där.
Fick slänga av ett par grindar för att få med även den kuvade mjölkisen,
(vilket troligen är orsak till att jag knappt kan gå nu). Kunde inte gått
smidigare att få upp dem, så kördes de den korta sträckan till nästa (tidigare)
by och släpptes ihop med tjejerna från hjorthägnet. Tjugo djur flyttade till
andra bete.

Hemma flyttades gruppen över trädgården igen för start av
vinterutfodring för deras del.

Några sprang fram till balen, några till saltstenarna och detta par till äppelträdet!

Kreaturskärran har hållt sig torr och fin hela hösten, men
några millimeter regn i den har gjort gödseln till en soppa så det blev ett
projekt att rensa ut.

Några tag i tvättstugan, denna eviga följeslagare, och
gårdagens rester till middag. Gick bra att sätta sig på kökssoffan, men var
sugen på att be mannen dra bort köksbordet, det där med sidledsgång var ingen
hit! Man ska inte stanna upp! Det gör så ont att komma igång, väntar på att
klockan ska slå läggdags så jag kan sova bort den värsta onda. Vilodag imorgon
med en träff för avel- och köttproducenter via Växa Sverige. Sen ska det rivas
stängsel. Såg att det fyller i sjön på andra gården, vilket är hög tid, men
måste få upp stänget från vattnet medan stövlarna räcker till! Och så måste det
till en handelsresa också, pallen med värpfoder är slut i veckan och jag borde
kanske investera i ett par nya stövlar nu när grisarna bitit hål på mina i
tån…

Vred till ryggrumpan på nåt sätt igen ja. Den ömmaste
punkten sitter på något vis långt in i rumpan, så den kommer man inte åt att
kyla (är väl för fläskig…!?), så satte mig på klampen en stund innan.
Blåskatarr here I come! Kanske skulle försöka mig på att skruva av hela
protesen. Så där som en gammal barbiedocka som man kan plocka sönder. Det
ondaste sitter ju i ring kring vänstra benets infästning. (Släkt med Morfars vänster eller vad?!)
Slutgnällt! Ska flytta tvätt till tumlaren och rädda mina muffins ur ugnen!

Om inga djur rymmer imorgon, så ska jag inte sakna Kangoon!

Heja rosen!