Att ha permanenta drängar är väldigt praktiskt! Det finns
alltid någon till hands om djuren ger sig ut på vift eller man står illa till
och behöver bli servad. Det är aldrig problem att lämna över ett eller några
lagårdspass (mot att det finns en bakjour om det skulle hända något ”allvarligare”)
och det finns alltid någon extra när det blir arbetstoppar.

Vad som inte alltid är lika positivt, är när man har drängar
som man tidigare varit dräng åt! När drängarna är såna som gått i samma lagård
dagligen i över 40 år och gör som ”de alltid gjort”. De har alltid
gått ut i lagården tidigt på morgonen, i deras fall kring sex. Sen mjölkkorna
såldes har klockan tillåtits att bli sju. Men skulle en annan vilja sova en halvtimme
längre på söndagsmorgonen eller bara ligga kvar en stund med hela familjen i
sängen för att läsa saga med barnen, så är det risk att rutinerna är klara,
till följd av lite smått muttrande för att man inte dykt upp. Ska man iväg en
eftermiddag och vill tidigarelägga utfodringen av ensilage 30-60 minuter så är
det nästan tvärt omöjligt, då det ”blir för lång natt för djuren”. Jag
tror ju kanske inte att samtliga djur svälter ihjäl över en natt, men det är
klart att man kanske inte ska börja två timmar tidigare på eftermiddagen och
inte dyka upp igen förrän framåt lunch dagen därpå!

Drängarna ser inte lagårdsjobb som ett arbete, det är deras
liv. När en annan vill prioritera familjen och lite tid med barnen, vill de få
gå i lagården, så kvällen inne blir så kort som möjligt. Något som lett till
att ”de aldrig blivit färdiga”. De har helt enkelt inget annat som
drar. Och sanningen att säga så har jag svårt att ta det ifrån dem! Inte för
att jag ser så stor anledning till det heller – de börjar vara gamla, deras tid
i att kunna arbeta/hjälpa till (kallat vad ni vill) börjar vara nere för
räkning. Och DÅ ska gudarna veta att jag kommer att sakna dem!

Men hur illa det än låter, så låter jag dem ”hållas”
i lagården. Dessa två lägger således mer än dubbelt så mycket tid på mina djur
som jag, och det är inte bara för att det måstes, utan för att de, som nämnts,
inte har något som jagar på dem. En dag ser ut på detta vis, till exempel:

– Kl 7 går drängarna ut och börjar skrapa. Drängen mjölkar
sina två kor och frun utfodrar ungdjur med lite kraftfoder.

– (En halvtimme tidigare på helgen) Lite efter åtta, när jag
lämnat barnen på dagis, kommer jag ut och det brukar då vara lagom att starta
med ensilaget. Drängen skrapar en gång till under tiden och frun strör. Därefter
kör jag och drängen dagens balar till djuren ute.

– Beroende på hur det funkar så blir det frukost på varsina
håll kring 9:30-10-tiden. Längden är helt beroende på väder, lust och att-göra.

– Ett pass ute med någonting, pappersarbete inne eller något
helt annat. Där försöker jag hålla lite helg med familjen när det är möjligt. Kan
försöka jobba undan det mesta måndag-fredag. Funkar inte vid arbetstoppar dock.

– Kl 16 (och inte en minut före eller efter!) är det dags
att gå ut i lagården igen. Drängen och fru skrapar, jag utfodrar ensilage. Det
tar 20-45 minuter, beroende på hur mycket balen bråkar.

– Middag och kväll för mig.

– Runt 18-snåret går drängarna ut för att mjölka sina två
kor. Frun ger kraftfoder till ungdjuren och de skrapar och strör tillsammans.

– Ungefär 19:30-20 är de klara med detta pass och håller
kväll.

Denna lillpiga ska med ut varje dag! Så kan hon gå sida vid sida med drängen och peka på var det finns Bajs!! Totalt oberörd av de stora korna. Kan tilläggas att hon är nästintill hysteriskt rädd för hundar i alla former och färger…

Det är svårt att lära gamla hundar sitta. Det är svårt att
köra över någon, men man kan tyvärr inte driva företag bara genom att vara
snäll heller. Att driva företag är ett helt företag! Men precis som en
husdjurslärare varnade för i skolan – i synnerhet till alla killar som skulle
”ta över där hemma”: ”Ge er ut och jobba några år. Se till att
se annat! Se till att se möjligheter och fastna inte i gamla hjulspår. Stanna
inte hemma och fortsätt som ”pappa alltid gjort”…

Jag ”trotsade” och köpte behandlingsburen förra
hösten. Det var en onödig utgift och det har alltid gått utan en… Dessa
kommentarer vill drängen inte kännas vid idag när han sett nyttan med buren!

Nästa höst sker förändringar. Lagården ska bli mer
lättarbetad, fortsätter drivet efter kalvar som nu, ska det bara behållas
rekryteringsdjur och allt annat säljas. Antalet kor ska då ökas, men antalet
vinterdjur minskas. Säkert ska det hända annat också, men det är det ingen som
vet ännu…