Dagens bilder kommer senare, när det mobila internetet inte är totalt överbelastat så att det inte händer något som helst med uppladdningen…
Sonen hemma med hosta och feber. Visst ska man som förälder
önska att man kan ta barnens sjukdom i deras ställe, men hade jag haft 38,6
hade jag legat för döden, så jag anser nog att barnet klarar av det hela bäst
på egen hand!
Han var med och rev ett stängsel, lillan var med på sitt
vis. Begravd i vagnen under stolpar… Hon får vara med om mycket, stackarn.
Den där gapiga kossan har skrikit hela natten. Imorse när
jag bytte blöja på den lilla tycktes ljudet ha kommit närmre. Tittade ut men
ingenting där. Tittade ut en gång till och såg ko-eländet bland sladdar och
byggställningar… Hopp i ett par byxor (vill ju inte ha på mitt samvete att
snickarna trillar av taket!) och träskorna för att fösa faran från byggarna. Kossan
ut på gödselplattan och i ögonvrån såg jag den ena snickaren (f.d. bonde) komma
farandes nerför stegen med en plankbit i högsta hugg och försvinna bakom
garaget efter kossan. Så jag gick helt enkelt och öppnade till tjurkalvshagen
där hon raskt sprang in, drog runt ett antal varv skrikandes och hittade till
sist ”sin” kalv (som säkert var glad att ha sluppit henne) och la sig
kloss intill honom. Inte ett pip mer sedan. Antingen får hon följa med till
avkroken, men krisar det med bete får hon bindas in och åka med slaktbilen i
sommar. Har inte hittat var hon rymde, så troligen har hon väl tagit ett
jämfotaskutt över tråden bara.
Igår kändes det som en dag då snickarna bara bankade och
bankade men inget hände. Annat har det varit idag. Skivor på taket för
luftspalten och råspont på hela ena sidan och den andra påbörjad. Har gått
ikväll nu och städat arbetsplatsen så det är snyggt när de kommer imorgon. Fyller
på årsveden lite, med torrt och klyvfritt. Sen sorteras de längre bitarna bort
– perfekt till en ny bikupa av trågmodell!
Inte blir det tidigare nattning idag, men har fortfarande en
stund till midnatt. Blev även påmind om en bra väckningsmetod med 390%
adrenalinpåslag – hemtelefonen ringde halv sex imorse. Maken satt och fipplade
på sin mobil vid frukosten… Skiteffektivt, men alldeles för tidigt, tycker
jag!
