Startade dagen med att besöka lägeravslutningen. Såg lång
väg hur det korkade igen på åkern av alla bilar, så jag ställde mig i vägen och
viftade in på nästa åker. ”Men får vi det…?!” Jodå, jag ansvarar
för marken så utnyttja den! Sen har vi sett bevis på att man inte ska lova för
mycket – en av pastorerna hade lovat att raka ”munkkrans” om årets
insamling (till vatten i Tchad) överskred tiotusen kronor. Han fick sin
helikopterplatta redan andra kvällen. Och om det överskred trettio innan avslutningen
skulle skallen helrakas. Under avslutningsceremonin fick han snällt ta plats i en
stol och någon tog fram en hundtrimmer innan hela knoppen kletades in med
raklödder… Rykten sa att han krävt förbön hela veckan för äktenskapet, så upp
till bevis!
Har sedan tidigare jämfört dessa läger med cirkus;
föreställningen är över, ett par timmar senare syns endast det platta gräset!
”Jag är helt
dyngsurig!” sa lillhönan sen de tvättat bollen med vattenslangen.
Lillan fick låna
åkpåsen (sovsäcken) av syrran. Den som även jag hade i min vagn.
Mannen åkte efteråt till föräldragården för visning och
röjning och var där hela eftermiddagen. Lingonsylten och saften togs omhand och
mellan varven tejpade jag skarvar på väggarna. 
Helt normalt väl?! Glasfibertejp i ena näven och träsleven i andra. Saxen satt i bakfickan.
Följdes av en storladdning
köttgryta. Sen byttes gunga till barnen då lillhönan själv klättrat i
babygungan och fastnat… Innan vi hittade repet till den ”nya” gungan…!
Slutligen fastbundet i den undanställda skrindan. Men inga ringar att binda i.
Det löser vi! Har flertalet gamla nosringar till tjurar liggandes i mjölkrummet
till ingen nytta – säg inte att här inte finns resurser!
Lillan nattas tidigare för varje dag känns det som. Mer tid
för mig på kvällarna med andra ord. Än finns inte mer planer än att röja bänk och sedan dansa runt
köket med spackelspaden. Jag är inget proffs, men har stora ytor på mig att
öva!
Maken tar hand om lite lägermateriel som överenskommet. Även lite vedrester får komma till oss. Sen skulle han ta ”tidig” kväll och träffa mig lite, sa han. Vi får väl se. Vi får väl se…
Dags för mig att hoppa i andra byxor i alla fall.
