Fastnat, men lika glad
för det.

Vilket väder igår! Lyckades skruva in spannmålslasset utan
några större skurar sen var det dags att ta hand om den lilla. Tänkte göra
färdigt till djuren vid sjöspetsen, men invänta mannen först för att slippa dra
med den lilla i stormigt regnpusk. Men när han väl kom hem vred han på
skyfallsknappen, sen var jag inte sugen alls på att gå ut…

Lillan fick följa med på dans då jag beslutat att ta svängen
via di gamle på hemväg. Antingen stirra på dem båda, eller hålla Morfar
sällskap. I soffan halvlåg dock en hemkommen Mormor, nu med diagnos och
medicinering.

Vila före utflykt…

Idag försvann drängen med slåtterkrossen. Själv rustade jag
mig med bebis på ryggen och gjorde klart på sjöspetsen, och släppte in djuren
på nytt bete. Torrt och fint, så passade på att riva den gamla hagen. Samlade
ihop stolparna och var nästan klar med trådrullningen när jag fick mig en rak
höger. Det var väl stängt i hörnet? Nix. Och väldigt upptrampat vid bron över
bäcken… Ohps.

Kunde spåra tjejerna en bit på vägen sen var alla spår puts väck.
Ropa, locka, titta. Nada. Körde en lov till och på tillbakaväg klev fem kvigor
upp ur skogen. Bilen i hyfsad skugga, ner med rutorna och spannen i näven så
fick vi oss en stärkande promenad tillbaka till hagen. Tur för mig att tre av
fem i gänget varit på sommarkollo hos en som verkligen kelar in dem med
kraftfoder. De jag haft på hemmaplan har kommit lite i skymundan i år. Giltigt
skäl har man väl aldrig, men man kan ju hävda att det funnits ändå… STÄNGT i
hörnet och tillbaka till bilen, i hopp om att bebisen inte var helt hysterisk. Inte
då! Hon satt och lekte med en sked så nöjd.

Ojdå. Klockan var
visst busstid för sonen så hann ut till storavägen med ungefär en minuts
marginal och plockade honom. Mat för alla tre och strax efter kom mannen och
lillhönan. Iväg igen till sjöspetsen och lasta in stängselstolparna som
lämnades i en hast, inspektera drängen och vidare ner till andra gården för att släppa ut djuren i
större del av hägnet.

Alltid redo!

Å nä, oss lurar du
inte. Vi vet att det är eltråd där! Men okej då…Kokt ihop både päron och äppelmos till bebisen. Några
efterlängtade muffinsar är räddade ur ugnen. Den oroliga bebisen har fått mat
igen och jollrar nu i sängen. Fika och sängen så blir det djurhämtning eller
balar imorgon (väderprognosen svängt igen… Morr) och eftermiddagen ska
tillbringas som femtio procent av Bonde i butik.

God natt