”Klämd bland tjurar och jagad av blåslampa” hade
varit rubriken om jag skrivit igår. Det var tanken, men blev inte av.

Lillfisen hade lussenatt. Skrek konstant i nästan två
timmar. Är det så här det ska vara att ha barn?! Det var en chock:) Och en
trött jag som kokte ihop en dask äppelmos till henne innan dagen ute drog
igång.

Blev fullt i grytan. Och den lilla kunde visst sova i sittdelen.

”Du fuskade med
spiken, pappa!” – Men vart tog ni vägen i tvättstugan?!

Startade upp med att langa den panel som fanns hemma så halva västerväggen är gul. Drängen på begravning igår, så fixade lite på egen hand
(utan den tjatiga gubben, som han själv säger – tur han håller koll på mig!) Flyttade
runt tjurar i lagården och gjorde den sortering jag tänkt mig. Så när som på
tre tjurar som jag behövde hjälp med, dessa samarbetade inte. Vid
första boxen, de största skulle längst bort i lagården. Trodde jag fått i
boxlåset men var ett par millimeter för högt när en tjur vände runt och tryckte
till boxväggen. Denna pressades upp och klämdes mot låspinnen. Däremellan satt
min finger… Ok. Trycka tillbaka (som tur var flyttade tjuren på sig på en
halv sekund, det var inte planerat från hans sida) lyfta upp väggen igen, se
till att få i pinnen ordentligt – utan fingrar i vägen. Ta ett djupt andetag,
dra av handsken och inspektera. Fingret satt kvar. Bara en liten aning svullet.
Det blödde inte och alla leder funkade. Helt okej med andra ord. Ett par
minuter gick. Flyttade runt fler pojkar. Sen började det göra ont! Blåmärken har jag haft på alla möjliga
ställen tidigare, men det är nog första gången jag har ett mörkare finger. Inte
svart, inte blått, men en annan nyans än resten…

Här ska man inte hålla
fingrarna om det inte är ordentligt stängt. Det har jag lärt mig. Flyttade trettio tjurar. Inte så värst oroligt när den ena låg
under magarna på två andra vid frukosten. Det blev lite bök för honom att komma
upp bara… En lång och fin huvudrad är det igen! (På ena sidan!)

Stängde in kor och kalvar ute och körde dit kärran. Maken
hjälpte till med grindar sen fodrade vi in djuren där i lugn och ro. Samtidigt
kom drängen tillbaka så efter klädbyte sorterades dessa sista. Kalvarna in och
korna ut.

Maken hade hjälp av lillhönan att byta däck på släpet innan
de åkte till bygghandel. Mitt på eftermiddagen ringde snickarna och signalerade
ankomst på tisdag. ”Har ni isolerat klart?!” Jodå! Absolut! … Bara
att doppa i fotogen, tända blåslampan och göra klart där uppe då så de kan
växla av takstolar och öppna upp i klädkammaren, som för övrigt också måste
tömmas…

Upp med isolering. OSB-skivor på balklon och hiss upp till
andravåning. Återigen undrar man hur folk utan traktor gör! Mannen krängde på
sig pannlampan, lillhönan behövde också sin ”pandalampa”, som hon
säger. Mamman som inte hade någon, körde rätt och slätt fram traktorn med
arbetsbelysning. ”Använder du traktorn som pandalampa?!” frågade lillhönan.

Stängde av väckarklockan igår. Litade på att någon annan
vaknade och dessutom skulle maken jaga en stund. Mycket riktigt hörde jag,
någonstans låååångt borta, ”jag har bajsat och jag är fäääärdig!!!”
Förbannade unge! Varför måste hon alltid vakna så tidigt?! Sneglade på klockan
7:31. Petade på maken. Hårt. Igen. Igen. Och igen. Ska du jaga idag?! – Mmmm,
dovt under täcket. – Dags att gå upp nu då! Blev fart på honom! Men tror han
var på plats klockan åtta som sagt!

En unge ut i vagnen efter frukost, en in till drängens fru
och en mittemellan när jag och drängen mötte maken på gårdsplan, på väg upp
till isolerandet, och styrde till campingbyn och hämtade hem kossorna där. Tre
lass, precis som väntat. Gick väldigt bra så fortsatte med makens hjälp på
andra gården sedan. Ungdjuren som inte är lastade så mycket är smidigare med
grindar, men gamla kor som så väl vet hur de ska göra får snällt gå på enbart
med en tråd som styrning. Inte alla människor som tror att det går, men det gör
det. Hur gör ni andra bönder?

Vart för ni dem?!
”Kom alla mina små kycklingar!” – Visst! Här är vi!

Trots att samma djur stod i en halvtimme i hjorthägnet innan
de gick upp, rasslade det bara till idag. Två lass hemma, och samtliga, om jag
räknat rätt – 68 djur – i en grupp. Med andra ord är alla hemma nu. Alla hopsläppta, men några ska in. Slaktkor och ett gäng obetäckta kvigor. Nu får drängen åtnjuta tutiluret utanför sovrumsfönstret nu!

Eventuellt
måste tjurarna flyttas från hjorthägnet till andra gården om det mot förmodan
skulle bli en smällkall vinter så ån fryser, men det är senare bekymmer i så
fall.

Lång myskväll med barnen som nyss är nattade.

Den lilla sov i natt, men hade varit rejält kavat då hon,
inte rest sig, men kommit på att hon kan ställa sig på fötterna i nåt
mittemellan krypa/stå. Har också inneburit flertalet vurpor idag. Men det
värsta var när hon skulle hjälpa till med städningen. ”Ställde” sig
upp och fipplade på Bobban, som plingade igång och började väsa. Ungen blev
hysterisk! Snacka om reaktion!

Får se hur vi helgar vilodagen imorgon. Ha det gott.

”Hon verkade lite
trött så vi la henne i ’den gamla vagnen'” sa de stora barnen när jag kom
in från lagården imorse. (Sonen satt jämte och höll fast)