Tittade någon på mjölkdokumentären igår?

Jag gjorde, men jag vet inte riktigt vad jag ska säga om
den. Världsbilden har jag inte helt klar för mig, det blev klart igår. Vad som
putsades kristallklart däremot är SVENSKT!!!!

Men det är klart, ska lantbruksrörelsen sågas är det lika
bra att göra det ordentligt. Nu inväntar jag bara en ny dokumentär där den
svenska (mjölk)bonden ställs mot den utländska. För allvarligt; Man behöver ju
inte ens låtsas att vara smart för att fatta att tiotusen kor på samma ställe
är ohälsosamt för kossan som individ, kossorna i flock och närmiljön. Är en
bonde dessutom inte beredd att kämpa för sina djur, i dokumentärens fall
kalvar, då är man i fel bransch! Visst ska det finnas ekonomi i ett företag,
men är det levande ting inblandat ska även dessa tas hänsyn till.
I det fallet
kan man faktiskt lika gärna kliva utanför bonneriet och titta på vård och omsorg
generellt i samhället. Det skärs ner och skärs ner på brukares och patienters
bekostnad, för att inte tala om de som arbetar i det, och faktum är att jag vågar tillstå att om en bonde skulle bli
påkommen med en djuromsorg liknande många äldres omsorg i Sverige idag skulle
bonden omgående få ålägganden, om inte djurförbud.

I kossans fall krävs sällskap, ren och torr bädd (helst ren
blöja alltså), mat och vatten av hög kvalitet som tillgodoser individens behov
på samtliga plan, utevistelse under minst hundra av årets dagar och restriktiv
medicinering. (Stöd Svenskt!)

Skillnaden är väl att en enskild kontrollant, med hela myndigheter
bakom sig, kan ge sig på en bonde. Tillika påhejad av veganrörelsen. En
kontrollant kan dock inte ensam ge sig på en hel myndighet som styr de, i många
fall fantastiska, undersåtarna som dagligen på odrägliga nivåer trälar för att
brukare och patienter ska märka så lite av det som möjligt. All heder till dessa personer.

Men men. Tillbaka till dokumentären så var det ändå lite kul
att de hade med bonden från Sydtyrolen; som valde lite färre djur med omsorg
för dem. Färre djur, mindre intäkter, mindre kostnader. Men ett drägligare liv
för samtliga. Det är den nivån Sverige ligger mot. Ett helt annat tänk än de
pengagiriga typer som skildrades till stor del i programmet. Ska som sagt bli
kul att se när den svenska sidan skildras. Den siffra jag hittade så hade
genomsnittsmjölkgården i Sverige 87 kor 2016. Den gård med flest kor är jag
osäker på, men en liten plinga i huvudet säger 1600. (lägg inte vara på detta!) Skillnaden mot EU (som
sägs vara jämställt) är att sex, sextio eller sexhundra kor – alla ska ha bete!
Och inga får packas ihop i bunt i så kallade Feeding Lots och pumpas med
kraftfoder för att accelerera i tillväxt under de sista månaderna i livet. I
vissa fall både med hormoner och antibiotika då så mycket djur på samma ställe
höjer smittrycket.
Summa summarum: LETA SVENSKA MÄRKNINGAR!!! Och där det inte finns märkning innebär det i många fall att det är för mycket konstigheter tillsatt…

För att skildra den privata sektorn så försvann en bebis i
vagnen igår och resten av familjen tog en tur till kyrkan. För egen del tänkte
jag ta tillfället i akt efter andrafrukosten att krypa ner i sängen med boken. Det
satte katterna stopp för! Snobben fick ett sånt där totalt knasgoseryck och var
precis överallt och ingenstans, helst samtidigt. Lagom tills jag lyckades värja
mig från honom kom Selma och körde ungefär samma vals. Och när hon lugnade sig
och tog plats på bröst/mage så stormade tre huliganer in!

Lugnet före stormen…
Vad som hände i kroppen i fredags efter massagemattan är ett
mysterium. Huvudvärken ändrade karaktär och mina armbågar har inte varit av
denna värld. Igår började knän och fotleder spöka så nu vaggar jag fram som en
artrossmittad anka i övre medelåldern. Charmigt värre!Lillan fortsätter att vidga vyerna. Allt att stå mot är provat, nu är det stå på som gäller. Och titta in. Alla skåp och lådor. Vet inte hur många gånger vi räddat henne från kökslådorna som stängs när hon rest sig, dragit ut dem och sedan följt med in – med fingrarna emellan… Sonen kom i snickarmode och satte igång med biramar på eget bevåg.

Idag var det dags för den ”riktiga” behandlingen.
Djupgående vibrationsmassage. Det var en upplevelse. Tänk att cykla alldeles
för fort på en nysladdad väg som följts av en bandgrävare, och till det ett
ljud av en nervarvad sticksåg eller trött symaskin… Skumt. Och så
Djääääääävulskt ont på vissa ställe! Men jag är tålig. Hur lederna känns nu ska
vi inte gå in på, inte heller skallen, tröttheten eller något annat som råkar
finnas i kroppen. Jag tror hon fick loss något, sen kan vi lämna det därhän. Inte funkar det att lägga henne inne inte… Kallt, storm eller stekande hett.

Kallt idag. Tretton minus när jag anlände stan. Men ack så
vackert. Strålande sol och vindstilla. Tog chansen och plockade i ordning lite
i bilen och monterade in bilstolen till den lilla. Babyskyddet börjar vara
snävt med vinterkläder. Men det får vara med lite till. Smidigt att dra runt
det i traktorerna!