Ikväll har jag haft/tagit mig tid att skriva. Vill bara förvarna!
Tre barn på väg in till dagis! Men bara en som fick stanna! Vitlök på tork! Konstaterade att de sorgliga pensé-liken på verandan behövde bytas ut och vips kom UV-lägerchefen med en blomma! Kul att de livar till byn, uvarna, men lika skönt när de åker så man slipper få sin dygnsrytm ifrågasatt…

Jodå, havren rök också. Drygt hälften i alla fall. Det andra
får ett tag till på sig att fundera på om det vill växa till sig, odla mer
ogräs eller betas ner. För det är just så. Betet… Detta som jag varit helt
lugn med tidigare börjar kännas som en molande ångestklump i magen. Tyckte det
växt om, om inte bra, så ändå lite grann, här hemma. Men när djuren tuggat i
sig hälften av återväxten på drygt tre dygn känns det… Lite torrt. Extremt
torrt! Men de får äta så länge det finns, sen får de tugga i sig på hyggena här
hemma, och så hoppas jag att det regnat på lite. Annars får vi ta ställning
till nästa alternativ. De får väl åka på mer semester! Överlag ligger/har jag
legat ganska bra till, men… Men… Inget ont utan något gott – har fått många
extra hektar sjögräs att beta! Finns ju liksom inget vatten i de heller längre! Inget vidare vatten i Kvarndammen heller… Svårt att dränka bilen där nu, vilket en gjorde för några år sedan då handbromsen glömts i en hast. Det mest ironiska i historien är att ny bil inhandlades på kvarndammen.se—Om man kisar kan man ju låtsas att man ser strängarna!…? En bal per hektar. Normalt gräsår 17-20…Ännu behövs vatten på sandjorden! Och där kommer nån bonde (dräng) och stoltserar med fulla lass…

Allt gräs rullades och även de sex hektaren havre, och håll
i hatten; Hela sex balar! Tusan vilken skörd! Lyxigt att ens lägga
tid på att slå ner det, men det är dessa sex balar jag kan fodra med till
vintern. Korna kan jag som sagt skicka ut i skogen eller på ännu eländigare
ställen. Balar kostar i runda slängar runt tusenlappen för tillfället, de få
som finns. Plus frakt! Jag gör åt 30-35 i veckan… Räknar med 1000 balar per
år. Förstår ni om jag vill skörda varenda strå jag kan för att slippa köpa?! Jag ligger ändå ”bra till”. Skjutet från höften har jag fått ca sextio procent mot normalår. (inräknat det extra jag fått bärga och tacksamt tagit emot) Även om jag ogillar tanken att preppa markerna med konstgödsel kommer jag göra det, hoppas på regn och en sjuhelsikes andraskörd som kan rädda upp det. Brukar inte vara några större problem att slå i september, och än är det långt dit. Bukfylla duger det till i alla fall!
Dessutom
ligger slakterierna ”efter”, så djur som anmäls nu får likväl stå
tills i januari. Kul för den bonde som inte har ett strå att ge dem. När det dessutom hänvisas till kadaver, blir jag riktigt lack! Är inte det slöseri om
något så säg!? Fullt friska, fina djur ska alltså skjutas, betalas dyrt för
bonden för att bli av med – ungefär två tusen per djur – för att de ska brännas
till biogas.

Som flera andra nämnt i olika sammanhang hade detta varit
ett svältens år för bara hundra år sedan. Idag ”bryr ingen sig”. Allt
finns ju ändå i affärerna. En bonde gick ut och uppmanade folk att äta mer
kött, eller åtminstone köpa hem och frysa in det, för att lätta i affärens
kyldisk så slakterierna kan fylla på, så bonden blir av med sina djur hen inte
har mat till och kunna säkra djurvälfärden. Denna bonde blev mordhotad av miljöaktivister
då allmänheten behöver äta mindre kött för miljöns skull. Allt för att bonden
ville kunna sörja för sin egen familjs försörjning och välbefinnande.

Att denna masslakt/kadavring som väntar innebär brist på svenska
råvaror nästa vår tänker ingen på. Inte de Svenssons som har möjlighet att
påverka genom sitt handlande. Både som bondebehjälpligt/samhällsmässigt och
miljömässigt. För blir det brist till våren ökar importen från andra länder med
betydligt högre miljöpåverkan än Sverige. Med betydligt längre transporter och
med enormt mycket högre risk för antibiotikaresistens. Men ekonomiskt billigare för kund är det!

För egen del pressades det sista i torsdags. Förstaskörden
färdig, en månad tidigare än normalt. Å andra sidan har jag aldrig varit med om
så fint sammanhängande väder så vi har kunnat köra på som vi gjort. Enda nackdelen
är att jag inte har någon bra lada att förvara höbalar i – allt är extremt
torrt och många kronor ensilageplast kunde sparats in. Lägga balar under
presenning, tycker en del, men de måste likväl ha en bra plan att stå på.
Dessutom är kondensrisken överhängande, så det blev plast i alla fall.

Men efter middag och direkt nattning av barn firades den
egna färdigheten med att köra på entreprenad till en som ville få hästhö
rullat. Dags att åka hem, tvätta av fotlänkarna och fira med hemgjord chokladpudding till efterrätt!

Hem och sätta av pressen vid halv tolv då jag inte längre
iddes rengöra och smörja upp den, och krypa ner. Direkt på morgonen kom en
kille ut för att serva traktorn och behövde fri passage runt om. AC-slangen är härmed fixad. Hoppas bara den ansvarige kommer och fyller på den snart!Hem till en natt utan sömn. En kille var med fritids och badade och brände sig nåt så infernaliskt. Första natten gick förvånande bra, dagen efter var betydligt värre. ”JAG SKA ALDRIG MER BADA!!!!” Lät det mellan de hysteriska snyftattackerna. Jag är benägen att tro honom, när han sa att det gjorde ont… (på axeln har ett plåster suttit för att skydda blåsan, men tror fjällningen fick hjälp på traven när det behövdes tas bort…)

Min rygg blev inte bättre. Inga problem med att lyfta och
bära, men det där med att bälta barn i bil var ett smärre h-vete. Fick tid till
kiropraktorn vid lunch igår så det var lagom att springa över stänget hemma och
flytta de djuren, skörda sista vitlöken och sedan åka. ”Vad har du gjort
med ditt vackra röda hår?!” var kommentaren. (Tja, det byter färg själv så
jag behöver inte bry mig) och ”Ont i ländryggen?! Tror jag det, allt är
vridet och vänster sida av bäckenet ligger sex centimeter lägre än den högra!”
Sex centimeter?!!! Tror fan att det inte var behagligt!

Resten av gårdagen var så där öm som man blir när allt är
sönderbräckt och musklerna ska försöka släppa sin träningsvärk och anpassa sig
i den nya ordningen.

Djuren återfinns i skuggan! Det där med att aldrig mer bada…; satt halva eftermiddagen i vattenbrynet, i skuggan från alarna. Två abborrar kom på besök. Längst till vänster i bild skymtar en.Här har varit en del tantande nu, och när jag var hos grannen
till andra gården kom han ut; ”Vi träffas ju bara en gång om året så jag
får passa på att se om jag känner igen dig. Men du är ju dig lik! Förlåt att
jag säger det, men sen man gift sig och så brukar kvinnorna tanta till sig, men
du har ju klarat dig bra!”

Vad i hela världen svarar man på det?! ”Önskar jag
kunde säga det samma, men du har gubbat till dig rätt rejält på ett år!…”??
Jag höll tyst!

Imorse fick jag tredje larmet på ett dygn om en av mina
kvigor på vift i grannbyn. För tredje gången fick jag skicka vidare meddelandet
till vederbörande bonde och då han var på väg till lantmännen idag fick han
även en inköpslista från mig! Väldigt smidigt och tacksamt att få det avlastat
på gårdsplanen! Tackar!

Idag har annars varit en ganska udda dag. Den som hävdar att
livet på landet är långtråkigt har aldrig levt det fullt ut!:

Privatbilen fick sig en välbehövlig omgång invändigt. Jag
tog en tur och tittade till lite djur. Maken lurade drängen till att lyfta på
vedkapen på släpet på föräldragården (projektet startades igår men fick en
natts respit så getingarna kunde bekämpas innan). Far och son skulle åka till
Hamnen och titta på matchen på storbildsskärm, men hoppade då det började
smälla åska och regna!!! I detta började jag sy en tygpåse att hänga på nya
vagnen för lite ”smått å gott”. De små restlapparna från
köksgardinerna kom till användning! Mitt i ringde drängen som hade fått dieselslut
i traktorn borta på föräldragården – sen han kommit för nära ett dike som sög
ner honom! Mösadiken kan man lita på, de är alltid lika opålitliga i kanterna! (Sen kan man ju undra varför man måste backa så provocerande nära…!) Så
lillhönan med i traktorn och ut dit för att dra upp honom och sedan hälla i en
dunk – smidigt med elektrisk dieselluftning på den maskinen i alla fall!

Tillbaka till symaskinen och en son som kraschat på
balplanen – väldigt torrt och dammig där och han älskar det!

Precis fått i oss middagen alldeles för sent som vanligt när ett nytt
samtal från drängen kom då det föll på min lott (de kunde inte) att försöka övertyga mjölkiskalven
som föddes i torsdags att det går att dricka från spann istället för flaska. Tjuriga
bägge, men jag vann!

Nyfödd mjölkiskalv med pappa Hereford innebär påfyllning av råmjölk i frysen!En konstig känsla det här. ”Bara” stängsel (och
lite gödningsspridning) en månad framöver! Och maken har semester! Kanske ska
vi försöka ta lite semester i år. Om inte annat för att vi kan?!! Inget varannandagsväder
som förhalar skörden, ingen köksmontering… Bara ett rum på andravåning och
ett hus som borde målas. Och som, om man vetat förutsättningarna, skulle ha
tvättats för några veckor sedan… Önska oss lycka till!

Maken sover sedan ett par timmar i soffan. Tror han skulle titta på matchen, men den var nog inte intressant… Dags att krypa ner själv!
God natt och trevlig helg!