Lågt vattenstånd där också… Så här kanske man skulle göra hemma, nångång. Det var väldigt fint, tyckte jag.
I söndags blev vi medlurade till Sandvik, ungefär en timme
bort, på fika. Och vilken fika sen! Gör om en vrålfika för fem pers, tills
ingen på allvar orkade mer, för 126 spänn! Det är typ en persons fika på fiket!
Lagom stort var det också, så man orkade äta upp sin kaka utan att vilja spy
halvvägs. Gammaldags kan man säga. Tjugotvå sorter! Ett röj i grönsakslandet blev det också. Hittat något jag inte vet vad det är, och inte satt! Squash, har flera sagt… Maken kom på att vi nog borde gallrat rödbetorna, men jag är rätt nöjd med storleken utan gallring! Grävde upp ett stånd potatis också, som jag är rätt nöjd med.

Och när vi insåg att vi bara var en halvtimme från Ullared,
valde vi att ta den omvägen hem. Ett samtal till drängen som bad dem utfodra
tjurarna, så stack vi dit. Miss i planeringen bara, när vi insåg att det
faktiskt var söndag och de inte har öppet till 20, utan till 18…! Effektiv
shopping kallas det – vi var där 16:45. Den minsta fick påfyllt till nästa
storlek då jag tydligen rensat extremt hårt i den ärva-lådan. Skulle liksom
inte bli något kvar hemma sen dagisväskan packats om ett par veckor – Yup,
inskolning på g. Knappt lönt, sa maken – är ju inte värre än ett vanligt Icakvitto…

De donkar i plåten när de skrubbar sig mot bilen. Och skrämde skiten ur minstingen som satt sovandes kvar… Det hade ju varit lite intressant faktiskt – jobbarbilen reagerar de på på en kilometers avstånd. Min privata är lite mer diskret, men när jag kom upp här sprang de mig till mötes, fick vända där i korsningen kvickt, så de fick sno runt för en extra springtur. Hade de reagerat lika på en annan silvergrå kombi?Hemma sent, så lastade in barn och körde sedan uppåt för att
vattna kvigorna, och mötte två av dem på vägen…! Jäkla djur. Privatbilen hade
jag också, så inget att locka in dem med… Löste sig med en tom mineralhink i
gamla hagen så kom de som skott. Maken körde sedan upp och slog i ett par extra
jordspett för att få en extra fjant-skjuts från aggregatet. Det jordar
ingenting nu. Och det lilla som aggregaten skickar ut, känner kossorna knappt med
sina knastertorra fötter.

Stängselstolpar är bra till mycket!Bananbåt har man ju alltid hört, men tomattraktor?!Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att tomater skulle växa på det här viset i fria luften. Å andra sidan, ska tomater någon gång växa i svenskt klimat är det ju i år…! Nu står de inte i stulna bodars skugga i alla fall!

SEN var det dags att flytta tomaterna… Detta badkar som
jag satte på plats, fyllde väl med sten i botten och sedan bundit
tomatplantorna i väggen allteftersom, stod plötsligt fel. Jaja, flytt på
lektornet, till askarnas skugga och som också fått en nytändning. Bonus att det
är skugga där också mer än halva dagen!

Sen var det då dags för orsaken till flyttande hit och dit;
Stollastycke, idioti och vansinnesdåd utöver det vanliga. Lejt in grävmaskin i måndags,
och lånat en maskintrailer.

Tycker det är längesen vi var på rövartåg och knyckte hus,
så dags nu… Kruxet var att denna lilla hytta var fan så mycket större när vi
kom nära den. Väldigt mycket större! Tanken var att vi skulle ta långgafflarna
och balvagn, som vid de flesta rövartåg, men då hade ju traktorn blivit
hängandes med rumpan i vädret. Därav grävmaskin, lika galet som själva
upptåget…

Kan säga att det var precis vad maskinen klarade med för att
inte tippa. Körde själv i förväg med bilen och blockerade vägkorsningen – det
var ett väldigt brett ekipage bakom. Och givetvis var det tvunget att komma
någon – Prästabonden med traktor och vattenvagn. När jag inte flyttade på mig,
så var han på väg att sätta sina pallgafflar under bilen för att flytta undan. Han
muckade inte, det var jag, sa han. När jag förklarade, samtidigt som ett hus
kom rullande i backen, ställde han sig istället på tvären med sitt ekipage och
hejdade på så vis effektivt från trafik nerifrån.

Så bara för mig att smita före hem till gården och lämna
bilen på vägen där. Ingen kom den gången!

Så! In med grävmaskin i trädgården för att plana ut och
lägga ut grus, sedan in med traktor och trailer också för att lasta av. Och
nästan på plats, brast en av trossarna… Så typiskt! Rutorna höll dock i
bygget. Den är massiv, med andra ord!

Tur vi drog till med stort grindhål när vi byggde staket. Det var på håret att trailer med stuga kom mellan ändå. Gör om det på en villatomt!?Typ arbetsklädd… Denna kan inte vara min alltså. Nåt måste bommats på BB. Kontrollmätning pågår.

Pill i stugan har det blivit. Har man inget annat att göra
så… Så fixar man stängsel och kör vatten kors och tvärs, upp och ner, hit och
dit, överallt.

Igår följde vi med vänner och badade, innan vi avslutade hos
oss med hämtpizza och ”tidig” nattning – klockan var en hel timme
från midnatt!

Som sagt: ”Förbjudet att dyka från piren!”

Ännu en het dag idag. Skönt att det blåser lite, men det är
inget bra ur torksynpunkt. Hade detta varit ett ”vanligt” år hade vi
glatt oss friskt åt det fantastiska torkvädret och kört gräs som besatta. Nu
finns det inget, och jag har nästan börjat misströsta på att det kommer något i
tid.

Hemmadjuren är släppta på hygget, inte alls smidigt att
flytta dem till det gamla betet inför vidare flytt, men det gick ju.

En som inte led av stress. När jag gick bakom för att fösa in dem innan resten vände tillbaka ut, sprang kalven helt sonika runt och ställde sig på sidan istället. Puppen har fått värmeslag. Skulle köra och stränga en kväll sedan svägerskan varit förbi efter tre veckor i USA (skylten ovan hade hon fotat och maken tyckte den skulle få en kopia här), kände i fickan att den hårda nyckelknippan var där, men det vete rackarn om traktorn startade när det gällde…Nog för att det är dåligt med foder, men tror inte att kossorna uppskattar integrerade tandpetare! Enkelt förklarat så öppnas luckan till själva pressen, balkammaren, balen ramlar ut på en lyftplatta som hivar upp/ut balen på plastaren, innan den återgår till sitt plana läge och luckan till balkammaren stängs. På automatik Tydligen stod jag aningens aning för långt i nerförslut, kammaren öppnades, men balen låg kvar. Sen lyftes plattan upp, tom, varvid halva botten för balen försvann och den damp ner i hålet. Plattan gick tillbaka som en råttfälla och där satt balen. Ingen möjlighet att komma tillbaka in, och inte att komma vidare ut… Det är då man nyttjar en livlina, och fördriver tiden med att rumla i höet med maken. För hela (den självklart extra hårdpressade) balen fick ösas ut för hand. SEN kunde jag pressa de sista tre balarna och åka hem… Jag avvecklar och skaffar mig ett industrijobb! Punkt NU.Tydligen har jag ett hål i magen där skiten samlas…!

Den sista havren är slagen – totalt 21 balar grönfoder på
knappa tio hektar. Förra året hade jag drygt tvåhundratrettio på sexton hektar. Känns
det bra?! Nä, inte någonstans. Fin månskära i sjön vid en vattenkontroll en kväll. Erbjudande om nytt, långt-borta-bete, och det kniper hemma nu. Långt och GRÖNT (!)! Tittut! ”Ska du sova en stund till?!” frågar man varpå hon springer och hämtar blöja. Litar inte på henne att få sova utan. Och när man kommer ut fem minuter senare: Sonens alster får man stryka med andakt!

Tempen har äntligen gått under tjugosju grader, så dag att gå ut för nästa skift. God natt, ni andra!Avslutningsvis vill jag bara tillägga till er som suckar och skakar på huvudet just nu: Det är inte jag som hittar på projekt – Det är projekt som hittar på mig!