Bättre sent än aldrig… Alla pengar är välkomna, även såna jag inte visste att jag saknade.
Plötsligt och äntligen blev det vinter! Troligen ingen långvarig dock…
…För när Krokus kommer fram är det vår?! Även om Melker är med? Nedan är en rad sugna kossingar. Alltid kul att få odelad uppmärksamhet!
Det var bra att skriva att jag mått skit varannan dag ungefär – det eskalerade sedan! Satan i gatan vad jag haft ont i halsen. Vaknade dessutom med feber i lördags! Vet inte när det hände senast – tror midsommar 2017 och då med besked… Jaja, feber och feber… Det är ju en smaksak. Tillräckligt för att må skit, frossa och svettas som en tok och inte hann jag med i alla kurvor det tog!
När snart-treåringen bakar bullar! Sa att jag snart kan pensionera mig – jag behövs inte längre. Dock påstod de att jag behövs för två saker – Baka bröd och läsa Harry Potter – så han slipper pappas konstiga uttal…
Och sonen kom hem med saker från bilden. De hade tittat på en instruktionsfilm om hur de skulle rita Kalle…
Den lilla vaknade feberfri på dag tre och var rätt okej, men frampå dagen drog det igång igen och natten till söndag skrek hon sig igenom pga ont i örat.
Ringde 1177 på morgonen, och det jag fick förklarat som tips och råd var formulerat som att treåringen själv skulle fatta…
Flickorna tog en utefika i lä bakom en stengärdesgård och pojkarna var på fotbollsträning.
Veckan började och ingen blev bättre. Halsontet på mig höll i sig, maken går på halvfart och den lilla hade inte ont i örat mer, men likväl snurrade hon på 38 i temp. Dessutom somnade hon i soffan en eftermiddag 17.10 och vaknade morgonen därpå 8.40. Under sin vakna tid har hon legat i soffan under en filt och tittat på film. Inte likt henne som inte är still tio minuter i taget annars.
Mammas flicka. Ska man vara nerbäddad är det lika bra att vara det ordentligt!
Igår krävde vi oss till en tid på vårdcentralen och det visade sig att hon gick med en sprucken trumhinna, och den andra illa ansatt… (Tänk om man faktiskt blivit lyssnad på på söndagen – då hade hon mått bra nu!) Så nu är det penicillin som gäller. Och om det var snabbverkande eller ej är en bra fråga, för feberfri idag och har till och med lekt och sjungit mellan vilostunderna.
För egen del började rösten svaja igår, vilket blev sämre och sämre under dagen för att idag vakna utan. Eller, imorse kunde jag väsa, nu går inget. Storflickan kom hem från dagis med kommentaren ”Du är hes, mamma!” Hes?! I helvete heller! Jag är satt på ljudlös!!! Nåt diffust morrande som kan signalera nån form av meddelande… Känner mig lite som den stackars tuppen i Tuppens Minut hos Pettson och Findus.
Förvisso kan jag gå en dag och knappt tala med nån, men jag pratar mycket med/för mig själv. Och det är sannerligen en upplevelse att inte kunna fatta vad jag själv säger – till mig själv! Lite ironiskt också att lusten att ringa och prata med någon är högre än på länge – kan ju ta ett samtal med Mormor, eller med Mor och planera helgen… Nope. Räckte med ett inkommande samtal gällande en fråga om samåkning imorgon. Vet inte om hon hörde tillräckligt av vad jag sa.
Imorgon ja… Torsdag. En morgon med bankmöte – tack och lov kommer banken hem till mig så sparar jag restiden. Kvällen med årsmöte, UV och föräldramöte inför skolstarten i förskoleklass. Plötsligt kom ett meddelande från sjukhuset med en påminnelse om torsdagens bokade spruta för sonen kvart i fyra. Och mitt i allt ringde slaktbilen – får jag komma mitt på dagen på torsdag!?
Ja, vad fan. Ta allt på en gång. Lika bra liksom. Inrutad dag och får se till att hålla tiderna. Jag behöver ju inte prata bort tiden i alla fall! 😛
Vi tog en promenad och hämtade sonen vid bussen idag. 500 meter var med barnvagn. Det var vad vi orkade, så nån skit är det som spökar i kropparna här. Dock har vi under små energistunder fixat i ordning vårt badrum! Plötsligt meddelade rörmokaren att han skulle plugga vattnet för oss så då var det bara att sätta fart. Planen var att byta dusch, då den vi haft börjat falla i bitar, av rost, mögel och tidens tand. Men det blev nya skåp också, och lite färg i tak, fönster och foder. Idag sattes sista touchen, så det var klart med marginal till fredagens födelsedag! Fy fan vad vi är duktiga!
Plötsligt sa nån att det var februari också – Vabruari där vi för första gången fattat innebörden… Men också vår kalasmånad! Till helgen kommer tjocka släkten, då kan ju de prata, så slipper jag;)
För tillfället är tre barn och make på Onsdagsträffen. Den lilla har pratat sen i somras att hon skulle få börja ”efte lul!” och vi ansåg henne orka med de 45 minuterna och få träffa kompisarna lite. Hon får vara hemma imorgon också, liksom på fredag i sedvanlig ordning. Kanske lika bra att vi har fått öva på att vabba. I höst blir det stor avdelning och bara gudarna vet var…
Ha det bra därute, och håll er friska – man blir inte av med skiten om det väl får fäste!
