Startade dagen med att vara låssmed! Eller i alla fall med
att plocka ner grannens dörrlås, pilla tillbaka de klackar som kuggat över,
trycka tillbaka fjädern som släppt och sedan sätta ihop det, smörja upp och
återbörda till ytterdörren. Lämnar inga garantier för arbetet, men just nu
kommer de både in och ut. Problemet har (igen) varit att de inte kommer ut
efter att ha låst. Inlåsta helt enkelt. Det fina i kråksången är ju bara att
det är så smörjigt i lås. Med sån olja som inte går bort! Fint att sticka på
massage sedan med sex mer eller mindre svarta fingrar!

Enligt boken så är det mesta fel på denna Herefordko. En ko ska inte sitta så där, men det gör hon ofta! Pigg, dräktig och alltid med. Det Kan inte vara alltförmycket vajsing på henne!

Välkomstkommittén med kvigorna i täten. Och minst en lyckades ta en mun av det bästa!

Det är inte helt optimalt med femtio djur i en grupp ute,
men jag har tyvärr inte rätt förutsättningar för att dela upp dem i mindre. Och
sanningen att säga spelar det ingen roll om du har just femtio – eller fem –
det finns alltid nån ragata som ser till att någon annan inte kommer fram till
fodret. Lösningen blir att vräka på med så pass mycket foder att det alltid
finns tillgängligt, även till de lågrankade kvigorna.

Dessa har dock i sin tur räknat ut – de är inte dumma – att
de större korna (hitintills) aldrig gått på mig. Därför flockas nu dessa små
räddharar kring mig när jag nätar av, eller för tillfällets balar, snörar av
dem inne i hagen. Jag gillar inte att stå utanför, då det blir ganska mycket
spill som dels ser skräpigt ut och dels lockar ut de rädda. Spiller det inne i
hagen är det alltid någon som äter upp det. På lovlig sida om stängslet. Även om riskerna med att stå bland
dessa djur är högre vid en bale än utan en. För det mesta springer de lägre
rankade undan och runt mig om det skulle komma en större – dessa är för det
mesta dock ganska mätta och ids inte hålla sig framme. Man måste hålla sig vaken och beredd! Vad det kan leda till är
dock också att det hänt att det plötsligt smugits in ett kvighuvud mellan mina
fötter för att hon ska kunna nappa åt sig en tugga. Något som jag kanske inte
är helt övertygad om. Jag kan ju säga att jag hoppas att hon backar INNAN hon
springer iväg om det skulle komma en häxa…Samtidigt njuter jag av orädda,
relativt lojala djur! Med eller utan ”morot”.

Möblerade om i lagården sedan. Något man kanske inte bör göra ensam, men med ett långt rep, en grind på rätt ställe, lugna djur, lagom mycket vansinne och en stor dos tålamod (vilket jag egentligen inte besitter) så man kan vänta ut dem så funkar det.

Ränngaller… Och just det. En Hereford…

Kossan utan lillkalv
skickades ut och bands i en stolpe vid lilla foderbordet. Hon blev jätteglad och sträckte för allt hon var värd för att komma så långt upp på foderbordet som möjligt – hon är nog lite hungrig. Är satt på diet nu för att minska mjölkproduktionen när kalven försvann.

Tjurar flyttades
runt, och sorterades delvis efter storlek nu när plats gavs. De tre som var
bundna leddes in bakvägen i vågburen för att få halsbanden avtagna och släpptes
sedan in i två olika boxar efter deras storlek. De tre små kvigorna i gamla
lagårdsdelen knuffades in på tjurarnas platser och kossan hamnade slutligen på
en av kvigornas plats i gamla delen. Så. Små är samlade, de lite större står
för sig. Boxarna är utnyttjade till max och två uppbundna platser är lediga,
vilket jag hoppas det förblir tills det är planerat annat.

Party ligger med fötterna på bordet som är rent och snyggt enda tills det fodrades i eftermiddags…

Fortsatte med att rensa foderborden i nya lagården, och gav
mig den på att göra klart. Resultatet blev att jag kom in klockan tre, duschade
och åt lunch och satt i bilen en kvart senare för att precis på slaget trilla
in hos massören. Tur denna människa inte kollar blodtrycket!

Mannen iväg på årets
första julbord. Har lagt barnen och sitter som eldvakt. Det väser om vattengrytan
på vedspisen, fläkten på den snurrar för fullt. Brinner i öppna spisen, fläkten
i den surrar. I trappan står den trasiga kupévärmaren med fläkt för att skicka
upp lite värme på nästa våning. Fem grader kallt och nordanvind kyler ut. Men
det är torrt och fint i backen. Det tycker dock inte drängen som halva dagen
försökt tina upp den frusna gödseltunnan…

Möttes imorse av denna totalt klockrena bild på Instagram. Läs och begrunda: