Den obokade lugna helgen gick bet! Lördagen var vi hos ett
par vänner, gubbsen stannade hemma då biljettpriserna skenade och de blev för
snåla för att ta sig till arenan. Mannen och drängen var ute på föräldragården
och spred gödsel på dagen, jag känner mig lite låst i vissa (många) tillfällen
så istället skrotades det runt hemma och plockades innan min moster kom på
eftermiddagsfika.

Inpackad för hemresa i
pyjamas

Lilla huset på prärienEtt gäng tokiga ungar

Söndagen tillbringades hos syster/svägerska med en försenad
födelsedagsmiddag. Hemma blev det en tur till lagården och lite kvällsmat innan
vi åkte ner till brukssamhället för att titta på en brasa som inte tändes av
säkerhetsskäl. Lite snack och tipsrunda blev det i alla fall. Hemma senare än
tänkt så vips med barnen i säng och jag landade vid köksbänken för att baka ut
surdegsbullarna som skulle jäsa över natten. Och natten, det hann det bli innan
de var klara, mellan matningarna och den stående fikan med vännen som på vår
inrådan (äntligen) tittade in. Arbetsnarkomanen som vi inte träffat på minst
ett och ett halvt år!

Igår gräddades bullarna, en del reserverades i frysen inför
dopet, mannen skulle få några med sig som fikaansvarig på kvällens (års-?)möte.

En icke välkommen
soldyrkare på trappan

Mannen åkte iväg med det överfulla plastlasset – vars däck
tack och lov höll hela vägen. Drängen förpassades till skiften uppe i skogen
där så få som möjligt har ont av gödseltunnan en röd dag. Till mig och barnen
kom samhällstjejerna för en lunch som blev en långlunch – de kom kl 13 och jag tror de åkte lite innan sex! Kände
att det var en väldigt fin kväll och planerade för en stund på vedbacken i min
ensamhet när barnen var nattade. Men som en bulldozer kom huvudvärken och
pirret i näsan. Blev en kväll i soffan istället.

Plattan har torkat
fint på en vecka. Nu får gärna snickarna komma och sätta fart!

Imorse när jag tittade upp insåg jag att jag mötte blicken i
ett spöke. Kritvit i ansiktet, hålögd blick och inte alls vidare uppmuntrande.
Tur för mig att den lilla tröttnade efter en timmes harvning och stenplockning
– gissa hur gött det är att böja sig fram för att slänga sten i skopan med
sprängandehuvud och fyllda bihålor. Och en nos som behöver byta packningar – den läcker! Är
det fint väder i vårbrukstider så är det. Hoppas bara att lillan inte får lika
aggressiva baciller och är glad att sonen ville vara ensam den stunden han
hälsade på i skolan idag!

Med mössan käckt på
svaj och premiär med storasysters Peltorlurar i Fiaten

En traktor åkte nyss iväg med Jirka, erbjöd honom att låna
ickenöjd bebis också, men då fick han brått iväg. Och äntligen kom pappan till
barnet hem från sitt städa-vindskydd-uppdrag så att han kan slita lite på sina
öron. Det är väldigt bra ljud i en missnöjd bebis när minsta lilla ljud redan
förstoras upp i skallen! Bättre lycka i morgon!