Köket är stort nog att
leka buss i! Märkte jag när jag kom in en dag!

Igår var en sån där dag som bara rullar på utan att något
blir gjort. Den lilla hade inte någon ro att sova på förmiddagen, men istället
blev det tidig middag och sovning efter det. Sonen hade studiedag från skolan
så han gick in till drängen och fru när jag åkte iväg med lillan på bad, och
lillhönan hämtades i tid på dagis av desamma.

Idag vaknade jag med öm hals, grötig näsa och ett pulserande
öra. Fantastiskt! Nix! Bara att tugga i en tablett och ge sig ut till en
djurkarusell. Gruppen i trädgårdshagen släpptes över sjövägen mot norr, och
vidare över landsvägen till lagårdssidan. Korna utan kalvar till trädgårdshagen.

Häromdagen-kvigorna
led inte av stress när vi drog runt en massa andra.

Pressen ut och kor med kalvar in. Kor ut och samla ihop
rymlingen. Mitt i allt kom leverans av garderobsdörrar som fick tas omhand. Vid
tillfället sprang tre kor och en kalv olovandes i lagården… Stäng dörren och
ut typ.

Småkvigorna började bindas in och rätt vad det var halkade
en till och slog runt. Jag hann inte undan. Klämdes med benen mot en
fångstgrind. Tanke nummer 1: H-Vete vad ont det gjorde, tack snälla att det
kvar en kalv på 300 kilo och inte en fullvuxen ko på 700!. Tanke 2: Vilken tur
att det var höger ben som fick ta värsta smällen – annars hade mobilen i
vänstra benfickan varit rökt. Tanke 3: Hur gick det för drängen. Hann han
undan?! (Rätt ok, enlig egen utsago).

”Nu tar vi kaffe
medan de drar huvet av sig” sa en gubbe nångång. Eller så får man passa på att ta sista slurken!

Det bladde trångt i
vågen!

Så fyller vi på igen.
En brun rad, och en svart.

Alla dagens kalvar inne. Sonen kom från bussen ungefär där, helt
förtvivlad då han glömt väskan på bussen. Denna togs med av en snäll kompis och
återbördades under kvällens Onsdagsträff. Mat för samtliga. Även den lilla som
inte fått mer än en halv banan innan hon somnat vid halv elva. (Eller hon lades
i vagnen då när vi började dra runt djur.) Klockan var nu halv tre och även
lillhönan skulle hämtas. Drängens fru förbarmade sig och åkte efter henne.

Nej, inte kryper hon
än, men har knäckt koden i att hasa bakåt dit hon vill. Till exempel var det
väldigt kul att plaska i kattmjölken sen hon vält skålen över sig och
köksgolvet!

Mannen kom hem och stirrade ihop lite middag innan barnen
skulle iväg och sen tog jag läge i soffan. Skippade dansen då jag inte blivit
varken bättre eller sämre under dagen, och dessutom tvivlar jag på att ett par
jeans känns behagligt mot den svullna vaden. (Kan man ha en lårkaka på vaden?!)
Maken tittade på mig och beordrade långbyxor ”ett tag framöver”! Till barn säger man alltid att ”det går över tills du gifter dig!” Men när man väl är gift då?!

Tidig nattning ikväll. Nu när jag fått sänglampa blir det
kanske några sidor i den nya kriminalaren också.

Pik eller kärleksförklaring när skruvdragaren hittas på min huvudkudde?!