Smidigare lastning än den vi genomförde i fredags får man
allt leta efter! Nytt bete – nä, rätt i slyet! Spåren av förra årets torka ligger där än – komockor som åtta tio månader senare ligger kvar på betesvallarna, icke-bort-regnade…

Släppte av kossor och kalvar och åkte hem för att lasta den
sista gruppen som skulle ut på sommarbete. Även detta gick smidigt och på
hemväg sen så svängde jag inom föräldragården och flyttade dem, rev hagen vid
campingen och satsade på att stängsla klart i hagen dit vi släppt djuren. Och
släpper man djuren först och stängslar sen, får man räkna med sällskap! (Läs: Svans. Fatta ”rädslan” över att de skulle gnaga på mig precis när pulseringen kom från elstängslet. Det brukar göra ont på både dem och mig. Jodå, strömmen var på när jag drog tråd.)

Lördagen bjöd på fotbollscup i grannlänet, så det fick bli
en familjeutflykt och efteråt tog vi en fika på ett trevligt naturreservat på
hemhållet.

Hörde en arrangör prata om nittio anmälda lag, så undra på att det var folk överallt.Blev lördagen lugn utan krav var söndagen dess motsats. Dubbla
kalas. Och jag ska gladeligen säga att jag mer än gärna hade haft femton
femåringar till om jag fått hälften så många åttaåringar. Måtte mina egna ungar
bete sig vettigare när de är borta utan föräldrar. Skattjakten var uppskattad i alla fall. Jag var skitnervös att grävlingen/räven hittat skatten under natten. Hade varit just snyggt!Kvällsmys vs kvällsfys

På måndagen blev det både Bokbuss och eftermiddagsfika hos
di gamle, följt av biträff hos min moster. Vi var lättvaggade den kvällen, sen tvätten var i ordning.

Fördelen med att ”vara sin egen” och själv kunna
styra sin tid, är att man just kan göra lite som man vill. I tisdags la jag en
stund på att titta på djuren, och en stund på att plocka fläderblommor och
sätta en sats. En stor sats…

Strax efter sju i onsdags morse ringde telefonen, jag satt
med den i näven och svarade snabbt; Hade tejpat för båda silohålen och skrivit
meddelande till foderbilen och detta funkade. – Mitt kontrakt på
grovfoderersättade kraftfoder förlängde jag i vintras och nu gick det ut. Ville till att
ta ut det sista alltså. Ganska väluträknat också då det diffade på tre ton. Nu
väntade alltså en leverans på de avslutande sex tonen och min container rymmer
tre. Dags att återuppta ”silorummet” som rymmer sex ton. Men nu när
containern hunnit tömmas ännu en gång ville jag ju inte ha sex ton att ösa från
golvet när jag kunde nöja mig med tre där?! Chauffören var snäll, så han fixade
3+3 ton på två olika ställen. Kramgoa träd.

Djuren precis utanför samhället släpptes ut på vägen och jag
tänkte kanske gå före med spannen och de skulle följa med. Men se, de hittade
gräs i vägkanten så jag fick snällt gå runt dem och putta på. Tänk så smidigt
när grannarna har rejäla staket och grindar man inte är för blyg för att
använda.

Idag nyttjade jag djurrundan till att låta sonens lilla kalv
jobba på nyfikenheten. Var helt säker på att det var kossan som ryckte i
spannen, men det var kalven som bökade. Mycket kul tycker jag, då dessa kalvar
är födda ute, går ute och ska gå ute. Relationer är viktiga.

Sen skulle det ju regna nåt helt galet idag. (Än har jag
inte sett något). Gjorde i alla fall slag i saken och tog itu med något jag
tänk på i åratal – intervjua di gamle om deras liv och även Morfar i synnerhet
om lite runtikring. Jag vet att det skulle gräma mig till döddagar om jag sumpar
dessa chanser. En vänlig själ lånade mig dessutom en diktafon, och jag känner
redan idag hur fantastiskt det känns att faktiskt sitta på denna skatt. Gav mig ut på en Amerika-vandring. Tycker inte det var så längesedan det bara var halvmeterhögt gräs kring torpet där vändplanen slutade. Men tiden går ju.Tjuvakistan har ingen tjuvat minsann.Grunderna består, men det skär i mig när man ser skogsmaskinsspår rätt över gamla husgrunder, här en smedja.

Inte blev det ”sämre” heller när Morfar avslutade
med ”Du är nog den enda som skulle få mig att gå med på nåt sånt här…”
– Kanske är han orolig att jag kommer och kidnappar tillbaka mina snygga tjurar
han förfogar över!

Jag får gå vidare i det snaraste. Fler frågor väcktes. Fler
ämnen att ta upp, och Mormor ska inte tro att hon slipper undan heller.

Trevlig midsommar till Er alla! Lillskrutt har börjat värma upp med huvudbonad. Badbollshatt!