Så var ännu en helg till enda. Alla helgons helg. Jag är gammaldags nog att inte förespråka Halloween. Men, även jag får stryka på foten ibland för dessa nymodigheter för barnens skull.

Då vi flera veckor fått skjuta på shoppningturen till storstan för vinterkängor, bet vi i det sura äpplet och hängde på låset i fredags förmiddag. In gick ju bra, men på väg ut börjar man ju undra – jobbar folk inte??? Skönt att ha resan bakom sig. Dessutom innan alla skruvar dras åt med skärpta rekommendationer mm.

Vem är liksom inte helt slut efter ett par timmar i stan?

Blev rätt sen eftermiddag innan jag masade mig ut för att stängsla. För att tända blåslampan lite extra släppte jag korna först, och drog tråden runt sen. Lite kluvna känslor, men vill ju till att täta hagen då även om stolparna knappt syns.

Avslutade fredagskvällen med en tur i lagården. Direkt såg jag att en tjur saknades, och längst på botten låg han… Många varianter på att fastna, bli hängandes och annat har jag sett genom årens lopp, men denna variant var faktiskt helt ny. Fast med huvudet UNDER grinden, mot grannarna till… Givetvis var det en knöl på skulten OCH ett öra i vägen, så det gick ju inte att backa. Jag tog till lathunden och ringde maken: ”Fixa!”, vilket han också gjorde. Smidigt för mig!

Skitt å dann. Efter några fnysningar och huvudskak var det bara att hugga in på kvällsmaten!

Är faktiskt lite stolt över mitt livs fösta ”inbakade” (är det det?) fläta. Till kalas dessutom. Lagom press…

Mötte upp maken efter avslutad jaktdag och tittade på kyrkogården. Började hos svärföräldrarna och fortsatte vid ”hemkyrkan”.

Igår väntade en trerätters middag med spöken och mumier till efterrätt. De hade kul en stund att fixa med dessa, barnen.

När de sent om sider kommit i säng tog vi itu med ett annat projekt – tapetsering! Typ tjugo i tio… Hur tror ni det kändes att vi saknade fyra centimeter tapet för att få ihop till garderobsdörren??

.

.

.

.

.

.

.

.

– Japp, ungefär så. Tur vi sparat alla stumpar för där hittade vi en remsa som diffade på en hel millimeter i nederkant och nästan en decimeter uppåt. Kvällen var räddad!

Ännu ett litet steg närmre färdigt!

Idag blev en dag med fikagäster på förmiddagen och en sväng i skogen sen efter maten. Maken och flickorna åkte på ett håll och plockade trattkantareller, och sonen ville följa med mig på promenad med en vän. (”Får jag följa med?” Tja, visst får du det. Får bara censurera snacket lite och inte diskutera för allvarliga ämnen.) Det visade sig råka bli en rätt lång tur, 9,5 km… Men det regnade inte på oss! Första gången jag och hon är ute utan regn! Kanske var det sonens närvaro som gjorde det!? Och precis som alltid vid den här tiden på året konstaterar man att det börjar skumna, och DÄR är det kolsvart! Fantastiskt skönt ute oavsett. Även om vi tog bilen idag och utgick från kyrkbyn är det ju en ynnest att bo som vi gör!

Man (jag) blir ju lite pepp också av att knät verkar hållit idag. Har faktiskt en mer ömmande känsla i högra knät, som började när vänster var som värst – när det fick ta överhanden pga hälta. Men vi (jag) är på gång!

Gjorde slag i saken med ett experiment för att försöka hålla väck ohyra som skator och kajor från fågelbordet. Vet inte om det funkar. Än. Det är så oerhört intressant att när vi höll på började fåglarna sjunga, och mindre än fem minuter efter att vi lämnat och gått in var den första fågeln framme. Och det blev snart fler. Hackspetten kom även han, och även om glädjen är stor för denna vackra fågel, så är oron lika stor att ohyran tar sig in om hackepetten gjorde det…

Nötväckan var först ut – till höger på huset.

Dagens puskväder verkar ha flyttats till morgondagen, så ska i möjligaste mån undvika utejobb – blir väl till att ta itu med lagårdstvätt istället.

Ha en bra vecka! Förresten, har ni koll på nedan?: