Blog Image

En ung bondes vardag

Vatten och avlopp!

Bondefamiljen Posted on mån, september 25, 2017 22:36:17

Någonstans får man dra i bromsen och intala sig att det är
helt okej att lämna allt en stund och bryta helt. Detta gjorde vi i lördags.
Nästan. Vi åkte till Motorbanan på Race4Fun, skrotbilsrallyt som gick i våras
fick nu en uppföljare. Tema var tydligen lastbilar, cowboys eller grönsaker, om
jag inte helt missuppfattade det. Vädret och tiden var inte riktigt med oss
denna lördag, så det blev ingen lång runda där, däremot en lunch innan vi drog
vidare för lite shopping. En sak som förundrade mig rejält: Varför i hela
friden har man lördagsöppet om man inte vill sälja nåt?! Kort sagt: Vi skulle
köpa kakel till spismuren. Och möts i butiken av att ”Egentligen lämnar vi
inte ut något på lördagar, då vi inte har nån lagerpersonal…” Nähä, så då
får man bara titta på lördagar och handla måndag till fredag?! Vi hade turen,
och en (trots allt) välvilligt inställd kontorist, att det vi önskade fanns
inom räckhåll för henne så att vi fick med våra grejer hem. Märkligt…

Det där med att lägga
sig på rygg och vinkla upp tårna fick en ny innebörd. Räven fick lyxmiddag en
lördag.

Kvällen blev sen då vi började plocka ihop, städa undan och
städa av. Men innan det stod fönstermålning på schemat. Något man kunde pillat
med innan kan man tycka, men tiden… Det är inte heller förrän nu det börjat
brinna i knutarna! Då får man släcka kvickt med färgpytsen, nu när det börjar
vara klart. Synd att hitta knutarna i aska liksom.

Bebisen uppskattade dock inte att dela uppmärksamhet med
penseln, så det var ilskna vrål med mammaryggen mot, solsken med ögonkontakt. Så
vi höll på så! Fyra drag med pensel, bus med bebis. Öronen av och fem drag,
bus. Det är inte så effektivt precis, men vad gör man?!

En bild säger mer än
tusen ord… Och jag kan meddela att jag är vänt mot barnet när jag fotar…

Äääntligen fick
lillhönan vara med och måla! Primer på muren. Hon var snabb på att hämta sin
egen pensel från vattenfärgslådan. Och hon hade att göra…

På söndagen kom Mor och B. Lite tidigt firande av mig och
lite tidigt firande av färdigt bygge. Men men. Middag följt av diskbänksmontering.
Självklart fanns inte alla grejor med, så nu har vi stått utan vatten och
avlopp ett dygn igen. En spark i ändan på alla för att de skulle hem och vi på
nästa kalas. Äldsta storkusinen bjöd på kvällsmat inför födelsedag.

En brokig blandning i
vanlig ordning, Margretheskålar, fettspruta och Alliumlökar, toppat med ett
par ko-skyltar (insvepta i balplast) sedan Mors B synade ner min gamla skylt
i somras.

Sen kväll hemma, typ nio så kvickt med ungarna i säng och
mig med faktiskt. Tror jag var väck innan kvart i tio, när hände det sist
liksom?!

Idag var maken pappaledig som vanligt, men detta var en sån
där dag när lillhönan sattes i traktorn med drängen så vi kunde dra runt lite
djur. Två från grannen i byn till sjöspetsen, och de sex djuren från två byar
upp som snäppades ner ett hack. Drängen stack iväg med slåtterkrossen, nu
jäklar ska det slås då det spås uppehåll äntligen.

Man kan köra kombi av
olika anledningar!

Falsk marknadsföring
eller bara mångsidigt? Räknade fel på en honungsburk, så den som rotades fram
från kökssoffan bistod med inlagd gurka-lock, lingonsyltlapp och
honungsinnehåll!

Mötte ett tält på
vägen hem…

Familjen packades in i bilen för Bokbuss och fika hos di
gamle.

Nu efter träning för min del rinner vattnet i köket (på
kommando) och försvinner rakt ner i avloppet som det ser ut. Nu ska bara
diskmaskinen sättas igång så bänkarna börja tömmas.

Veckan är kickstartad!

Denna lillfis
passerade sju månader i fredags! Betydligt större men fortfarande liten. Tänk vilken kort tid. Tänk vilken lång tid. Tänk
vad fort det går och Tänk vad mycket vi gjort!



Frukostmackan som försvann och en liten gnutta panik

Bondefamiljen Posted on ons, september 13, 2017 10:53:48

Då kör vi en ny blandad långing. Sitt bekvämt!

Julen kom tidigt till
Skåne i år! Luvan i alla fall!

Katten hade visst inte
ont av bebis nu heller…

En lördag på vift. En förmiddagsfika hos den gamla
dagmamman, som chockades då jag frågade om hon hade en potta till hands, varpå
hon kränkte lillhönan med att be henne sätta sig på den. När det gick upp att
det var till bebisen blev chocken total då detta är ”totalt omöjligt”
på en så liten. Plus i kanten då att den lilla passade på att fixa både ettan
och tvåan! ”Det är min själ inte klokt!!!!!”

Lillhönan fick
paket…

Vidare till city för en korvamoj och inköp av en rejäl
blomma till den blivande åttioåringen vi bjudit in oss till. Mina gamla grannar
där många fikor är intagna.

Mer reservation här…

Efter dem blev det ännu längre söderut till Hans
och sambo på kvällsmiddag. Blev där varse om en dödsannons för en klasskamrat
från grundskolan. I min ålder ska man inte dö! Tyvärr måste jag väl säga att
jag inte är helt överraskad över vem det var, men ändå. (Inte heller helt
bekräftat, men väl många aspekter som pekade på ett visst håll. Val av kyrka,
födelsedata, familjesammansättnig.) Som närmsta granne (300m) så lekte vi ändå
ihop ibland som små. Förvånad skulle jag inte bli om jag fick höra att det var en
olycka, självvalt, eller rent av om det fanns inblandning av den undre världens
självsanering i storstan. Det är tragiskt oavsett.

Stressat kan jag nog inte påstå att vi gjort denna gången,
men vi har tydligen slarvat med mat till den lilla. Hon satt med vid
frukostbordet i Momos knä. Och när Momo tittade bort en sekund försvann hennes
frukostmacka. Den var på väg till den lilla munnen som inte blivit erbjuden
någon.

Söndagen hade Mors B hyrt en liten grävmaskin, så mannens
uppdrag var att köra iväg jord med en av alla B:s leksaker. Jag och Mor smet
iväg till stan en liten snabbis. (Helskumt att inte ha några barn att hålla
koll på och valla in! Blev smått utskrattad av Mor!) Fick med ett par nya
tröjor och linnen hem. Alla mina verkar ha släppt elasticiteten på en gång.
Fattar inte detta efter tre graviditeter… Jag köper inte kläder så ofta,
använder de inte heller så ofta. För det mesta räcker det med en reklamtröja
från mannens jobb och arbetskläder.

Cowboys med morötterna
dinglandes.

Ba(r)narbete. Det
råkade krypa fram att min gamla bilbana fanns på vinden. Det var många glada
miner att den var hittad. Men fick börja med ett litet prov om den funkade
efter tjugo år. Hade varit trist att bygga upp alla elva meter och insett att
den inte gick…

I måndags tog vi det lugnt hemåt. Sonen hade fått ledigt
från skolan. Ett besök på Brios Lekoseum blev inte av då de nu på hösten bara
har öppet torsdag till söndag. Typiskt. Men i den delen av Skåne blev det till
att fortsätta till Älmhult och Ikea museum. Om detta får man göra en egen
bedömning, men jag är fortfarande grymt besviken och känner definitivt inget
krav att åka dit igen!

I brist på bröd får
det gå med bricka?!!!

När vi fikat på museet och kom ut till bilen, var nycklarna
försvunna. Både till bilen och hemmet. En liten gnutta panik började krypa i
nackhåren när jag bytte hand och rotade i andra fickor. Snääälla make, säg att
du har nycklarna. Måste rota igenom vagnen och skötväskan… ”Har inte
kört på hela helgen, så nej, de har du. Börja med att leta i handen!”
Ohps. Det var nycklarna jag plockat upp och skiftade runt i händerna för att
kunna leta efter vederbörande i fickorna. Jo, jag erkänner. Jag är totalt
förvirrad!

Startade ju upp dagen med en bad-hair-day. Lossade knuten på
huvudet när jag kom ner på morgonen, och håret var typ överallt. Så har jag
aldrig sett det innan! Skulle i duschen men det tog rätt lång tid att få
ordning på det sen! Säkert för att natten var lång. Hade precis blivit så där
extremt varm och tung i kroppen när den lilla vrålade till från ingenstans i
sömnen och jag blev klarvaken. Jaha, powernap, vad hittar vi på nu några timmar
kring midnatt då? Snurrar! Vrider och vänder.

Hemma har det varit lugnt. Inga sensationer utom att någon
av mina inköpta unghöns börjat värpa. Mannen smet iväg ganska direkt efter
kvällsmaten för att visa lillstugan på föräldragården för en ny spekulant, men
föga oväntat blev det ett nej – killen kunde knappt stå rak där!

Natten var orolig med snorig bebis och hon dreglar nåt
enormt idag och rotar i munnen. Tandsingar på g kanske?! Likadant där att jag
precis duttat till när hon satte igång så var det en av oss som låg vaken efter
näsrensningen. Och det var inte hon.

Sonen är en kopia av
sin far, sägs det. Lillhönan då? Hon är inte lik nån. Eller så är hon det.
Rotade i Mors album i väntan på att tvättmaskinen skulle bli klar. Detta är
jag, drygt två år… Och det ser ut att finnas viss likhet med lillhönan…!

Seg dag därefter. Pratade med drängen en stund innan det var
dags att packa ihop sig för babysim. Iväg till sydvästra staden för att hämta
tapeterna till nya rummet – vill snart till att sätta fart. Plockade sonen i
församlingshemmet på hemväg, lastade ur honom och maten. Tankade lillan och svischade
iväg på tjejträff i samhället. Motiverad? Inte för fem öre. Mer spyfärdig. Men
det blev ju rätt okej bara vi kom dit.

Hemfärd!

I natt har jag sovit gooooott! Alldeles för lite dock! Ska
ta en fotogendusch och tända blåslampan snart så jag kommer iväg och stängslar
till djuren norröver. Tänkte bara att den lilla skulle vakna till för
andraamningen för dagen så vi kommer i fas. Tydligen funkar det ypperligt att
få mjölkstockning även efter nästan sju månader om man slarvar – provade igår.
Spyfärdig OCH gråtfärdig. Det gör ont, skiten. Hon får nog leka med drängen en
stund efteråt. Inte kul att ha henne med när jag ska klättra runt bland vassa
och blöta granar.

I väntan på hennes
vaknande får jag väl röja upp bland alla väskor som står i hallen efter helgen.
Det är ju ganska bra om man kan gå där. Även om vi är världsmästare i
kliva-över-saker betyder det inte att vi (jag) gillar det.

Oavsett så har jag gjort en god gärning idag. Två killar från brukssamhället hade missat bussen så jag tog dem efter betesrundan och körde upp till skolan i kyrkbyn.

Klockren. Ska dock
erkänna att jag inte är helt på det klara med vilken sida som är vilken. Kanske
upp till var och en att tolka?!

Fick förfrågan igår om jag ville vara Bonde I Butik om ett
par veckor. LRF i kommunen ville visst ha ”moderna bönder”. Typ en
som säljer köttlådor, och en som bloggar om det. Får nog stryka familjebiten i
bloggen då. Så det blir bonneri av det! Eller vad ska jag skriva om? Tycker det gått ifrån bonden till familjen mer, samtidigt är ju hela denna livsstil ihopvävd av allt möjligt. Men kanske jag skulle strypa tillförseln av vardag och satsa mer på jobbet?! Vad säger de som läser?

I afton dans. Kanske med motorsågen som sällskap i bilen? Eller
var skulle stormen gå?



Helt dyngsujigt

Bondefamiljen Posted on ons, september 06, 2017 10:48:08

Dagliga morgonrundan
hos djuren efter dagis. Varje morgon hälsar de tillbaka.

Jägaren på föräldragården kom upp med ett rökt rådjurslår i
helgen. Han beklagade sig lite: ”Dina kor tycker inte om mig! De jagar mig
jämt! Är de farliga?!” Jag lovade dyrt och heligt att de inte är farliga
alls. ”Jo, det måste de vara. För jag kommer där i kammokläder i skymning
och gryning och så kommer tjugo kor i sken mot mig. Har jag tur tvärnitar de på
två meters avstånd!” Jag skrattade nog lite åt honom där. Dessa nyfikna
kreatur. Klart de måste komma och inspektera vad det är för buske som kommer
vandrandes! De gör likadant på en annan om man kommer dit! Utan kammokläder i
dagsljus! Det är trevligt.

Idag hade jag en massa stängsel på programmet. Det känns
motigt. Och inte blir det bättre av att det är så förgjordat
”dyngsujigt”, som lillhönan skulle sagt, utan ”r”. Det
kommer så väldigt fint regn från alla håll idag. Det som inte gör några
millimeter att tala om, men väldigt blött! Morgondagen spås bli bättre så då
får jag ta mig i kragen för en heldag!

Igår var det babysim med en lycklig bebis. Åkte därifrån
direkt till lilla staden i sydväst för beställning av tapeter och inköp av golv
som det var drive på. Halva priset! Tackar!

Sexton kvadrat golv och barnvagn. Tur jag inte hade kvar
låne-Yarisen!

Mannen var hemma och roddade lillhönan, utfodring och hämtning
av sonen som varit på aktivitet i församlingshemmet efter skolan då. Själv
svängde jag inom mataffären på hemväg, hem och fixade middag, slängde i oss den,
ringde in drängen till de stora barnen och drog iväg på första föräldramötet i
skolans historia. För oss i alla fall… Knappast (förhoppningsvis) själva
skolans första då även min egen mor gick på den.

Hemma och nattade barnen så var det lagom kring niotiden att
svida om och spackla rummet en gång till. (Varför är jag så seg att vakna på
morgonen?!)

Hoppar jag bondejobbet idag får jag väl prova på
hemmafru-jobbet. Diskmaskinen har skämt bort oss så ingen är sugen (eller tar
sig ännu mindre tid, rättare sagt) till att diska upp det som inte får plats. Det
får stå kvar och invänta nästa omgång. Tvättmaskinen gick varm igår så finns en
del att ta hand om plus maskinen som snurrar nu. Får bjuda upp dammsugaren till
en cha-cha och starta upp ett storkok till både oss och lillan att stoppa i
frysen!

Sen börjar det nog bli läge att luncha och hämta sonen vid
bussen, lillhönan på dagis och mannen skulle visst klippa sig. Han är orolig
att inte bli insläppt hos svärmor som troll! Mormor skulle komma förbi med
massa lingon de plockat, så lagom att svänga in med det på föräldragårdens frys
på väg till dansen ikväll.

Höst. Mörkare kvällar.
Annorlunda jobb. En go tröja på sig ute. Ofta hög, fin luft. Mindre ”måsten” i tex
trädgården. Istället kunna kura inne med brasan. Och det anses som okej. Jag
ser fram emot det!

Inte helt lätt att ha
henne på handduk när hon luftar rumpan! Tur hon för det mesta säger till när
hon är kissig och fixar det på pottan. En bajsblöja på tio dagar. Det är man
inte ledsen för! Det är aldrig för tidigt att börja potträna.
Ju tidigare man börjar desto mer naturligt blir det för dem. Jag fått
höra att vi tvingat våra barn till maniska beteenden. Jaja, men de är rätt
vettiga ändå! (Visst har det både svidit och man blivit ledsen, men man får se det som svartsjuka. Jag kan lova att jag är inte avundsjuk på de som tar hand om bajsblöjor på sina 3,5-åringar. Där vi har en som varit vakentorr sedan 14 månaders ålder.) Bägge de stora barnen har skolats in på dagis som 1,5-åringar. Utan
blöja. Tar man sig tid och uppmärksamhet till det, signalerar dessa små mer än
man tror. Bara att börja med att erbjuda en kissning på toa eller potta vid
blöjbytena. De fattar fort. Prova!

Nu får jag nog sätta fart!

Trevlig onsdag!



Lite bekymmer som löste sig

Bondefamiljen Posted on tis, augusti 29, 2017 21:36:00

Sladdisar på väg att
flyga ut!

Under helgen var det något som skolan kallade ”Lusens
dagar”. En luskam skickades med hem för genomgång och de barn som visade
sig ha löss skulle hållas hemma. Därför har sonen hållits hemma. För avlusning
av dessa envetna feberlöss och alla noskvalster som killat runt i näsan på
honom. Piggare idag än igår, full fart men fortfarande förkyld. Får se hur
morgondagen verkar.

Då di gamle var hos oss under min sjukdom innan helgen och
sedan tillbringade söndagen med min moster som sedan låg nerbäddad, antog vi
att de redan utsatts för eventuell smitta och åkte därför till Bokbussen som
planerat. I två bilar då maken åkte via skjutbanan hem. Så att han kan få
giltigt skäl komma hemifrån och jaga älg om ett antal veckor. Något han lär
behöva! Egentid i skogen.

Den lilla togs nyvaken från vagnen och fick middag, sen gnodde hon i
ögonen och illvrålade hela vägen till bussen. Var tyst där då hon satt i
famnen, men startade sedan om i bilen för de sista kilometrarna. Tur det är hos Mormor
och Morfar det finns resurser. Vårt förråd vill säga. In i lillstugan efter
sulkyn och ut med ungen i skogen så hon fick sova en timme till.

”Med den vagnen
gick hon INTE den nya vägen” hade Morfar konstaterat. Jodå, gubben, och
sedan den gamla stigen tillbaka. Emmaljunga Scooter S, den optimala
terrängvagnen. Inte! Men med liten plutt i så funkade det med både värme och
puls. Men den passar betydligt bättre på A6!

”På min tid”
var här en fin liten stig som är cyklad på oräkneliga gånger. Ljungen tar över,
sen var det över mossen… Men de sista tio meterna var den riktigt fin!

Avslutningsvis var det
dags för den beryktade Gatebacken. Den som man faktiskt klarade av att cykla
uppför framåt augusti när man övat tio veckor! Den där stenen mitt i vägen, som
man alltid var så nöjd över att passera, låg också kvar. Den som vittnar om att
det värsta är kvar. För när man tror det planar, fortsätter det lika länge!

Gratis boll! Med
inbyggd peg!
Dolda kameran?! Bring it on!

Bakat hade Mormor gjort också. Fem påsar bullar, fyra
omgångar med frallor och en burk Mandelkubbar! Tjoho! Det lönar sig att fö
henne med ägg:)

Även idag har sonen varit hemma. Lillhönan på dagis och
mannen på jobb. En stund i alla fall. Han kom hem för vab när det var dags för
mig att åka med den lilla på sexmånaderskollen med sköterska och läkare. Och
sedan slå ihjäl en timme någonstans med medhavd matsäck som lunch då det inte
var lönt att åka hem innan babysimmet. Fick bli en sväng på Industrimuseet
ovanför simhallen.

Badet gick bra. Är man där för tredje gången har man rutin
på livet, även jag faktiskt. Så medan min lilla låg på golvet och inspekterade
allt som pågick, lånade jag en hysterisk kille från en mamma som inte hade
långt till tårarna, så att hon kunde duscha av sig.

En svängom på affären för lite smått och sedan hem där jag
blev sittandes på drängens trappa i det skapliga vädret och pratade allmänt om livet tills det var dags för eftermiddagsutfodringen.

De senaste två dagarna har jag blivit lite bekymrad två
gånger. (Bara två, uh?!) Idag när läkaren lyssnade på bebishjärtat. Länge och väl, gjorde små
justeringar och tillbaka igen med stetoskopet. Stundtals med en
koncentrerad/bekymrad min… Igår var när jag var på väg att kolla djuren på
föräldragården, hade stannat vid stoppet och inte kom iväg igen. Växellådan
”rasat”. Så vida pass, att jag ”som vanligt” lagt i ettan.
På automatlådan. ”P” med andra ord! Vilken lättnad med denna billiga
renovering! Knappen in och spaken till ”D” så gick Navaran som en
klocka igen! (Tur för mig, för jag fick räkningen på nät och balplast idag…)

Snickarna gjorde ”klart” igår. Dvs att vårt nya sovrum
är redo för spackling, bygget är isolerat (vilket känns väldig skillnad på en
gång!) och spånskivor är lagda som golv på andravåning. Nu ska vi själva pilla
lite igen och sedan får vi stämma av med vad som ska göras uppe, när och av
vem.

Mannen skulle ta en halvtimme på soffan, sa han. Det närmar
sig nog tre timmar snart, men jag har inte hjärta att väcka honom. Han åkte
till föräldragården halv tio igår kväll för att bli klar med fönstret (fråga
inte när han kom hem), något han inte orkade med och skulle avsluta idag. Alltid retar
det någon…

Barnen kom i säng tidigt. Känns som att det varit tyst länge
redan. Fastnade med boken jag började på igår vid läggning, men tänker att det
också behöver vara okej ibland. Ska strax ta mitt kvällsfika, sen krypa i säng
och se hur tabata-träningsvärken ger sig tillkänna imorgon. Jag kände mig rätt
besviken när jag vaknade imorse. Sen gick jag nerför trappan… Och det har
inte blivit ”bättre” under dagen. Fy fan va gött!

När man vänder ryggen
till. Så hamnar hon antingen i skrindan eller i en flyttlåda. Långt från filten
där hon placerades!



Ett femtiofemårsfirande

Bondefamiljen Posted on lör, augusti 26, 2017 22:51:30

Först i detta inlägg ska jag bara förtydliga, oavsett vad
jag eventuellt antytt, att min make är en bra, ansvarstagande far som lägger
massa tid på sina barn, även om han nog ville haft fler timmar som många andra.
Precis som allt annat kring vår familj är det mycket som drar på alla håll, men
om jag fått honom att framstå som icke-närvarande/oansvarig är det i första
hand honom jag ska be om ursäkt. Jag hyser inga som helst betänkligheter mot
att lämna barnen ensam med deras fader!

Vidare så lovar jag att ta hand om och vara rädd om mig! Åtminstone
mellan varven, och det måste klassas som bättre än alternativet ”mer
sällan”. Nåt mer jag fått reaktioner på? Säkert!

Kolla! En dörr i fönstergluggen! Och
isolering på andravåning som var efterlängtat i fukten som nu är!

Jag råkade chocka
henne när jag nämnde att hon är sotarens dotter… *svälj* Åtminstone för att
kunna balansera mössan på det där sättet!

”Bland det
sötaste jag sett är hon o jag är ingen bäbisfreak!” måste ju vara ett bra
betyg?!

Nä, jag la henne inte
så heller!

Igår var det blött! Riktiga skyfall mellan varven. Maken
drog ett stängsel till mig, lillhönan försvann in till drängens fru och jag
kröp ner under täcket med den andra småfebriga typen i familjen. Inte för att det blir nån vila med
en tjutande väderkvarn jämte sig, men man kan ju låtsas!

Maken började lasta släpet med skit till tippen sen gick
dagsplaneringen i stöpet. Som vanligt med andra ord. Men denna störning
omfattade di gamle. För precis när jag var på väg att gå upp till stora vägen
och hämta sonen vid bussen, trillade de in med tårta. ”Vi tänkte att det
var så blött att till och med ni satt inne idag!” Så det blev ett firande
av deras femtiofemåriga bröllopsdag istället för det vi hade tänkt. Bad för
stora barn och pappa och ett fönsterbyte på föräldragården. För en gångs skull
inget strul som ställde till det!

En sväng i lagården med en överjobbig bale – hade havererat
så att repet den var bunden med låg någonstans på botten och totalt omöjlig att
rubba. Bara att försöka riva den av spjutet, innifrån och ut, och sedan bära ut
det till djuren. Febersvetten rann, kan jag erkänna. Damp ner i högen som var
kvar några minuter innan jag orkade gå in igen. Rakt i duschen sen soffan.

Kvällningen bjöd på något jag aldrig kunnat ana! Vi åkte på
livets första Drive in – bio. I Hembygdsparken av alla ställen! På en film om
kyrkbyn med omnejd. Den har visats en gång innan och den skulle vi se då. Det
gjorde vi inte. Vi hamnade på BB istället den gången.

Drängen satt hos de sovande barnen och det var nästan
midnatt innan vi var hemma.

Lite innan tre var den lilla orolig och nästan flöt i sängen
pga en läckande blöja, så bara att pallra sig upp och byta. Och givetvis mata
så hon kom till ro. Dags att ta till en större ”nattblöja” igen. Som
pallar alla sovtimmar. Har man fyllt sex månader bör det vara dags att lämna
New born – stadiet även där. Nu hoppas vi på en bättre natt med ny blöja.

Mat igen i vanlig tid halv åtta samtidigt som mannen gick
upp för lagården och vi andra två somnade om till tio. Skönt och välbehövligt.
Vaknade dock till lite problem. En ”kalv” var på vift. Gick ut och
skulle släppa in henne. Hon kom i sken när hon såg mig och lyckades släppa in
henne till de andra här hemma.

Finn ett fel…

Vänta lite… Har jag verkligen fått någon grå
kalv i år? Och var hon inte väldigt stor? Har jag verkligen den gråa kossan
hemma!? Dog inte hennes kalv? Här är nåt lurt… Ringde grannen i byn. Hur
många djur har du?! ”Två, har räknat in dem idag!” Förklara då varför
jag just släppte in den ena här… Undan med tjuren! Lyckades spara två kor och
några kalvar som sällskapsdamer till kvigan i den gamla hagen och in för frukost. Ut igen och
lasta upp henne, hämta den svarta hos grannen och tvärs över stora vägen till nästa
granne.

Sittandes på huk med 1703
i ryggen och 1791 i ansiktet

Hittade även en ledsen tjurkalv hemma. Ledsen och mådde inte bra –
hade, på ren svenska, skitit ut tarmen… Aldrig hört att det hänt. Visst att
det kunnat hända äldre kor/ston vid förlossningar men inte kalvar på tre
månader?! Ja… Enkel biljett en trappa upp… Och hålla tummarna att kossan
klarar av det tvära mjölkstoppet… Sorry grannar för eventuellt tutande
framöver. Var ute och pratade med henne ikväll när hon började tuta, och vill
tro att hon lyssnade. Och förstod…

Hade en plan på att ta barnen på lite höstshoppning men
halva dagen gick till annat, resten till vila. Förutom turen vi tog norrut och
tittade på rallyt som gick ett par kilometer bort. Bilarna stod parkerade långt
på vägen. Förvisso kändes det som att bestiga berg både dit och hem, men febern
vädrades nog bort för sen har jag piggnat till. Om bara halsen kunde ge sig
också…

För att säkra både dit-
och hempromenad på denna sida natten. Lillhönan var skitnöjd!

En vän som var på väg till västkusten för kräftskiva ångrade
sig och kom förbi oss istället. Och när hon ändå var här fick hon middag.

Maken varit och pillat med det där fönsterbytet. Men, dagen
började som den gjorde. En plast skulle upp i alla fall sen är det nog läge för
sängen.



En konstig vecka på ingång

Bondefamiljen Posted on sön, augusti 20, 2017 22:53:55

”Fynd” från
föräldragården. Blöjklubbar fanns visst redan på sjuttiotalet! Samla och skicka
in poäng i byte mot skötväska, förkläde, babysitter, resesäng, bilstol mm.

En relativt loj dag måste jag nog säga. Satte en kall deg
igår kväll så det blev nybakta frallor till frukost. Inte för lillhönan dock
som pinnande in med drängen efter lagården och inte kom hem på flera timmar. Själv
åkte jag först med skräp till återvinningen och sedan till lilla staden för några småärenden och en storhandling på Kvantum
när jag ändå var där. Och har plats i både frys och skåp. Och en gnutt
motivation att fylla tomrummen!

Under min bortavaro lyckades årets sista kalv titta ut. Rak
nedstigande led från vår gamlagamla favvokossa 1113 och dessutom den sista
kalven någonsin från vår store luffetjur som så tragiskt lämnade oss vid Lucia.
Vad månne det bliva av denna?! Då det ännu var många timmar kvar till mjölkning
föll det på min lott att handmjölka till kalven. Hej hej kossa lilla (”mamma,
den är stooor kossa!”), nu kommer jag som knappt mjölkat på flera år och endast
satt på maskinen på denna ko en gång för ungefär ett år sedan… Nu kör vi!
Nöjde mig efter ett par liter tjock, gul härlig råmjölk som flaskades i kalven.
Nu ska frysen fyllas av detta guld till kommande år då vårt lager rök med den
havererade frysboxen. Riskerna ska spridas nu, kan jag lova!

En fika i Gamla fabriken med familjen och lite samtal med en
bigubbe där om vårt strulsamhälle och lite tips och trix från honom.

Hem för kvällsmat och natta barnen inför Skolstart! Hjälp,
vad hände?! Har efter flertalet samtal med både kommunen och bussbolaget fått
igenom att sonen hämtas vid dörren. Visst gäller åttahundra meter oberoende av
trafiksituation för linjebussen, men jag tyckte väl att de kunde stanna när de
ändå kör förbi med den mindre skolbilen.

Och vad hände egentligen med skolstarten? I min värld är det
ett par timmars upprop med förälder i bakgrunden medan schema delas ut. Här är
det tydligen en spark i arslet tjugo i åtta så bussen hinns med sen möta upp
vid stora vägen där han blir avsläppt kring två?! Wow, typ?! Sonen är bara taggad. Dottern likaså. Nervösast är nog jag!

Som så mycket annat i
sommar har även växterna försummats. Dags att börja ta itu med sånt. Inte blev
det mycket kvar, men desto trevligare!

En konstig start på veckan blir det också – Hans och sambo
kommer upp imorgon. De har något sen semester. Kul för oss, men man lär ju inte
bli mindre dagvill!

Avslutningsvis kan jag nog erkänna att jag har lite
smått(??) träningsvärk i vissa delar av mig idag. Allra mest i en punkt mellan skuldrorna, i länden och nedre magen mot ljumskarna. Det gjorde nytta igår…! Hög tid
att göra klart maten på spisen – storkok till bebisen som börjat äta riktig
middag en gång om dagen.

Natti



Snudd på oansvarig och sötäcklad

Bondefamiljen Posted on lör, augusti 19, 2017 21:48:58

Hösten är här.
Svalorna samlar sig för avfärd. Lika välkomna som de är på våren, lika saknade
är de på hösten!

Torsdag. Skickade iväg drängen till stan med släp efter ännu
en pall plast till balarna och mig själv med strängaren medan den lilla sov
frukost efter syskonlämningen. Hade bokat tid på eftermiddagen med servicekille
då en givare på pressen bråkat med mig de senaste tvåhundra balarna. Detta skulle
undersökas in action så att säga.

Hem och tankade upp den stora traktorn som stod för pressen
och såg då att den lilla vaknat och åt prasselfjäril under glada diskussioner. Hon
fick inte så mycket medhåll av fjärilen dock!

Mat för henne, mat för mig. Lasta av pallen med drängen och
röja i ladan. Slängde ut den sista plastrullen följt av nätrullen som behövdes under
dagen. In med plastpallen och skickade upp nätet på traktorns gafflar för
transport till pressen. Upp med mig balanserandes på hydraularmar och
kraftöverföringsaxlar med benen bland sladdar och slangar, öppnade luckan uppe
på pressen och lotsade in gafflarna så att jag i stort sett bara kunde kasa in
rullen i förvaringsfacket. Perfekt! tyckte jag och hoppade ner på fast mark.

Kom då på ett samtal jag hade för ett tag sedan. En nybliven
tvåbarnsmor presenterade sig själv som väldigt hönsig (hennes bästa vän hade
försökt tvinga av henne detta, och jag är nog benägen att tro att hon skulle
behöva det!). Hon frågade sedemera mig huruvida jag var hönsig eller cool.
Nja… svarade jag lite sådär. Jag är nog rätt cool av mig i det fallet. Och
tillade att jag också har ”lugna” barn.

Men när jag trasslat ut fötterna från press och traktor
rättade jag till selen på ryggen med bebisen i, och konstaterade att jag nog är
rätt ”cool”, på gränsen till oansvarig… Lillskiten skrattade i
högan sky av åkturen. Annat har hon nog inte förstånd till.

Kom iväg sedan i alla fall, till åkern. Servicekillen kom
när han väl hittat in i hjorthägnet och sedan hade jag sällskap av honom i nära
nog två timmar med olika justeringar.

Han åkte och jag tuggade i mig lite fika. Det rullade på bra
förutom ett otal stenröjningar där jag upptäckte dem. Inte helt genomtänkt att
ha åkermark kring ett gammalt tegelbruk.

Rätt vad det var slutade pickupen snurra. Tänkte att det
satt sig och rensade, men inte gick det igång för det. Nollad på verktyg
ringde jag efter maken med verktygslåda och en ny brytbult, som jag tog för givet
att det var som spökade. Den som ska ryka av för att skydda pressens inre om
det kommer in faror.

Verktyg ankom och jag skruvade av skyddet. Under satt
brytbulten intakt. Shit, vidare felsökning… Kedjebrott. Det som typ aldrig
händer, men ändå inte ska klassas ”som helt unikt”. Blev väl en sten för mycket utan att jag hann reagera. Försök få ut en sammanpressad, trasslig kedja utan serviceyta att vara på!Den grova kedjan
dessutom. Så bara att ringa verkstaden igen, hade sån tur att den sista inte
gått hem ännu utan han kom ut på ett par timmar och fixade dit en ny. Helst
hade han nog sett att vi satte dit den själva, men den lätta gick jag inte på!
Han fick slita! Hann hem om och äta middag innan han ringde i närheten.

Blev ett par timmar försenad, men är glad att jag fick ihop
det innan nattens tolv millimeter regn!

”Gräsklipparrranden”

Igår kom Mor och B på blixtvisit. Snodde ihop ett par
vetelängder och en kaka som barnen fixade, och alla tre hjälptes åt med
dammsugning mellan stängselkoll och djurflytt hemma. Mannen åkte iväg med
röjsågen och tog ett varv runt ön som snart måste stängslas in.

Tufft att vara
lillasyster, men hon tacklar det rätt bra!

Allvarligt. Maken till
fula djur!!??

Jag försökte med hela
kitet. Men american pancakes med chokladsås, marshmellows och minimaränger?! Seriöst?
Kanske kunde funkat hjälpligt om inte själva pannkakan bestått av 90% socker…. Fy för den lede, och det på riktigt!

Tjatat hela säsongen om att få åka rånartåg och idag blev det av.Idag har det varit en tur på High Chaparall då det var öppet
näst sista helgen för säsongen. Barnen gillar det åtminstone och väl hemma
vankades lagårdspass och sedan gårdsmiddag hos drängen och fru. 45-årig bröllopsdag
firades.

Mannen iväg efter en ny spannmålskvarn då den gamla gett sig
och de kommande nöffarna gillar mjöl bättre än kross. Barnen nattade och jag
sitter och är smådarrig i kroppen. Fick igenom lite välbehövlig träning. Om ett
par veckor drar måndagspasset igång, så får väl se till att komma ”i
form” till dess efter ett års lathet. Visst är det varje förälders ”jobb” att vara stolt över och
uppmuntra sina barn. Men jag är så grymt fascinerad över min sexåring, som
kommer med denna, gjord helt på frihand. Såna teckningar gjorde jag inte före skolan, och inte senare heller för den delen…

Trevlig kvarvarande helg!



Onappad på cirkusen!

Bondefamiljen Posted on ons, augusti 16, 2017 22:34:46

Fråga inte varför, men
en kvittens av makens mormors livförsäkring på 21 kronor och 5 öre låg bland
kopparna. Daterat november 1948! Vad kostar ett halvårs livförsäkring idag?!

Plockat idag på förmiddagen, medan det regnade över. Den
vanligaste frågan jag får just nu är ”Vad ska du sätta i alla nya
skåp?” Svaret är alltid det samma: Börja med att samla ihop allt som är
utspritt sen är nog resten löst! Så är det. Kärade återigen ner mig i ena
servicen (eller delar av) som kom från föräldragården. Hur söt är den inte?:

Kaffebryggaren har lämnat fönstret som snart ska bereda
plats för en dörr och även micron har hamnat på köksbänken. Vilket gjort att
vanemänniskan stod i vardagsrummet med en tallrik bebismat i handen, och var
helt förvirrad några sekunder. Hände även precis nu när jag skulle värma på
kvällsbullen. Men nu hann jag bara till dörren. Framsteg!

Selen funkade ypperligt med bebis och stängsling! Dock
tyckte kanske jag att om hon ändå skulle somna innan jag hunnit knäppa kunde
hon sovit hemma i vagnen… Men vi tänker lite olika ibland. Fick inte gjort
riktigt det jag tänkte. Bara ena hagen klar. Men bebis dikterar villkoren. Blev
varmt för oss båda en stund på mitten, så fick bli en vätskepaus för båda
sittandes på flaket. Njutandes av tystnaden. Om bara den lilla lät bli att öva
på sin kommande trummis-karriär. Stängselklubban låg så lämpligt att hon inte
kunde låta bli den med de små fossingarna. Film finns på @bondeniskarvhult.

Ja, det blev ju nästan
så rakt att man kunde fira med en paus bland bensindunkar, röjsågar och
stängselgrejor.

De väldigt trevliga ettåringarna släpptes ut på återväxten
och ställde till det för tyskarna som inte kom ner till sjön plötsligt. Mannen
i familjen trodde mig inte riktigt när jag bedyrade att de är helt ofarliga (bara
lite väl nyfikna kanske…!).

Efter regn kommer sol.
Därför rök den sista havren på andra gården idag. Bara ett fåtal hektar kvar på
föräldragården nu!

Blev en fika med familjen i Gamla fabriken på väg hem
istället för nästa stängsling. Behövde ju även bränna storkovan som kom in på
kontot igår!;) Hem för lagård och middag och sedan iväg på cirkus med barnen. I
år lät jag mig inte kidnappas, utan höll mig strängt upptagen med lillan och
amning så clownen bjöd upp nån annan.

Lite kul att slänga ut en och annan tråd här. Fick
erbjudande i eftermiddags om en bärstol till den lilla. Avböjde, då jag för ett
tag sedan gjorde mig av med den vi hade – stum och klumpig. Säkert finemang om
man vandrar, men inte i jobbet. Den är stor att ha på, stor att förvara och tar mycket plats i
traktorn! Tackar ändå.

Fint ställe att vistas
på, Industrimuseet. Men jag är kluven på om det är fascinerande eller
beklagande att man ens tänker tanken på att balansera sju stolar på hakan…



« FöregåendeNästa »