En ung bondes vardag

Det är jag och åkerierna som trängs utanför industrierna! Ena
dagen med traktor och balvagn för att hämta hem ett par hundra stängselstolpar,
och andra dagen med traktor och tippkärra för att hämta tre kubik täckbark –
måste ju ha något att göra på semestern kom jag på!

Här häver vi inte på säckar med 40 liter i varje. Här köper man direkt och lastar rejält!

Att hämta är ju inte farligt. Värre när de ska in. Lågväxel och fokus så blir den gamla lagården inte trasigare än vad den redan är…

Några vändor har det blivit till tippen. Plockat lite här
och lite där och det har dessutom fyllt Kangoon alla tre gånger. Taggtråd,
gamla dunkar och trasiga stolpar. Ett par vändor i veckan tio år framåt så får
man nog riktig ordning på gården!

Varför gnäller folk jämt på traktorer på vägarna? De RÖR ju sig åtminstone…

Blev snuvade på ett fantastiskt torkväder igår. Sol och bra
med vind. Men vi valde att inte slå något gräs då det utlovades 7 mm regn idag. Något
som sent på eftermiddagen var ändrat till 2, och som på kvällen blivit 0,7… Ger
inte ett skit för de där prognoserna!

Ovädersmoln… Måste tillägga att det inte kan vara lätt att vara vädergubbe, när andra gården – som ligger 2,5 km bort fågelvägen – ”står under vatten”, liksom kyrkbyn, 3 km bort, på andra hållet, medan vi har solsken i mitten…

Pressen är hemma och nyrenoverad i alla fall, så idag ska
drängen ut med krossen och imorgon rullar vi. Avslutningen på bikursen vid den
fantastiska tiden 14,00 får stå tillbaka om jag inte är klar till dess (haha…)

Idag tänkte jag ta familjen med mig
och smita upp till Mormor och Morfar för att titta på slutskedet av deras
skogsvägbygge, och fascineras över vilket fantastiskt jobb grävmaskinisten gör
med den där enorma maskinen.

Det måste regnat rejält på föräldragården, för alla nyckelpigor hade fått de svarta prickarna avspolade… Och vilken fin fjäril som landade framför fötterna!

Slaktbilen hämtat ett gäng tjurar igen. Fem styck gick iväg
på knappa 20 minuter här nu vid åtta. Anmälde dem tidigare i veckan då Jirka
anmälde sin tjur, och de skulle troligtvis hämtas nästa vecka, så idag, när det skulle regna
så mycket, hade jag och drängen planerat in att väga tjurar. Det blev med andra
ord lite panik när bilen ringde vid två igår och anmälde sig! Fyra tjurar var
redo, det var den femte som var lite tveksam (man får 50 öre mer per kilo om
man skickar fem, det gör en del på avräkningen). Jag hade sett ut en, och
drängen en. Hade vi varit överens hade vi inte haft något att tjafsa om, fy vad
tråkigt!

Jag kom hem halv fem efter täckbarkshämtningen igår,
kopplade in vågen, drängens tjur sprang rakt ut, på vågen, 605kg (vill ha dem på
minst 600), bra(!)- ut igen, stängde in honom i boxen, kopplade ner vågen, gick in
och berättade för drängen som åt middag, genom duschen och igång med middagen
innan 17, då en granne skulle komma och hämta sina kycklingar! Puh vad det går
ibland! Mat i magen och iväg på föreningens biträff kl 18!

Välkomstkommittén när man närmar sig hemma! Kan det bli finare?

Jag får ofta höra att jag är en fikagris och bakar jämt och hade tjänat på att bo i iglo istället för att ha frys mm. Jag bakar mycket, både bröd och kakor. Och jag ÄR en fikagris, och köpesaker äcklar mig mer än en gång. Det smakar ofta tillsatser, plast, skumgummi och är så j-a sötslemmigt. Plus en del annat. Som bilden nedan, tillexempel. En så kallad lägerbulle. Vitt mjöl, socker och kardemumma. Den har nu legat kvarglömd i vårt skafferi i en sluten plastpåse (då jag bakat godare bullar), i över två veckor. Hur fin som helst! Inte torr vad som känns, inte en mögelplutt. Hur är detta möjligt om det nu är ”rena ingredienser”? Mina hembakta, betydligt nyttigare bullar, med RENA ingredienser, möglar inom tre-fyra dagar… Har gömt undan denna lägerbulle igen, långt in i skafferiet, bara för att se vad som händer. OM nåt händer…

Idag är dagen D! Dagen D-å hela inre Småland dör. Hundratals och åter hundratals industrier stänger ner vid middagstid idag, för fyra veckors semester. 50% av folket sticker till sina sommarhus vid kusten, mestadels Halmstad, 40% åker till sina hemländer, och kvar blir vi som kan dansa schottis nakna på biltaket utanför Ica!

Trevlig semester till alla er som börjar nu!

Drottningarna utplacerade! Denna ersatte en gammal drottning, de andra två fick gå till nya avläggare

Det har varit tätt här nu. Hade inte tänkt att skriva något
nu, men drog ihop ett par bikarbonatsbröd, så får ju se till att hålla mig
vaken och vakta ugnen en stund. Sååå mycket litar jag inte på min man att han
kommer hem från föräldragården i rätt tid och räddar bröden!

Man vet ju att om man såsar ena dagen, kan det komma surt efter den andra dagen! Men det kan det ändå, så varför inte ta vara på stunderna?!

Jag försökte gifta bort mig med en maskinhandlare idag! Gick
väl si sådär då han konstaterade att vi behövde rymma utomlands till någonstans
där månggifte är tillåtet… Inget som någon av oss är sugna på. Tyvärr hade
hans olyckssalige bror fiskat upp min press från skrotcontainern och lagat den,
så jag kunde inte få en ny combipress för samma värde som den gamla, vilket var
roten till hela frieriet… Typiskt. I gengäld får jag behålla min gubbe ett
tag till! Det är ju inte fy skam det heller. (Undrar vad jag ger för bild av mig
själv egentligen… Flirtande hantverkare, språkförbistringar med ickesvenskar
och nu rymningar… Tur det inte är många som läser detta! Åtminstone ger ni er
sällan till känna. Vilket kan vara lite tråkigt ibland, men jag ser ju på
statistiken att det finns några nyfikna!:)) Hur som:

Endast för vårt (drängens, hävdar jag bestämt!) egna höga
nöje har vi tittat runt lite på combipressar (press med plastare efter), men
även begagnade kostar de lika mycket som man kan köpa en liten villa för här…
Och eftersom jag precis fått den gamla lagad för nära nog det den är värd (jag
är pessimist, jag vet), får den nog hålla sig i skinnet denna säsongen också. Drängen
med för den delen, så han kan köra ihop och plasta balarna!

Min mark var totalt sönderbränd för ett par veckor sedan… Nu 100 mm regn senare blommar vitklövern som aldrig förr! Försökte mig på att slänga upp den lilla fågelungen i luften så den flög några gånger, men den var tyvärr inte redo så naturen får ta hand om den…

Flyttade en grupp djur in i skogen via storavägen i andra
byn. Gick jättebra och smidigt. Om bara den sista lilla kalven kunnat följa med
gruppen… Löste sig dock fint när de andra kollat nya hagen färdigt och kom
tillbaka till insläppsplatsen.

Lastade även upp de tre små kvigorna hos grannen och körde
över storavägen till den andra grannen! Kunde inte gått bättre! Tjejerna kom
fram när vi kom och de gick utan större övertalning upp på kärran. Mellan deras
beten är en livsfarlig kurva där alla kommer som idioter, så av erfarenhet och
livsvilja föser vi inte längre djuren över asfalten!

Körde bort vad som kändes som ett hundratal skottkärror med
ogräs från jordgubbslandet när jag lagt barnen. Efter en timme kom sonen
gåendes i foppatofflor och kallingar, sådär
jag-är-inte-ledsen-det-ser-bara-så-ut. ”Jag vill ha en kram, mamma! Och så
måste jag bajsa!” Gick in en stund senare och hittade honom på dass, med
den stora pallen framdragen och en jakttidning uppslagen på den. Rediga onge!

Hönorna blev glada efter allt ogräs och skrapande. Och jag
har tillräckligt fint land för att åter kunna kommentera om någon annan har
ogräs i sitt:)

Tjoho, det finns jubbe-hopp! Så länge det varar. Småflickorna var nyfikna i ryggen!

Min moster var förbi en runda med tillsammans med en
arbetskamrat och hämtade två småhönor. Hoppas bara nu att det var hönor så inte en
av dem börjar gala om några veckor…

Sista utmaningen för idag blir att hitta ko-ljud till
väckarklockan! Eller så får jag be någon skicka sms tidigt på mornarna. Ringande
larm, skränande radio, oj vilka trevliga bakgrundsljud. Råmanden och ”ovanliga”
kontakters fel-tidpunkt-sms som börjar med ”Det går kor…” är den
effektivaste väckningen jag har! Som kalven som gick och ylande kvart över sex
imorse. Samtidigt kom mannen tillbaka med min telefon, sin reservklocka, och
jag frågade varför det lät ute. Han hade inte sett något särskilt, svarade han och
jag vände på mig. För att vara totalt död en halvtimme senare när klockan
ringde. Men när de annonserade ut halvåttanyheterna på radion, då blev det fart
på mig! Aja, det är ju tisdag…

Hela livet går ut på att utforska och undersöka. Om det så handlar om en femåring på toa med jakttidningar med styckningsdetaljer och gps-prov, eller om några kalvar som får syn på några tuppar som stirrar tillbaka…

Det började som en lugn dag och slutade skrattretande!

Gjorde iordning och släppte ut mina små i hönornas gamla gård. Spännande men läskigt tyckte den lilla hönan som plötsligt blivit tupp

Lite småpill på förmiddagen med att flytta djuren här hemma
och ge dem en ny saltsten då deras varit slut drygt en vecka. De stod vid
stenen konstant i sex timmar innan alla var färdiga!

Hämtade barnen lite tidigare och åkte upp till Mormor och
Morfar för sista Bokbussen för säsongen. Tråkigt nog hade hon en påse bullar efter förmiddagens bak som inte fick plats i frysen, skulle jag vilja ta hem dem?!:) Lite mys, lek och fika så blev det snart
dags att vända hemåt.

Vi bestämde oss för att köpa tre bidrottningar! Kupan vi
köpte av Jirka har inte visat några tendenser till att ha drottning – inga ägg,
inga larver, ingen föryngring och inte heller någon Madame när vi letat. Cirka
en gång i veckan i sex-sju veckor.

Den ena avläggaren tittade jag i så sent som igår förmiddag
och hittade nada – slå ihop med den andra avläggaren där vi hittade drottning,
eller skaffa en drottning.

Det tredje ”stora” samhället vi har hemma, har en
drottning (troligen gammal som gatan då hon kom med en svärm) som producerar
något enormt med avkommor, men ingen honung alls! Kunde då vara läge att byta
dam där till en som stimulerar honungsdraget.

Kom hem med tre damer i sina små burar! Jag var och letade
reda på den gamla drottningen, och vi kom fram till att testa henne i det –
troligtvis – drottninglösa samhället vi har på föräldragården. Ska vi ändå ha
ihjäl henne för en annan, kan ju lika gärna andra bi stå för den saken…

Kom också på att hon behöver transporteras dit och placeras
ut på något vis. Nyttjade livlinan ännu en gång – ringde Jirka. Han kom förbi
med både bur och foderdeg att täta buren med (de äter sig ut inom ett par dygn och har under tiden vant sig vid varandras dofter dvs; mördarinstinkten har avtagit).

Gick till avläggaren och började plocka upp ramar, för att se så att det finns
plats för den nya drottningen att lägga ägg när hon kommit ut. Lyfter nästa ram
och nästa… Frågar mannen när han kommer – är jag i rätt kupa? Jodå… Men här
är minilarver på minilarver på ägg. Det vill säga. Det finns en drottning!
Shit! Äggen utvecklas snabbt, så om jag tittade igår som hastigast och inte
förväntade mig något, är det inte säkert att jag hade sett äggen, stora som 1/4
riskorn…

Jirka står på avstånd och skrattar om allts jävlighet. Mannen
envisades med att göra extra fluster på sidan när han gjorde kuporna, så vi
beslutade att göra ännu en avläggare i bakändan av en ”avläggarkupa”.
Öppnar Jirkas kupa och börjar nästan skratta i förtvivlan. Två ramar med
yngel… Fuck! Hittade ingen drottning där heller, men får plocka igenom det
mer noga en dag när det inte är 13 grader ute och klockan slagit 22…

Har nu alltså tre bidamer sittandes i sina burar (två nya
och den gamla som ska offras i arenan), ståendes på mangeln i tvättstugan.
Granne med en låda snart-kycklingar (beställningsjobb, jag ska inte ha fler
nu). Skulle någon behöva en drottning att kröna så kanske eventuellt vi har en
över…

Avslutar med Jirkas ord. ”Man bor ju på landet! Innan
jag stack hit så slängde jag in två duvor, sittandes i en transportbur för
katter, för att hanen som blivit änkling, och den nya honan skulle få en stund för sig själva! – På
soffbordet!”

Ja Hans, det är sant! Så gör man po lanned!

Lämnade frukostbordet för att åka en sväng till Jirka i ett försök att utröna om hans tjur blivit knäpp eller om bara Jirka blivit paranoid. Han har blivit knäpp! Tjuren alltså! Innan jag gick lämnade jag numret till slaktbilen!

Denna lilla fjällkossa är så makalöst fin, tycker jag! För att inte tala om hennes lilla kalv! Men vilket fruktansvärt ljud det är i henne!

Hem och plockade igenom de båda avläggarna. Den ena har en mäkta produktiv drottning, den andra har misslyckats och minskar i biantal.
Mitt i kupan ringde en djurlånare och sa att hennes stut inte stiger upp… Jippie! Åkte dit och fick upp killen, men han var vinglig i bakänden. Såg pigg och fin ut i resten av kroppen, så misstänker att hans instabilitet hänger ihop med en kvigas brunst för ett par dagar sedan! Halt, stenigt och backigt i kombo med ridande är inte alltid en bra kombo!
Det tog sin lilla tid att ta sig därifrån sedan. En stund vid fikabordet, en stund i hallen och sedan ytterligare en timme på gårdsplan…
Väl i bilen ringde en undersökare för kollektivtrafik. ”Hur ofta tar jag bussen? Vad anser jag om tillgängligheten? Bemöts jag trevligt? Hur ofta låter jag bilen stå till förmån för bussen? Hur ofta åker jag kollektivt? (en gång 2007). Hur troligt är det att jag skulle rekommendera vänner att ta kollektivtrafiken till mig? osv osv” Genomgående sämsta betyg! Bussen går på ena hållet under skoltid 07:10, 07:50, och andra hållet 14:15 o 16:00… Typ

Var ju på hållet så svängde inom Mormor och Morfar för en snabbtitt och fika innan jag pallrade mig av hemåt lagom till kvällsmat!

Inte för att jag vet vad det är för borrar! Men mängder med humlor i Mormors rabatt!

Mannen och barnen har hunnit prova på blockflöjt och tramporgel hos grannen, samt varit på uteteater i hembygdsparken (som jag missade)

En regnig förmiddag passar pyssel med plusplus, tycker femåringen. Lucky Luke på Jolly Jumper…

… och Lill-Russ, Billy Boy och Bamse!

Nattade barnen och gick ut till djuren. Hönorna skulle ha mat, tjurarna fördärvat ännu en låsgrind att svetsa (snart är alla elva genomgångna). Gick till landen för att hålla de andra djuren sällskap. Knott måste ju klassas som sällskapsdjur så angelägna som de är av kontakt?!?!! Började riva bort ensilaget jag la i jordgubbslandet. Det odlar ogräs och sniglar – och gubbarna möglar! Bort med skiten och ladda för ännu en ny vecka!

Även knotten blev mig övermäktig, men jag är inte orolig att jag inte ska se var jag slutat… Leve renheten!

Hönapöna är något mer förvirrade än vanligt i sin nya hönsgård. Men ogräs uppskattar de fortfarande!

Det blev dags att fixa slangen till tippkärran, nu när
vädret var sämre (yes!), och det var relativt lugnt. Har haft en slang på
Fiaten som läckt länge, och har man tittat noga har den även blivit bubblig på
sina ställen när det blivit tryck i den. Klättrade således upp och skruvade
loss den. Tätade hålet för regn med baltejp. Leve denna rulle som biter på
”allt”, det är motsvarigheten till silvertejp!

Promenad i hemmahagen och lite förtroligt samtal med 02 med kalv!

Drängen åkte iväg med de båda slangarna ut i skogen där vi
var för några veckor sedan med utgödslingsslangen. Jag gick ut till min nya hönsgård
och satte mer nät. Tro det eller ej, men på sena eftermiddagen öppnade vi och
släppte ut hönorna dit! Där hade dessutom växt upp lite gräs, så pullorna var
mer än nöjda!

Hela familjen stack på bad och passade på att äta en sen middag
i simhallens cafeteria efteråt. Hem och natta barnen och oss själva!

Man kan ju undra varför vi blev tvungna att blötlägga honom… Han övar tydligen inför en crosskarriär… Men kul var det!

Idag ringde en gammal gymnasiekamrat, boendes i Kalmar, på
väg från Aneby till Malmö och bjöd in sig på middag på ”halva vägen”! Trevligt inslag!

När hon sedan åkt stack mannen till föräldragården och
rullade ut ny stängseltråd, samt gjorde en praktvurpa med motorsågen (avstängd som tur
var), där han trodde det gick åt pipan med minst ett ben. Som tur
var klarade han det utan större blessyrer, kanske mer mörbultad imorgon…

Jag och barnen gick ut och tog ett race med hönorna!
Gödslade ut i hönshuset. Fixade lås på de nya dubbla nätdörrarna som delar
hönshuset och släppte in kycklinghönorna i den avdelade delen (tillsammans med
den lilla lilla höna som plötsligt verkar ha blivit en tupp). Gödslade ut i kätten
där de varit och släppte ut de små Silveruddskycklingarna från sin lilla krage.

Smått konfunderade när de fick åka lånad hundbur på skottkärra mellan hönshusen. De acklimatiserade sig dock bra …

…Till skillnad från dessa små, som blev något förvirrade. De hittade dock både mat och vatten under kvällen!

Lagom tills det var klart var det läge att börja med
kvällsmat och mannen kom hem strax innan den var klar! Dags att försöka hålla
lördagskväll. Ska bara… röja i köket, mangla lakan, sortera upp
underkläder… Och eventuellt nåt mer!

Jag bad honom hämta skyffeln, då jag glömt den vid vårt hönshus. Han gjorde vad jag bad honom om!

Trevlig helg!

Förmiddagen började med surande – det klarnade upp efter
nattens regn med hög fin luft och vind som gav ett perfekt torkväder! Det gick
tack och lov över vid lunchtid!

Tog en betesrunda med drängen, som fortsatte med en roadtrip
på en hejdundrandes massa skogsvägar och tror inte någon av oss vet riktigt var
vi varit!

Både mina djur och
Prästabonnens djur reagerar tydligt på en vit Kangoo. Dumma djur, han har ju
extraljus på sin bil! Det borde de väl kunna se!

Även kalvarna börjar vänjas in på en vit skåpbil. Dessa stoppade fram näsan när morsorna steg åt sidan!

Åkte ner och gjorde ett nytt försök med mina
rädda-för-bäcken-djur. De kommer inte när jag ropar på dem, utan att de ser
mig. De verkar behöva en konkret punkt att följa och är inte intresserade av
att leta efter ljudet. Dessutom blir det ett farligt skrikande om de andra 30
djuren hör mig… Så bara att promenera iväg, igen, ca en kilometer bakom
hjorthägnet för att få kontakt med dem. Och de följer mig som hundvalpar! Och
är livrädda för alla andra, vet inte varför…

Lagom tills att jag fått fram dem till bäcken, igen,
underhåller dem med krossad spannmål och tänker slinka bakom dem med en tråd
och tvinga över dem, kommer ett par gåendes på vägen. Och inte slut med det –
djuren var så upptagna med att äta – hon korsar vägen, går fram till stänget
och säger ”Hej kossa!”, varpå alla elva sticker bort i sken. Hon
vänder sig till mig och säger ”De här är så roliga, det var de som var
därborta?! De springer när man pratar med dem!” Tror det räckte med min
surmulna uppsyn för strax efter att jag väst fram ”oooooooooonödigt”,
sa hon ”Du kanske precis hade samlat ihop dem?!” Jag kanske hade
gjort det… Precis… Tankarna snurrade och jag bara önskade att de skulle gå
sin väg så att de var utom hörhåll när jag nästan exploderade! Det kan gå fort
att plocka ner sig många steg på min gilla-lista!

Ingen tid att grubbla på det. Tog bilen, snabbt bort för att stänga till hagen med en eltråd, så att djuren
inte kommer längst bort igen, och hann före dem! Morrande gick jag tillbaka för
att öppna mellan hagarna så att djuren kunde flytta sig själva, när de svultit
färdigt, när jag hörde en av kvigorna ropa på mig. Så jag svarade, och de kom
igen, men först efter att paret hade passerat på hemväg.

Nytt försök! Kross vid trumman och alla djuren upptagna, jag
bakom med tråd och föste djur för djur, halvmeter för halvmeter, och ser –
granngubben komma gåendes, riktning på mig!

– Nej! vrålar jag. Stanna! Gå hem! Försvinn! Jag kommer och
pratar med dig sen!

– Men vill du inte ha hjälp?! frågar 83-åringen hjälpsamt.

– Nej för i helvete! Gå in! Jag kommer sen!

Stoppade djuren på ca 5×5 meter, for som en spole mellan
träden med min tråd. Hällde ännu mer kross över bäcken och på andra sidan,
satte spannen och gick sedan för att be granngubben om ursäkt. Just där och då kunde jag inte göra mer än att vänta ut dem. När jag kom
tillbaka låg min tomma spann i bäcken och tio djur hade gått över. Visade den
elfte hur hon skulle gå och samlade sedan ihop mig. Genomblöt efter 2,5 timme i
regnet, men djuren är över!

Varför står en sån här stolpe mitt ute i skogen? Och vad betyder den? Dags att sätta Morfar på detektivarbete!

Och jag är så lycklig för regnet!

Så blev det ännu en gång inte som man tänkt sig… Startade
upp tidigare än vanligt med pressningen för att hinna det mesta före regnet,
utspått kl 14. Allt frid och fröjd, bortsett från några nätstrul. Tills det
rasslar till i pickupen och den halvan av pressen stannar. Vinkar på drängen
att han kan åka och plasta, medan jag körde hem och bytte brytbult – igen.

Hemma, skruvade av skyddet, plockade fram en ny bult. Konstaterade
att jag nog skulle bli tvungen att tvätta händerna ikväll igen, och ser – en
kedja! En lös alltså! Skruvade av nästa skydd och där låg resten. Lyckades
lokalisera kedjelåset och fick snällt kränga av hela kedjan så gott det gick
för att komma åt saxsprinten.

Fick loss den och krängde kedjan över det stora
kugghjulet, som rasade i backen! Jippie! Axelbrott i pickupen! Bara att ringa
drängen så han inte satt och väntade på mig… Och rulla in pressen till stan.
Där rök nog 50 000…

Många lejer bort sin pressning, så det finns inte så många häromkring
med press. I sort sett bara att skriva en lista och spela rysk roulett och se
vem man ska ringa till. Fick tag i en snubbe efter några försök – Jajamen,
pressen står kopplad och redo, bara ta! Vet du var nyckeln till maskinhallen
är? – Till saken hör att jag aldrig träffat denna man! (Eller han sa att vi
hade hälsat på varandra 2008, men det har jag glömt!)

Stack således dit och fick igång hans gamla BM Viktor som
stod i vägen. Hur får man ihjäl den sen då? Fick ringa och kolla. Stoppwiren
trasig, så fick gå direkt på pumpen och strypa den där.

Iväg med pressen och
hans BM 600. Det var nyttigt, måste jag erkänna. Att byta ner mig! Wow vilka
bekväma, smidiga och effektiva maskiner jag har!

Jag är van vid en justerbar stol både i höjd och längsled –
inte behöva sitta längst ut på kanten för att räcka ner. Jag är van vid att
ställa in ett varvtal med en spak så håller traktorn sig där – inte tvingas
sitta med foten på gas och broms samtidigt när den skulle snöras, där jag är
van vid nätning. Jag är van vid att titta på en display för att se hur det
bygger i pressen – inte sitta som en hopsjunken korkskruv för att se klockan på
pressen. Jag är van vid en stängd hytt – inte vid att få fuktiga mosstussar
uppslängda i nacken när det är ojämnt på marken. Eller bli pussad av blöta grenar!
Dessutom ”ska jag aldrig mer” klaga på en varm traktor – dels har jag
suttit åtta timmar (mot mina beräknade 2,5) i en traktor utan dörrar och
fönster (dragigt värre i nacken, dessutom har det regnat på mig), dels märktes
allergin av så pass att det satte sig på andningen…(Trots full medicinering,
mamma). Måste ta itu med det där.

Jag vet varför färgen är bortskavd där växelspaken slår i. Jag testade att skicka i den med full kraft med fingret emellan. Det räckte med att prova en gång…

Tillräckligt gammal traktor för att vara godkänd av Kunglig institution.

För en gångs skull hade dessutom vädergubbarna rätt – strax
innan två kom regnet! (F*N) Och höll på så fint så fint, enda tills vi var
färdiga vid halv åtta! Någonstans på mitten hade det varit gott med mat, frukost
vid nio, ett äpple i farten vid lunch och sen inget. Samtidigt när det har tjurat
som det gjort, så talar dumheten och tjurigheten vid att man lika gärna kan
göra klart så man slipper ut igen sen. Nån timme hit och dit när det ändå gått
nio timmar. Men det var gott med middag. Bara att erkänna.

Mannen och barnen stack på biträff själva. När jag ätit
middag gick jag ut och blåste rent pressen, tankade upp traktorn och körde hem
den. Bad honom skriva räkning för hyra. ”Inte en chans, nästa gång kanske
jag behöver låna nåt!” Hatten av för bondementalitet i ett nötskal!

Dags att natta traktorn, lite efter nio

Ännu en gång har det mesta av dagen gått åt skogen, men
faktiskt löst sig på ett ganska bra sätt. MEN vad onödigt, och är det nu
strålande sol imorgon går jag och dränker mig! Dags för sängen, och ska lägga
mig på vetevärmaren och försöka skruva tillbaka ryggen. Imorgon ska det inte
pressas!

Pressning igår. Det ligger på ca hälften i antal balar mot
vad vi fick förra året. Det kunde varit bättre, det kunde varit värre. Positivt
just nu är att regnet börjar göra nytta, så i botten av de långa spröten kommer
grönt, tjock gräs! Lite ostadigt väder framöver så blir det inget skördat, och
då kanske det växer på ytterligare! Vi väljer att se det så! Och så hoppas vi
att vecka 28 (mannens första semestervecka) är grymt vacker, så kan vi vrida av
det sista då och sedan komma iväg på lite ledigt… Önsketänk…

Det blev ca en bale per varv i början. Smidigt när de ska plockas ihop!

Ja, vi kanske inte är de mest effektiva, men det är billig arbetskraft, billiga(?) maskiner och vi lämnar det fint efter oss!

La en timme på att försöka få med mig fjolårskvigorna över bäcken. Hit med inte längre! De får väl leva på hullet då, tills de inser att gräset är grönare på andra sidan. Men men, man ska ju inte gå över ån för bete, eller hur det nu var…

Ledigt blev det igår kväll i alla fall. Drängen drog iväg
med slåtterkrossen. Han blir tokig av de långa kvällarna, säger han, och vi
drog iväg på cirkus.

Kidnappad av en clown,
fick åka ”taxi” och sedan bli bortgift med en annan man. Jag har ju
inte varit på cirkus tidigare (eller jo, jag har fått berättat för mig att jag
har det. För typ 25 år sedan – vad minns jag av det?!), och blev lite förvånad
av att de ”erbjuder” swingclub! Jag trotsade Beppe i alla fall, jag
är ju lite tjurig, och gick hem med min egen man och egna familj. Till min
friares familjs stora lättnad, då hans 2-3-åriga dotter blev hysteriskt ledsen
när hennes pappa försvann.

Ponnyridning i pausen. Just nu hästälskande sonen premiärade på hästryggen med skräckblandad förtjusning?!!

Kanske ska dra mig utåt och ge pressen lite kärlek med
smörjsprutan… Den tjurar mer än vanligt med nätet (sen går den ju som bäst ju
torrare gräset är, vilket är lite sisådär hitintills!) Hot biter inte för
tillfället, så får testa med den andra varianten och hoppas på att jag hittar
en ny press snart, innan denna tar helt slut!

Möttes imorse av en demolerad boxvägg hos mina stora tjurar!
Tack snälla för att de inte tagit sig ut i lagården! Har sett att den börjat
bli dålig, men det går ju så länge det går… Dumheter! Fick ställa in en
fånggrind i boxen i väntan på att pojkarna ska gå på slakt så det går att
plocka ner sidan och sätta dit en ny skiva.

Biträff inom föreningen ikväll, och drängens fru bjuder på
middag, då hon inte ville störa under midsommar, utan ta det en gång när vi
”inte hinner laga mat”.

Bara att skjuta på problemen! Kan man inte jobba bort dem
kan man ju alltid cykla;)