En ung bondes vardag

Tänkte att jag bara MÅSTE ta en bild på en rena traktorn vi
hämtade hem från verkstan i torsdags. Det lär ju inte hålla precis!

Startade dagen med att rulla ur sängen med en fruktansvärd
värk i ländryggen. Inga vidare idéer på vad jag gjort, eller snarare inte
gjort… Suttit still för mycket kanske… Frukosten blev sponsrad lägerfil,
med några Corn Flakes och pinfärska hemmajordgubbar!

Satte mig sedan vid
kontoret. Förstår varför det är många kontorare som blir långtidssjukskrivna. Har
man inte ont innan så får man det ju i både kropp och knopp vid
pappersvändande! Tacka vet jag att få hänga på sig röjsågen efteråt! Då händer
det ju något, som syns, men nu räkningarna är betalda och månadens bokföringen
gjord!

Drängen har slagit några åkerlappar idag, så nu hoppas vi
att det inte kommer något regn i natt utan att det går att pressa ihop det
imorgon! Dessutom bara att erkänna att han är effektivare med en 3 meters slåtterkross, än jag med en röjsåg!

Livsandarna stiger ju något när det blir en del i strängarna!

Lagom till den sena middagen trillade Ekhultaluffaren med
familj in, med ett par kassar kläder till barnen och fick fika.

Det stora vildsvinet har varit framme! Man skulle haft en liten grävmaskin, en sån som inte är mycket större än snäppet över den barnen har i sandlådan. Födelsedagstips kanske…!?

Fick för oss att ta itu med lasset matjord, som drängen hade
hem för ett par veckor sedan. Jag har varit orolig för hydraulslangen på
tippkärran i flera år och lagom till den sista jorden hade rasat ur kärran
bakom nya hönsgården, hördes det ppfffffsss. Det tog också den där berömda
halvsekundens reaktionstid innan jag fick igen bakrutan… Bara att se det fina
i krånksången – traktorn är rostskyddsbehandlad på både in och utsida, och jag
varmduschad och välojlad i skinnet!

Det var den rena traktorn det. Var ju inte riktigt så snabbt eller på det sättet jag tänkte det skulle ändras…

Vad kom först? Mullret eller blixten? Och hur många blixtar
går det på en knall? Det undrade jag när åskan gick vid halv tre i natt. Blixt
efter blixt efter blixt och dån som minst en gång måste fräst ner i sjön… Övervägde
om jag skulle masa mig upp och kolla läget, men fasade väl för vad jag skulle
få se, så låg kvar och förundrades över att barnen höll sig i säng!

Torsdagseftermiddagen gick åt till att pressa. Både det jag
blivit utlovad att få, och några hektar extra. Det visade sig sedan att mannen
jag fått fodret ifrån hade kört sönder sin press och fick inte igång den som
planerat. Två hektar skulle han ta som torrhö, men det fick jag också. Ringde
honom och erbjöd mig att köra ihop det åt honom, köra på entreprenad. Känns ju
mäkta dumt om jag skulle få höra till hösten att han måstat köpa foder… Efter
några sekunders betänketid, kom han fram till att han ville ha tre fyra balar i
ersättning. Gick med på det! Med ett par hektar kvar att köra på, kom regnet. Inte
mycket och inga stora droppar, men sånt vet man ju inte förrän efteråt, så det
blev till att snäppa upp en växel, öka varven och be en stilla bön om att det
inte skulle tillstöta nåt…

Ur Smålandsbygdens Tidning 23/6-2016. Nåddes av den tråkiga nyheten att ännu en mjölkbonde i Gnosjö kommun håller på att avveckla. Återstår en gård på fyra socknar, i en kommun… I länet har det minskat med ca 280 mjölkgårdar på 10 år. När jag började på denna gården för åtta år sedan fanns den 6 mjölkbönder i kommunen…

Kvällen blev utan bikurs, den började kl 18 och jag var
hemma runt halv åtta och rejält sugen på middag! Efter en dusch landade jag
under en filt på altanen med en bok, och lyssnade på regnet som uppgick i 27
välbehövliga millimeter under natten!

Grannen gjorde årliga kransar till barnen på midsommarafton. Min moster kostaterade att jag inte hinner då jag ”bara sitter på altanen och läser bok”, kände att jag måste motbevisa henne med att jag också kan ligga på gräsmattan och läsa bok! <3

Midsommarafton firades som vanligt med en sillalunch med
gårdsfolket, en runda till Åsenhöga hembygdspark tillsammans med ca 600 andra
(var kommer allt folk ifrån?!) och sedan kom ett par goda vänner till oss! När
kunde man senast en midsommarafton sitta ute hela dagen, enda tills vännerna åkte
hem vid halv ett?! Fantastisk kväll!

Resten av helgen har spenderats relativt lugn. Igår hade vi
en ko på vift, hon hade kommit ut vid vattenhålan, som blivit en rejält farlig
fälla av regnet, visade det sig.

Som tur var kom den storestore tjuren upp själv med blotta förskräckelsen! Behöver det påpekas att vattenhålan är igensatt?! En koll i en av avläggarna här hemma resulterade i en drottningmärkning!

Dags att sila flädersaften också. Tio liter sommar på flaska!

Jaja, men det är ju insidan som räknas! Skjuts iväg till frysen på föräldragården!

Mannen har varit och grejat lite med stängsel och bi på
föräldragården.

Har läst ut min bok, en rörig modell med väninnor som inte
var väninnor som förälskade sig i samma man som blev mördad med inte dog. Den
ena av kvinnorna dog under en bombräd, fast hon dog inte utan det var den andra
kvinnan som skulle ta livet av sig och stack under den andras identitet och
byggde sig ett nytt liv efter andra världskriget… Det tar nog några dagar
innan jag smält och bearbetat den…

Arrangerat hopptävlingar i helgen. Hjälm är ett självklart måste om man ska ut och rida

Imorgon är det måndag igen. Ny vecka, nya tag

Kom ut imorse och möter en traktor som står på sock. Plattpunka!
Precis det som skulle undvikas då det sattes i ny innerslang IGÅR! Man kan bli
road för mindre! Jagade fatt i däckfirman ännu en gång. Han blev lika glad som
jag! Och fullbokad hela dagen! Men han ringde in en extragubbe, så stack jag
ner på studs med en macka i näven.

Gjorde en snabb felsökning, och hällde på en skvätt såpavatten. Ungarna hade gillat det….

Hemma igen tog jag en tidig lunch då frukosten hade mindre
att önska, och drängen stack ner till svetsaren då han sett att den gamla balklon
börjat spricka på mitten…

På med pressen i alla fall och ut. Körde med den
”nya” traktorn. Spakarna stämmer inte, så rätt vad det var när jag
skulle lyfta pickupen över en sten, tog jag fel spak och öppnade…luckan! Begåvat!
Ut med den balen, rulla ut den och pressa om!

Ni vet såna där grodor i tecknade filmer? Som sitter helt
stilla och skickar ut en milslång tunga för att ta en insekt? Precis den
upplevelsen fick jag när jag ställde mig på bromsen, och ändå ser en stor,
tjock grästuss sugas in i pickupen. Kan inte göra någonting. Resultatet: Det
satte sig! Tjoho!

Precis så man inte ska göra när man tycker sig ligga bra till
och kanske hinner bli klar innan man ska hämta barnen då gubben är på annat
håll… Å andra sidan slipper man fundera mer på det där ”kanske”… Barnen hämtades hem och
drängens fru tog vakten.

När det väl var loss och pressen ska igång igen, går bara
halva. Det har gått så tungt att en så kallad brytbult, som ska förhindra att
faror kommer in i självaste pressen, har gått av. Hem på lagårdbacken och fram
med verktyg.

Lovade mig själv sist vi bytte bult att jag skulle komma
ihåg under vilken lucka den satt, då vi den gången plockade ner nästan varenda
kåpa och skydd. Det kom jag också ihåg. Och mycket riktigt låg bulten där i två
delar. Nästa fråga: Var ska den sitta?! Utnyttja en livlina – Ring en vän!
Drängen!

Han kommer och kliar sig i huvudet. ”Det var du som
bytte den sist…” Jo, jag vet. Jag bytte den sist… För sju eller åtta
år sedan…

Vi fick slå våra kloka huvuden ihop och sätta ihop grejorna
som funkade sedan. Sista pressade balen tog inte nät ordentligt, och när jag
ställt ifrån mig maskinen och skulle trä om nätet, kände jag regnet på mina
bara ben som stack ut ur maskinen, där jag hängde halvvägs in.

Här kör vi inte fransk pedikyr, här är det nytvättat Oilykyr

En annan man från grannbyn kom förbi någonstans på mitten. ”Jag
har slagit och har ingen användning för gräset. Vill du ha det så får du det
mot att du pressar och kör undan det. Jag kan stränga imorgon, men då vill jag
låna din strängare då min gått sönder!” Tack och hatten av! Jag tar allt
jag kan få, i synnerhet ett torrt år som detta!

Det är inte bara räven som lockas fram när det är slaget. Kissen ligger också på lur

Det är såna här tillfällen, då det känns som att mycket går
emot (inte egentligen då det mesta löst sig riktigt bra, men en massa onödigt
småstrul som tar energi), som jag är extra glad och tacksam för en del
”kollegor”. Jag har aldrig träffat er, men på något vis finns ni där
i periferin i medior med pepp och hejarop.

Svalorna peppar de också. Här vaktas fyra ungar av en förmyndare

Tillexempel den kvinnliga bonde som var med om ett nödår
1992, när spannmålen var så dålig att gråsparvarna fick ligga på knä för att
äta…

Eller till den stackars bonde som inte vet hur man
pollinerar squash, då han aldrig haft såna doser i kväveröret… (där man har
sperma till inseminationer, för er som inte vet)

Det är bonnahumor på hög nivå, och jag uppskattar det
verkligen. Vet inte om ni tittar in här, men gör ni det så kan ni ju få lite
uppskattning!

Visst behöver man frosta av frysen ibland, men trodde verkligen inte att det skulle behövas med en kyl av 2013-års modell! Tebaljan är igång och jag ska snart bädda ner mig med boken. Det var allt vi hade att rapportera idag, tillbaka till dig, Kylen

Bilen skulle vara redo att hämtas idag! Den skulle fixas i
torsdags, men nåt gick väl fel… Mekanikern ringde strax efter åtta och
meddelade att de inte fått hem grejorna till den, de skulle kommit igår.

Traktorn skulle vi hämta idag. När de inte hört av sig att
den var redo vid middag, ringde vi dit och kollade läget. De hade fått
grejorna, men det var FEL grejor. Så de får skicka tillbaka och beställa nytt.
Och det är ju också då tveksamt till att det kommer och hinner sättas ihop före
helgen. Tur man fortfarande inte ligger i panik! Regnat i natt och på
förmiddagen så inte blev det pressat heller.

Hotig himmel i stan också, och rejäla skurar!

Drängen körde ner med den andra traktorn till däckfirman
istället och fick slangen bytt, så nu borde ju inte det däcket krångla mer.

Hittade en ko också, antar att hon har rotat lite väl i en
gammal foderhäck, med gamla balsnören om horn och hals. Fick trycka in henne i
ett hörn och skära loss det. Lugn kossa som inte tagit skada, som tur är!

Tog sedan en resa till stan för lite småfix. Det inhandlades
en större cykel till sonen (som jag tror har rullat tio mil i eftermiddag). Köptes
även en trehjuling till lillhönan, från drängen. Sonen fick en trampetraktor
när han var runt två och ett halvt, men hade ingen nytta av den förrän han växt
till sig ett år senare, så flickan fick en cykel så hon också kan cykla runt!

När inget annat blir klart är det ju ändå glädjande att
jordgubbarna börjar växa på sig! Kanske blir det några till midsommar också!

Man ska inte hålla söndag och man ska inte sitta still. Igår
var jag slö, idag är jag dö… Lyckades efter många om och men masa mig ut
till föräldragården och plocka fläderblommor. Fick gå en sväng och leta
försvunna djur också. De var längst bort, längst ner, så såg dem inte förrän
jag ramlade över dem!

Hade jag haft firmabilen hade jag klättrat på taket. Nöjde mig med att stå i rutan på Toyotan för att räcka lite längre…

Sex påsar á 30 blomklasar! Nu ska här bli saft. Så lär ju hela huset stinka kattpiss också, eftersom fläder luktar på inomhus…

Hemma igen rullade jag ut stängseltråd som togs ner när
skogshuggarna kom, så nu finns det hopp om att mjölkeskorna kan komma ut inom
snar framtid. Gick en räd i den hagen mot skräpporna. Slängde av mig röjsågen
oh hängde ut mig i takstolarna på altanen. Fick för mig att testa dra mig upp
och jag kunde! Flera gånger! Både framifrån och bakifrån! Upp tills huvudet
slog i taket! Det har jag aldrig kunnat, så antingen har jag rasat i vikt
(vilket jag inte har, var inte oroliga) eller så har jag blivit starkare! Sjukt
impad i alla fall!

Sonen cyklar på. Blivit tillräckligt stöddig idag för att
cykeln skulle bita tillbaka!

Mannen har åkt till sin föräldragård för att klubba ner
stängselstolpar efter sina skogshuggare. Bäst han får göra det, så det blir som
han tänkt sig.

Faktiskt en måndag utan strul, tänkte jag skriva, tills
datorn två gånger slängt ut mig med publiceringsklar blogg och raderat allt
(skriver tredje gången på Word, börjar bli ilsk). Förutom en timmerbil på vägen
imorse, så vi blev sena till dagis och att drängen körde i en gren när han slog
gräs, så den redan skarvade pipan på traktorn ramlade av. Fick klättra upp på
huven och trycka tillbaka den åt honom.

Ser ni den liggande streckgubben i stocken? Trodde någon ritat, men vid närmre titt är den en gren som växt in. ”Kroppen” syntes inte alls lika väl på nära håll. Naturen är fantastisk!

Dags att röja i köket, hoppa i duschen och se till att komma
i säng i rimlig tid. Imorgon är ju ”den tredje dagen” – så får väl se
till att bli uppstånden då. Håller tummarna för en regnfri natt så det kan
pressas imorgon! Vädergubbarna utlovar regn varannan dag och inget blir det,
här kan vi inte stå och stampa den ena fina dagen efter den andra!

Ja, vad ska man säga? Vi har nästan hållit söndag!

Började med en lugn morgon, följt av en promenad till lägerområdet för avslutning. Fick en tavla och en påse med penslar tillverkade i Bankeryd, tror jag det var. Flera olika sorter i alla fall, som tack för att jag upplåtit mark till dem och sett till att gräset var slaget. Dessutom har vi under en vecka haft en ”butikskyl” ståendes i mjölkrummet åt dem, då Arla sponsrat med mjölk och fil (där sänktes avräkningspriset ytterligare några ören) och igår när kylen försvann hittade vi typ femton liter filmjölk i kylskåpet i mjölkrummet. Undrar vad det blir till frukost framöver!??

Som en cirkus! Full aktivitet och tre timmar senare bara bajamajorna kvar! Lugnet lägger sig och det dröjer ett år till nästa gång

När vi gått hem igen satte vi oss på altanen där drängens fru bjöd på fika. Strax därefter kom ett gammal bekant par till dem och slog sig ner med oss på altanen så där blev vi sittandes. Drängen med fru, två bekanta, för mig främlingar, och så jag, på vår altan! Så det kan bli!

Mannen kom hem från sitt lägeravslut och tältrivning och vi funderade på om vi skulle sätta taknät på hönsgården, riva odlingskragar eller bara skita i allt och sitta kvar! Vi satt kvar. Nästan.

Jag gick till bina för att sätta tillbaka slungade ramar till dem, och lillhönan kom direkt ”Jag med bi”, så förskrämd blev hon över sticken. Efter bina flyttade vi tuppburarna. Kan väl säga att det blev chicken race i trädgården när två tuppar råkade komma under burarna och smita… Men det gick bra att håva in dem och nu har de nytt gräs att äta i några dagar. Gräs som ännu inte är sönderbränt.

Tupp var det här!

Plockade fram cykeln, och det lossnade rejält för sonen. Tillräckligt för att syrran fick hamna i cykelstolen och vi gav oss ut på vägen en sväng. Senare var det självklart också väldigt viktigt att visa upp kunskaperna för drängen och fru, så det blev några vändor till. Kul när det lossnar då han nästan vägrat cykel tills idag. Får se hur det utvecklas!

Nyss så ringde dock en man som varit på föräldragården och gått, och sa att det ramlat träd över nya skogsvägen, så timmerbilarna kommer inte fram (just det, nyhugget, och så har det ju blåst något mer än bris idag). Så mannen får nog snällt hoppa i huggarkläderna och reda upp det denna söndagskväll. Tror jag ska fortsätta sitta still, kanske börja på en ny bok…:)

Undrar vad kommande måndag har att bjuda på, har ju lite si sådäringa erfarenheter av dem…

Honungsramarna har vuxit ur sina kupor, så kuporna har stått med locket öppet. Därför blev det idag dags för slungning!

Själva gör vi svensk honung, men jag vet inte vad vi köpte för nån…

Tittade i kuporna som hastigast i torsdags eftermiddag, vilket inte var bra med åska i luften. En svärm ”Nalle Puh-bi” for iväg efter lillhönan som stod i slöja ett tiotal meter bort, och gick till attack. Fem stick i knävecken på henne. Tur hon hade tjocka byxor på sig…

Sent igår kväll plockade jag och mannen bort honungsramarna, skattade honungen, och då var det hur lugnt som helst i solnedgången.

Lite förvirrade var de allt när de blev vräkta mitt på en fredagskväll…

Man kan arbeta med sämre utsikt, bara att konstatera!

Barnen lämnades iväg på morgonen till faster och jag, mannen och Jirka samlades i föräldragårdens källare för detta klabbslabbande! (Kul att datorn varnar för felstavat ord på ”Jirka” men inte på ”klabbslabbande”…?!!) Täcka av ramarna från vax, skicka dem i slungan, slunga en stund, vända ramarna och slunga igen. Tappa ut honungen i en spann och sedan hälla det genom sil till nästa spann. Klistrigt värre!

Riktigt kul att slunga idag, det släppte så fint från ramarna och inte alls många ramar gick sönder. Annat var det när vi slungade i höstas, med nästan bara seg ljunghonung då det var så kallt att bina inte hittat något före ljungblomningen. Men det får vi väl ta till hösten nu. Än ska vi inte döma ut sommaren, utan hoppas på en slungning till. Dock fick vi betydligt mer honung nu, efter halva säsongen, mot hela förra…

Passade på att brassa liv i den gamla bykgrytan och koka rent några gamla honungsramar när vi ändå höll på. Något som fick faster att få hjärtsnurp när hon kom in och hela källartaket rann av kondens! Tur det inte var spånskiva…

Lagom färdiga med ”det roliga” till lunch som Jirka bjöd på, och då kom även faster och lämnade tillbaka barnen som jag i min tur tog med på barnkalaset de var bjudna till. Ingen rast, ingen vila. Särskilt inte för mannen som plötsligt blev ensam kvar med städningen…

Åkte i alla fall på kalas i två timmar, som blev tre då två bonnaföräldrar (jag och kalaspappan) blev ståendes på lagårdsbacken och prata en timme efteråt. Men det är ju helg.

Uschinamej vad det var som kom och skrämde mig på kalaset. Inte visste jag att de hade såna i grannbyn! Tur jag var nykissad!

Mannen kom hem lagom till en sen middag, efter att tydligen varit hemma och hämtat både gräsklippare och trimmer till föräldragården. Och hunnit dricka kaffe och äta våffla på UV-lägret. Inget synd om honom precis!

Barnen lagda och jag rasat i soffan. Tänkte ta mannen med mig och titta på den beryktade ”Sockerfilmen”, om ögonen hålls öppna så länge. Och så tänkte jag satsa på läggning en stund före midnatt för en gångs skull…

Kan Åsnan, kan vi. Underbar skylt på kalasstället!

På ett ungefär:

Jag: Ung bonde som tog över gården jag var anställd på i
nästan sju år. Paret som hade den började komma upp i åren och ville trappa
ner. Köttjurar korsades med mjölkkvigor under samrådan och en köttbesättning
växte fram. I december 2014 gick de sista mjölkkorna iväg på slakt, och jag tog över
februari 2015. Har i runda slängar 40 kor, rekrytering och ungdjur. Brukar
dryga 80 hektar i Smålandsskogen.

Har ett växande
biintresse, och till mannens stora fasa – ett gäng hönor! Som dessutom tenderat till att bli några fler varje år…

Uppväxt på Sydskånska slätten,
men med hjärta och själ i Småland, och har det mesta av släkten i närheten. Gift med Mannen min och har två barn,
samt 2,5 katt.

Äger med mannen två gårdar och arrenderar den tredje där vi också bor sedan 2008.

Gubben min: Arbetar heltid på träindustri och titulerar sig
själv som jourhavande dräng. Lite för snäll för sitt eget bästa, och jag är den
första att utnyttja det! Fixar och grejar med det jag behöver hjälp med, och
lite till. Min klippa!

Lilldrängen: Född 2011 och med på allt. Det han inte vet är
inte värt att veta!

Lillpigan: Född 2014 och kämpar med att hänga på brorsan.

Drängen: Min före detta chef som abdikerade. Hans stora fasa
är att inte få vara med, därför behöll de två hushållskor, så de kan hjälpa när
de ändå är i lagården… Skämt åsido, totalt slut i ryggen så kör helst traktor och gör det bra. Alla
timmar han lägger ner på det, kan jag göra annat på. Bor på gården.

Drängens fru: Är med lika mycket som drängen, fast på sitt
vis. Otålig och arbetsvillig till tusen. Fixar med allt mellan spånpåfyllning, spannmålskrossning och markservicen när det kniper. Bor på gården.

Grannen: Gårdens sjunde boende och tillika syster till drängen. Har en katt som är mest hos mig (min halva) och mina katter är mest hos henne. Sviter sen boendebytet till lillstugan för vår del 2009.

Hans: En barndomsvän från Skåne. Kontrade min flytt norrut
med att några år senare flytta längre söderut! Känner mig bättre än jag själv,
är min totala motpol och oj vad kul vi har ihop! Har av mig kallats Hans sedan
högstadiet, och har aldrig gillat det, kanske är det just därför jag
fortsätter… Måste dock erkänna att sen hon blev sambo är det många som
motarbetar mig, men än är barnen på min sida! Har skapat förvirring hos många
med ”hon -Hans”. Kallar mig för bullmonster och kritiserar alltid vår
frysbox (tur hon inte har koll på de andra tre som står i Gubben mins
föräldrahem – igång). En vän med hjärtat på rätta stället som jag aldrig har
tvivlat på och som betyder ALLT!

Jirka: En väldigt
nära vän som pressades in i mitt liv via en gemensam bekant. Han var satt att
stränga hö, och jag ringdes in för att pressa. Mitt ekipage var effektivare än
hans så det var nätt att han rök med i maskinen. Satsar på att bevara hotade
lantraser och ligger på fjällnära kor, Roslagsfår, Ölandshonor, bi och ett gäng
annat.

Mormor: Min mormor. En viktig
kvinna i mitt liv. Har som motto att aldrig lägga sig i, om hon inte ombeds
göra det. Det går så där… Livsfarlig att ha som barnvakt då hon alltid måste
ha att göra, klagar på listorna hon får, men det är självbevarelsedrift från
min sida. Fixar allt från fönsterputs, till bak och matt-tvätt. Bor ett par mil
bort och tituleras av barnen som just Mormor.

Morfar: Min morfar. En man jag
alltid kommer minnas i blå hängselbyxor och pipa. Pipan har dock på senare år
fasats ut av cigaretter i avsaknad av löstobak. Eftertänksam skogshuggare som
hävdar att man måste ha framtidstro, annars kan man dö direkt! Hävdar att
motorsåg är ett måste i ett äktenskap, så ”man kommer ifrån den där
kvinnan ibland”. På med bra kläder, hatt eller keps och öronproppar i, så
kan du vara ute i vilket väder som helst utan att ha ont av det! Lekfarbrorn
som kryper på golvet, knappt kommer upp, pustar en stund och snabbt ner igen.
Tituleras av mina barn som Morfar.

Nu vet ni eventuella läsare lite med om oss som figurerar lite mer än andra i bloggen. Har jag trampat några på tårna ber jag om ursäkt.

Dags för den kvällsliga koppen te. Efter den ska inget mer göras, utom möjligen en tandborstning och flytt till andravåning.